Anebasen — Ole Thyge Plannthin
Notater
Match 49,801 til 49,850 fra 59,562
| # | Notater | Knyttet til |
|---|---|---|
| 49801 | Noter(Kure opdateret) Østerlars, 18. sgd Strandbygård fæster før 1701 Peder Espersen har ikke været ejer af gården, men muligvis kun haft et brugspant. Det var Daniel Hansens søn Morten Danielsen, der arvede Sæde- og Adkomstretten til gården, da hans far døde i 1701. Han var kun 4 år gammel, så han har været hos sin mor, der muligvis har beboet gården. Peder Espersen og Birthe Hansdatter boede på 28. Slg. Risenholm i Østerlars, hvor de begge døde, og hvor der også var skifter efter dem. *** Østerlars, 28. sgd Risenholm før 1719 Peder/Per Espersen var registreret her på gården i (BAJ) 1719. I 1730 var det enken Birgitte Hansdatter som var registreret. Han var tidligere fæster på 18. Slg. Strandbygård i Østerlars. Der var skifte efter Peder/Per Espersen den 15.11.1723, og efter Birgitte Hansdatter den 24.05.1743. Begge skifter var her på gården. | Familie: Peder Esbersen / Birgitte Hansdatter (F9171)
|
| 49802 | Noter(Kure opdateret) Østerlars, 29. sgd Lillegård Ungkarl Esber Pedersen, boende hos sin moder, enken Birgitte Hansdatter, på 28. Slg. i Østerlars, købte i 1726 gården af Anders Andersen ovenfor for 300 Sld. klingende Mønt. Skødebrev blev læst ved Øster Herreds Ting den 17.06.1726. De flyttede til 11. Slg. Gammelvælde i Østerlars. Senere til 16. Vdg. Sigtegård i Østerlars, hvor de begge døde. Østerlars, 11. sgd Gamlevælde Esper Pedersen overtog formentlig gården efter Kirstine Ipsdatters død. De kom fra 29. Slg. Lillegård i Østerlars. De flyttede senere til 16. Vdg. Sigtegård i Østerlars, hvor de begge døde. | Pedersen, Esber (I7658)
|
| 49803 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Blandt faddere Drängen Carl Carlsson i Abbatrop nævnt ved Nils Persons og Lucia Månsadotters søn Jons dåb 7. oktober 1687. Ryssby (H) C:1 (1652-1691) Bild: 159 Sida: 303 (v47047.b159.s303) Dåb 13 oktober 1687 af Nils Carlssons og Ingeborg Nilsa dotters i Abbatorp dotter ved navn Maria. (v47047.b160.s305) *** Mantalslängder Ryssby Arkiv Digital 1685, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils i S. gl 1-1-0-0 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-0-1 1688, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-1 Nils Carlsson i S. gl 1-1-0-0-0-1 1689, Carls Enkia i Abbatorp 0-1-1-0 v400539.b3110.s607 Carl Carlsson i S. gl 1-0-0-0 Nils Prs i S. gl 1-1-0-0-1 1690, Abbatorp, Carl Enka 0-0-0-0-0-0-0-1 v400540.b2500.s254 Carl Carlsson 1-0-0-0-1 Nils Persson 1-1 Nils Carlsson 1-1-0-0-1 1691, Abbatorp, Carl Larsson 1-1-0-0-1-1 v400541.b2440.s259 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1692, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1 v400542.b2600.s507 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1695, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400545a.b2300.s449 Nils Carlsson 1-1 1700, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400550.b2630.s515 Nils Carlsson 1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1705, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400555a.b321.s625 Nils Carlsson 1-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-0-1 1710, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400560.b6050.s1175 Nils Nilsson 1-1-0-0-0-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1715, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 drängen Lars v400565a.b3840.s755 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-0 1722, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400617.b3560.s443 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son Jon 1723, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400618.b390.s35 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 S:N:N: 1724, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-1 Son Börge v400619.b390.s34 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Jon och Johan 1725, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400620.b2320.s288 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Joen och Jaen 1730, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 dreng Pär v400625.b5160.s867 Nils Nilsson 1-1-0 ?? Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Per 1734, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400629b.b310.s24 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon dott Kiers obs 1735 Jordan Carlsson 1-1-1-2 Son: Pär 1738, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Gabriel v400633.b6150.s1016 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-1-1-1 Ins Föräldrar Hel torp med 1/3 til hver 1740 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400635.b3670.s523 Nils Nilsson 1-1-1-0-0-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-2-1-1 Ins Föräldrar 1741 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400636.b10240.s1319 Sven Månson 1-1-0-0-1-0-1-1 d. Jon, ? föräldrar Jon Jöransson 1-0-0-0-1-2-0-1 d: Carl, ? des moder 1742 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400637b.b14620.s2210b Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 d. Jon ved des föräldr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Moder 1743 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400638.b8640.s1175 Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 des fadr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Mor 1746 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-1-1 dräng Daniel v400366.b1390.s260 Sven Månsson 1-1-0-0-1 S. Jans And Larsson 1-1-0-0-1-0-0-1 d Haak des moder | Familie: Carl Carlsson / Maja Jönsdotter (F10622)
|
| 49804 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Dåb i Prästtorp 5. december 1714 nr. 52, Karin från Prästorp Fad: Jon Ifvarsson Mod: Karin Håkonadotter, blandt vidner: Niels Person i Prästorp och Elin Jönsdotter i Prästorp. Dåb i Prästtorp 4 Maij 1722 nr. 17, Anders från Prästorp Fad: Jachris? Andersson Mod: Wallborg Jöns dotter, blandt vidner: Hustru Elin Jönsdotter i Prästorp, Pigan Elin Jöns Dotter i Prästorp, Pigan Maria Jöns Dotter Ibm. Dåb i Prästtorp 6 september 1724 nr. 41, Anders från Prästorp Fad: Pehr Larsson Mod: Karin Andersdotter, blandt vidner: Pehr Olson Ibidem, Hustru Elin Jönsdotter Ibidem. Dåb i Prästtorp 25 October 1730 nr. 44, döptes barnet Brita från Prästorp Fadran Göran Andersson Modran Marie Jönsdotter Vitnen ... Nils Andersson Pr¨storp ... Karin Carlsdotter Prästorp (der måske kan være datter af Carl Andersson) *** Mantalslängder Ryssby Arkiv Digital 1668, Prästorp, Anders Olofsson 1-1 } 3 v900576.b530.s581 Hustru Botil S.? 0-1 } 1669, Prästorp, Anders Olsson 1-1 } 3 v900577.b470.s539 H: Botill S g 0-1 } 1672, Prästorp, Anders I Prestorp 1-0-0-0-1 v900578.b300.s476 Carll i Sa 1-1 1685, Prästorp, Anders i Prästorp 1-1-1 v400535.b2270.s441 Carll i S. g gl 1-1-0-0-1 1691, Prästorp, Anders Olofsson 1-1-1 v400541.b2430.s258 Pehr Samuelsson 1-1-0-1 1695, Prästorp, Anders Olsson 1-1-1-1 v400545a.b2270.s443 Pär Samuelsson 1-1-0-1 1700, Prästorp, Anders Olofsson 1-1-1-1 v400550.b2610.s511 Pär Samuelsson 1-1-1 1701, Prästorp, Anders Olofsson 1-1-1-1 v400551.b2660.s521 Pär Samuelsson 1-1 1702, Prästorp, Anders Olufsson 1-1-0-1 v400552.b2810.s553 Pähr Samuelsson 1-1 1703, Prästorp, Anders Olufsson 1-1-0-1-1 v400553.b3330.s653 Pähr Samuelsson 1-1 *** 1704, Prästorp, Jonnd Andersson 1/4 1-1-0-0-0-1 v400554.b3820.s751 Pähr Samuelsen 1/4 1-1-1-1-0-0-1 1707, Prästorp, Jonnd Andersson 1/4 1-1-0-0-0-2 v400557.b4980.s1129 Per Samuelsen 1/4 1-1-0-0-1 1708, Prästorp, Jonn Andersson 1/4 1-1-0-0-1-1 v400558.b4970.s949 Pehr Samuelsen 1/4 1-1-0 Kartman 1709, Prästorp, Jonn Andersson 3/8 1-1-0-0-1-1 v400559.b5360.s1059 Nills Pehrsson 1/8 1-1-0 1710, Prästorp, Jonn Andersson 1/2 1-1-0-0-1-1 v400560.b6040.s1173 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1711, Prästorp, Jonn Andersson 3/8 1-1-0-0-1-2 v400561.b5840.s11393 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1712, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-0-0-0-0-1 v400562.b6360.s1241 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1713, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0-0-1 v400563d.b400.s771 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1714, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0 v400564.b6680.s1299 Nills Pärsson 3/8 1-1-0 1715, Prästorp, Carl Andersson 1/4 1-1-0-0 v400565a.b3840.s755 Nills Pärsson 1/4 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1716, Prästorp, Carl Andersson 1/6 1-1-0-0-0-1 v400566.b280.s43 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson1/6 1-1-0-0-0-1 1717, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400612.b3420.s388 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1719, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400614.b3930.s653 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1720, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400615.b5560.s880 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:Snudarn? Nills Andersson 1-1-0 1721, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400616.b4630.s764 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1722 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400617.b3580.s445 1723 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400618.b410.s37 Pär Olsson 1-1-0 Nils Andersson 1-0-0 Hustrun Blind 1724 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400619.b400.s35 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Olsson 1-1-0 1725 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400620.b2330.s289 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Eriksson 1-1-0 1726 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400621.b300.s24 1730 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400625.b5190.s870 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Olsson 1-1-0 På flere registreringer er nr. 84 1/2 gård med 1/6 til hver af torparne 1731 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400626.b3080.s407 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1732 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400627.b4420.s613a Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1733 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400628.b11380.s1461 Erik Pärsson 1-1-0 (der overskriver Jöran Andersson) Jon Eriksson 1-1-0 1736 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400631.b6980.s808 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1737 nr. 84, Prästorp, Svän Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 v400632a.b3800.s521 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1738 nr. 84, Prästorp, Svän Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 dess moder v400633.b6180.s1019 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 *** Husförhörslängder Ryssby (H) AI:1a (1735) Bild: 39 Sida: 65 (v23908.b39.s65) Prestorp Navn Alder Carl Andersson 64 H. Elin d. Anna d. Kirsten Hb. Jon Eriksson H. Kirsten Nilsd. s. Per 3 Pig Brita 16 Hb. Erik Persson 34 H. Maria Jönsd: 26 d. Brita 5 d. Elin 2 | Familie: Carl Andersson / Elin Jönsdotter (F16013)
|
| 49805 | Noter(Richard Broberg) I bogen Finsk invandring till mellersta Sverige af Richard Broberg findes omtale af den første bosætning af Kinsjön efter bosætning af Skallbäcken. ** Nästa finnhemmanet i Södra Finnskoga är Kindsjön upptaget på Branäs ägor 1649, tillökt 1653 och skattlagt till ¼ hemman 1656. Räntan från Kindsjön och Bjurberget har varit anslagen till lön åt länsmannen i Älvdals härad och efter häradets delning 1745 till länsmannen i det nedre tingslaget. I Kindsjön bodde och betalade Mårten Staffansson Tenhuinen tionde första gången 1651 och har 1654 två egna och fem husfolk mantalsskrivna. 1658 är 12 personer mantalsskrivna, sedan minskar antalet och därefter uppnås åter samma siffra först 1718. osv. *** Noter(Bjarne Persson) I bogen "Skogsfinska nybyggare, i Bergslagen, Hedmark och Nordvärmland" side 343 m.fl. indeholder afnittet Tenhuinen i Kindsjön 1649, Älgsjön 1650 och Aspberget 1660 oplysninger om Mårten Staffansson Tenhuinen og hans sønner. Her henvises til oplysninger i Richard Brobergs bog fra 1988 "Finsk innvandring till mellersta Sverig". *** Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Olof Mårtensson Tenhuinen omk 1630-1667 Pål Mårtensson Tenhuinen omk1632 Britta Mårtensdotter Tenhuinen omk 1634 Anders Mårtensson Tenhuinen omk1635-1690 Matts Mårtensson Tenhuinen omk1637 Kerstin Mårtensdotter Tenhuinen omk 1638 Henrik Mårtensson Tenhuinen 1640 Valborg Mårtensdotter Tenhuinen omk1643 Staffan Mårtensson Tenhuinen omk 1645-1681 -- Mårten upptog Kindsjön. Han och hans söner var flitiga svedjare och dömdes många gånger för olaga fallhuggning. Kindsjön upptaget på Branäs ägor 1649, tillökt 1653 och skattlagt till ¼ hemman 1656. I Kindsjön bodde och betalade Mårten Staffansson Tenhuinen tionde första gången 1651 och har 1654 två egna och fem husfolk mantalsskrivna. 1658 är 12 personer mantalsskrivna, sedan minskar antalet och därefter uppnås åter samma siffra först 1718. Mårten står för Kindsjön Mårten 1651-57, 1660-65. Mordet vid Kindsjön. En dag i november 1667 när bröderna Mats och Olof samt deras far Mårten var samlade vid frukostbordet, började Mats att klaga på att han inte, i motsats till syskonen, fått något för allt slit med att uppröja hemmanet i Kindsjön. Oklart vad Olof eller Mårten svarade, men plötsligt reste sig Mats och högg kniven i Olof. Olof hann bara yttra "Gud nåde" och föll stendöd i golvet. Mats flydde men stannade strax, och huskarlen Michel Jönsson fann honom stående på knäna och rådde honom att gå tillbaka. Han togs fast och fördes till kronolänsman Daniel 'Nilsson i Öjenäs och förvarades till detta ting. Vid tinget var han ånger och uppgav att han haft "yrhet i huvudet" i fyra års tid. Han dömdes till dödsstraff men benådades och levde till ca 1676. | Tenhuinen, Mårten Staffansson (I38199)
|
| 49806 | Noter(Viborg Kapitels Jordebog) * 16. maj 1637. Forleningsbrev for Christen Lange til Rønnovsholm på det efter afdøde mester Villads Nielsen Brøns ledige kannikedømme i Viborg Domkirke. Han skal residere ved Viborg Domkirke * 25. maj 1637. Mester Peder Vilhelmsen Paludan antaget som lektor (afløser Villads Nielsen Brøns). * 26. aug. 1638. Brev fra Biskop Johannes Wandal i Viborg til Universitet, ang. regnskab på nådsens år af Lihme Præbende efter salig mester Willads, forrige lektor ibid. fremsendt af mester Peder Vilhelmsen Paludan, nu lektore, kannik og Universitetets procuratore, summa 57 rdl. 1 mk. 14½ sk. mønt (udateret). mv. | Brøns, Villads Nielsen (I46767)
|
| 49807 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: Håkan Hallstensson. Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) *** Halsten Peterssons Æt Halv lilje: https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Halsten/Halsten.htm | Halstensson, Håkan (I44034)
|
| 49808 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten) *** SDHK-nr: 10897 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven Knut Halstensson kungör att han i närvaro av Gisle Uddsson och Nils Petersson i Länna på sin hustru Katarina Guttormsdotters vägnar överenskommit med ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala och Kettil Johansson angående det gods och de ägodelar som hans hustru ärvt efter sin moder Inga Gregersdotter, fru Katarina (Johansdotter) i Sund och biskop Tomas i Växjö, samtliga framlidna. Utfärdaren och hans hustru får 6 markland och 6 1/2 öresland jord, nämligen i Utlunda i (Roslags-)Bro socken 22 öresland och fem torp därunder samt ön Idö i Vätö socken, i Morberga i Bälinge socken 14 öresland, i Malsta (i Malsta socken) 1 markland, i Sund i (Roslags-)Bro socken 6 öresland samt i Torsholma i Frösunda socken 4 1/2 öresland. Utfärdaren erkänner sig på sin hustrus vägnar ha uppburit allt detta och kvitterar ärkebiskop Birger och Kettil Johansson. Brevet beseglas av riddarna Karl Ulfsson, lagman i Uppland, Arvid Gustavsson, lagman i Österland, samt väpnarna Gisle Uddsson och Nils Petersson. | lilja, Knut Halstensson Halv (I44031)
|
| 49809 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: nævnt Thord Halstensson | lilja, Thord Halstensson Halv (I44033)
|
| 49810 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet. Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap) 1. generation Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5] 2. generation 1. Johan Halstensson 3. generation 1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7] 1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10] 1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs. 2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända: 2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby 2.2 Karin Svensdotter (halv lilja) 2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja) 2. Thord Halstensson 3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5] 4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5] Källor * Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101 * H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58 * Halsten Peterssons ätt på roskildehistorie.dk | lilja, Johan Halstensson Halv (I43981)
|
| 49811 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet. Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap) 1. generation Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5] 2. generation 1. Johan Halstensson 3. generation 1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7] 1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10] 1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs. 2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända: 2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby 2.2 Karin Svensdotter (halv lilja) 2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja) 2. Thord Halstensson 3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5] 4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5] Källor * Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101 * H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58 | Lilja, Halsten Petersson Halv (I43982)
|
| 49812 | Noter: * Han kjøpte Karterud i 1703 sammen med Ola Siversen og Ola Amundsen, og døde der i 1708. Lars var fadder for Malene Olsdatter Karterud i 1696, og for Sven Sagmesters (ved Merildsaga?) sønn i 1706. * Han er sannsynligvis den samme som Lars Solberg og soldat Lars Solberg som går til alters i Vinger mange ganger på 1690-tallet. Kona var tydeligvis syk og sengeliggende, og måtte få nattverden hjemme f x Lars Eilufsens lenge sengeliggende kvinne i sept 1691, Lars Solbergs skrøpelige kvinne mars 1692, og Lars Solbergs svake kvinne mars 1693. Dessverre står ikke navnet hennes. | Solberg, Lars Eilufsen (I27715)
|
| 49813 | Noter: Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside. "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist -- Hustru Margreta Andersdotter i Tväråna döms att betala Erik Persson i Gransjön för den fjärding råg sonen Anders Eriksson lånat för 7 år sedan. 1720 ht 131 -- Drängen Anders Eriksson i Tväråna och löskonan Kerstin Eriksdotter i Sörmarks säter bötar för lönskaläge. Anders skall betala henne 5 rd till barnaföda. 1721 vt 7 -- Anders Eriksson i Tväråna och löskvinnofolket Kerstin Eriksdotter i Rattsjöberg, vilka avlat barn i lönskaläge, ämnar ingå äktenskap, varför de hänvisas till predikoämbetet för vigsel. 1723 vt 27 | Suhoinen, Anders Eriksson (I35054)
|
| 49814 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database, bl.a. dette: Sigfrid Henriksson Häkkinen försöker uppta ett torp i Arnsjön, Östmark 1648 men körs bort därifrån. Sigfrid finns i Norra Röjdåsen omkring 1670 hos sin son Abraham Sigfridsson Häkkinen i Multtjärn på 1690-talet. ** Sigfrid Henriksson Häkkinen, född ca 1622 i Finland, uppodlade Arnsjön i Östmark 1648. Sigfrid och en annan finne, Olof Polak hade fått torpsedel för Arnsjön av landshövdingen men inte fått insyning av länsman och nämnd, varför en tredje finne, Anders Jönsson Hotakka år 1652 fick överta egendomen. ** Omfattende omtale af sagn om Häkkinen i Skogfinska nybyggare side 234-237. | Häkkinen, Sigfrid Henriksson (I37590)
|
| 49815 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Porkka, Lars Matsson (I37595)
|
| 49816 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Annika Henriksdotter (I37594)
|
| 49817 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Henrik Tomasson (I37591)
|
| 49818 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Abraham Sigfridsson (I37166)
|
| 49819 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Hustru Karin Matsdotter och hennes dotter Marit Henriksdotter lagsökes av sina mågar resp. svågrar Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Kristoffersson i Långenäs för att de vid arvskiftet efter Karins man Henrik Henriksson i Bredsjön skall ha undandolt 60 rd. Marits man Olof Johansson svarar på sin svärmors och sin hustrus vägnar, att Karin undanhållit 12 dubbla karoliner specie men utan hans hustrus vetskap. Marit frikännes, men modern döms förlusig sin andel i beloppet, som hon tillika med en lika stor summa bör betal sin mans arvingar. 1736 ht 157 -- 1/3 av 1/3 i Bredsjön, som Pål Kristoffersson i Långenäs enligt avtal av den 10 ds (febr) avstått till sin bror Kristoffer Kristoffersson i Långenäs, som skall lämmna honom vederlag när det faller till arvs efter föräldrarna. 1738 vt 160 -- Mantal 1730: Pål Pålsson Långenäs Pål Kristoffersson Långenäs Anna NN modern Långenäs Isak Larsson Långenäs Erik Larsson Långenäs Kristoffer Matsson Långenäs Johan Matsson Långenäs Olof Olofsson Långenäs -- 1742: Pål Pålsson Kristoffer Pålsson Erik Larsson Isak Larsson Mats Larsson Johan Matsson | Kukkoinen, Pål Kristoffersson (I30465)
|
| 49820 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Jöns Jonsson i Persby och Olof Nilsson i Ånneby erkänner, att Erik Jonsson i Persby i deras och Jon Olofssons i Östmark samt Gertrud Jonsdotters i Röjdoset samfällda bo infört sina myndlings Erik Perssons arv, 10 rd och två tunnor korn. Rätten finner att deras halvsyskon bör till Erik Jonsson återbetala nämnda arv, som han dömts att tillställa Erik Persson. 1729 ht 73 -- Hustru Gertrud Jonsdotter i Röjdoset har den 4 sep. bestämt, att hennes dotter Marit skall äga hennes återstående lösegendom utan klander av sina syskon Erik och Kerstin Persbarn samt Per Eriksson, eftersom Gertrud lämnat dem allt deras fäderne lösarv och dessutom åtskilligt av sin egen lösegendom. 1738 ht 63 -- Gertrud Jonsdotter i Röjdoset har 1738 (ht 63) testamenterat sin lösegendom till dottern Marit Staffansdotter ibidem. Hennes övriga barn Per och Erik Perssöner i Pylketorpet och systern Kerstin Persdotter försöker få testamentet upphävt. 1740 vt 44 -- Gertrud kommer från Puranstorp vid giftermålet med Staffan. | Jonsdotter, Gertrud (I37922)
|
| 49821 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Gertrud Persdotter Saastainen 1693 Norge Herik Persson Saastainen 1796 Skallberget Nils Persson Saastainen 1799-01 i Östmark -- Suaastainen? -- Per og Maria bodde først noen år i Öjeberget, men flyttet siden til Östmark hvor de bodde først i Långeruds säter og siden i Sörmarks säter. I husforhøret 1821 er Per Tomasson tilbake i Norra Ny, men bor nå i Nordviggen. Gottlund har notert Saastainen bak navnet hans i husforhøret. Torpet Svastanen like ved Svenshöjden i Nordviggen er oppkalt etter Per. | Saastainen, Per Tomasson (I38267)
|
| 49822 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) På gården Falltorp i Södra Finnskoga bodde bröderna Olof och Carl Mattsson Lehmoinen med familjer enl.husfl. Al:2 s.90 (1751-1756). Carl Olofsson Lehmoinen f. 1742 med fadern Olof Matsson och modern Lisbet Sigfridsdotter: Dalby (S) AI:2 (1751-1756) Bild 96 / sid 90 *** Husförhörslängder Dalby (S) AI:2 (1751-1756) Bild: 96 Sida: 90 Falltorpet som nyss kommit under Sveriges? Navn Födelses Kom Flyttet Nr. 1 Olof Mattsson 1699 H. Lisbet Sigfridsdotter 1722 ==>Son Carl 1742 Son Olof 1751 Dott Elsa död 1735 Dott NO? Marta 1739 Dott Karin 1746 Dott Ingeborg 1749 Pig Lisbet Dalby (S) AI:3 (1757-1766) Bild: 155 Sida: 149 Falltorpet Navn Födelses Kom Flyttet Nr. 2 Olof Mattsson 1699 H. Lisbet Sigfridsdr 1722 ==>Son Carl 1743 Son Olof 1751 Dott Karin död 1746 Dott Ingeborg 1749 Dott Elin Olsdr 1761 H: Enk Catharina Olsdottr Dalby (S) AI:5 (1777-1783) Bild: 235 Sida: 240 (v10578.b235.s240) Falltorp Navn Födelses Kom Flyttet Nr. 2 Carl Olsson 1743 Walborg Philipsdr 1752 Dot Brita Carlsdr 1778 Dot Annika Carlsdr 1780 Son Olof Carlsson 1782 Dalby (S) AI:12 (1815-1821) Bild: 88 Sida: 86 (v10585.b88.s86) Falltorp Navn Födelses Kom Flyttet 1 Olof Carlsson 1782 Falltorp H Wallb Andersdr 1787 Rögden S: Carl Olsson 1810 Falltorp S: Ol Olsson 1813 24/2 Falltorp S: Anders 1815 Falltorp S: Thomas Olofss 1819 död 1820 Pig Marit Christoffer Dr 1803 Ny Sn fra Ny Sn 1819 Dr Halfvard Olofsson 1792 Norget fra Skallbäcken 1822 Mod Walb Philipsdr 1752 Bjurb Gift Daniel Carlsson 1784 Falltorp död 1819 Son Olof Danielsson 1819 Enk Anna Olsdr 1786 | Familie: Carl Olofsson Lehmoinen / Valborg Filipsdotter Neuvoinen (F16157)
|
| 49823 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Påhl och Erik Pålsöner sampt Lars Hindrichsson i Kernebärget hadhe wäll Syning tingat, men höggo doch förr ähn Skog Wachtaren dem tillsynte, plichte 40 dlr. Erich och Lars löpa Gatulöp för sine böter, men Påhl böter sine 10 dlr Smt." Älvdals Härads Domboksprotokoll 1693 ht -- "Erich Påhlssons Jordelott i Fierdings hemt Kierneberget som han emot 16 Rdlr 8 öre Smt gälld betahllnigh sampt 7 Tunnor Rågh afstådt till sine Bröder Johan och Påhl Påhlsöner effter Skrifft av d 18 Febr. 1694, opbud af bemälte Johan och Påhl Påhlsöner 1g." Älvdals Härads Domboksprotokoll 1697 vt -- "Tjärnberget = Konkari" | Hämäläinen, Erik Pålsson (I37068)
|
| 49824 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) -- Hindrik Manninen, upptagit och bebyggt Djuprämmen, -- * Mårten Matsson i Rattsjöberg och Marit Henriksdotter ib bötfälls för lönskaläge. Båda är frånvarande, varför deras borgensman Bengt Henriksson ib måste betala böterna. 1673 ht 6 -- | Manninen, Hindrik Larsson (I37593)
|
| 49825 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Aspberget Mats Tenhuinen från Kindsjön . Bebyggelserna går under benämningen Höljesskogen i mantalslängderna 1661, 1666 och 1667 men Aspberget i tiondelängder och efter 1667 i alla längder. I mantalet 1661 står Lars med 2 egna och 2 husfolk fram till och med 1667 och Mats Tenhuinen till och med 1676. Per (Pekka) Hakkarainen uppges i traditionen först ha byggt på södra sluttningen av Vattahåberget på en plats som även kallats Pekkalavaln. Lars byggde en halv mil sydväst om Aspberget på Låbbekhå. På båda ställena har man sett spår och märken efter hustomter. Lars flyttade snart därifrån, efter det åskan slagit ihjäl hans kreatur, och byggde Jorsla i Aspberget. Den del som han hade upptagit av skogroten, sålde han till Sigfrid Matsson och Daniel Larsson. Mats Tenhuinen, som på Höljes' åbors tillstånd slagit sig ned och börjat röja ägor, sålde sitt nedlagda arbete till Mats Mårtensson Mohall och dennes broder Henrik Mårtensson. Mats' efternamn skrives vanligen Mohall, ibland även Muhal m.m., men släktnamnets rätta lydelse är oklar. Möjligen kan det tolkas som Muhan av Muhoinen, ett släktnamn som är rätt ofta förekommande i Aspberget under 1700-talet. I domboken 15/6 1663 står, att Aspberget är oskattlagt på Höljes' hävd, och enligt domboken 10/7 1668 skattlades nybygget Aspberget under Höljes i Dalby socken för 1/4. Detsamma utsäges i 1668 års jordebok. Efter 1667 försvinner Lars Hakkarainen ur längderna; därefter står Mårten 1671-76. 1677-79 är Aspberget spolierat av fienderna. | Tenhuinen, Mattes Mårtensson (I38201)
|
| 49826 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Även namnet Mohall. -- Den 23/9 1691 tilltalade Josef Persson Hakkare i Aspberget sin broder Henrik Persson i Nain om arv efter sin fader Per Hakkare, jämväl bl.a. om att få sätta sig ned på 1/8 Nain, där hans fader bott, varemot Henrik föregav, att intet var efter hans fader, som blivit på sin höga ålderdom underhållen av sina barn Tidigare, den 15/5 1671, sökte Henrik Larsson Hakkare igenlösa det torp Aspberget, som hans fader sålt till Seffre Matsson, och den 15/12 1671 dömdes, att Henrik skulle med sina syskon igenlösa sin faders jord, som denne sålt i deras omyndiga år till Seffre Matsson för 34 rdr, och giva honom för hus och röjning 14 rdr. | Muhoinen, Klemet Matsson (I38426)
|
| 49827 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Anders Olofsson Vilhuinen 1640-1693 Nils Olofsson Vilhuinen 1645 Anna Olofsdotter Vilhuinen 1647 Malin Olofsdotter Vilhuinen 1650 | Vilhuinen, Olof Henriksson (I37473)
|
| 49828 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Daniel Grelsson Moijainen omk 1684-1763-06-23 Karin Grelsdotter Moijainen 1685 Britta Grelsdotter Moijainen 1693-06-02 Nils Grelsson Moijainen 1696-02-20 -- "Finnarna Grills och Nills Mattssöner i Flatåsen, wille att een af dhem, eller dheras syskon af förre Gifftet måtte besittia samma fierdedels Hemman, Flatåsen, och hafua sin gamle Fader Mattes Nilsson hoos sigh till föda och uppehälle, hälst fadren bemälte medh dheras Modher aflat hafwer, att dhe således der till synas närmare wara, dheras halfbroder Hindrich Matsson som nu hoos Fadern sitter; Men som bemälte deras Fader äger 2/3 i Hemmanet, och dhe allenast effter sin Modher hafwa rätt till 1/3 där af, huilken 1/3 så lijten och swagh Lott är, att ingen besittningh wara kan. Fadren ock här låtit förstå att han hällst seer sig få hafwa hoos sigh Sonen Hindrich Mattsson so honom bäst tillhanda gått: huru medhan dhe andre barne dheras Arfs rätt till Hemmanet icke betaga will och nu hoos sigh hemma hafwer een sin Son af förre Kullen. Fördenskull pröfwas skiähligt att Matts Nilsson sin och sine barns Jordh i sin Lijfs tijdh må få till sitt uppehälle hafwa, och derpå till sigh dhen af barnen intaga och behålla som han kan bäst hafwa sitt willkor hoos; Doch att ährlig wedergällningh gijfwes till barnen af förre gijftet för dhen dhem effter Moderen tillkommer, huar dhe elliest alldeles ifrån hemmanet afflyttia willia och deer medh låta sigh benöija att dhe redan fått där på ägorna sine hemwijst hafwa." Domboken i Älvdals Härad 1697. | Moijainen, Grels Matsson (I38183)
|
| 49829 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Larsdotter Hakkarainen omk 1650 Bengt Larsson Hakkarainen 1655 Henrik Larsson Hakkarainen Pål Larsson Hakkarainen -- Lars Hakkarainen hade sönerna Henrik, Pål och Bengt. Staffan Waiken var hans måg och han bosatte sig i Aspberget. Om Bengt Larsson Hakkare anföres i ett mål från 1703, att han farit till främmande land. Pål Larsson Hakkare sökte den 20/3 1693 återbörda 1/3 i skattehemmanet Aspberget, som hans fader Lars Hakkare sålt till Daniel Larsson, vilket också lyckades. | Hakkarainen, Lars Persson (I38489)
|
| 49830 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna s 140; -- "Denna slägt har förut bott i det nu ödelagda stället Vauhkoisen autio strax söder om byn Ärnsjön i Östmark. En Mårten Vauhkoinen har upptagit gården Vauhkola eller Martilla i byn Aspberget å Dalby finnskog. " -- "Två bösshåll i söder finnas Vaukoissen autio, vilken varit ännu äldre. Man har en anektot om en käring av denna släkt, vilken gått och tiggt och en gång kommit till Purala. Hon sade, att hon vore i skyldskap med dem, varföre hon blev väl emottagen och förplägad av käringarna på gården. Då deras män inkommo från skogen, berättade de huru de råkat en gammal släkting. Karlarna frågade: av vilken slägt är du? Hon svarade : av släkten Vaukkoinen! - Dra in i helvete kittel,vi är inte Vaukkoisia svarade de och gumman blev röjd för sitt skälmstycke." | Vauhkoinen, Staffan Staffansson (I38491)
|
| 49831 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Enligt Finnemanntallet 1686 s.105: "Hendrich Pouelsen ved 50 Aar fød i Suerig och med forælderen kommen til pladtzen hans hustru Ellj hendrichs datter Kurch barnfød utj varmeland af finsche forældre ved 34 Aar. " Med tanke på att Henriks syster, Marte, var "barnefødt Ved det Store KobberVerk J Suerig af findsche forældre." är det sannolikt att även han är född på samma plats. Från Prestens finnemanntall 1706 for det gamle Hof sogn. Avskrift av Jan Myhrvold presenterat på fennia.nu. Rotberget Henrich Polsön 70 aar, qvinde Eli Henrichsd. 60 aar börn Cal Henrichs. 30 aar, qvinde Anichen Andersd., Bertel Henrichs. 29 aar, Jertru Henrichsd. 40 aar Huusfolk Matthis Jensön 60 aar, qvinde Anichen Olsd. 55 aar börn 2de Kari Matthisd. 16 aar, Eli Matthisd. 10 aar. Huusfolk side 510 Matthis Olsön 40 aar, qvinde Marte Henrikchsd. 38 aar börn 4 1. Henrich Matthis. 8 aar, 2. Ole 6 aar, 3. Carl 3 aar, 4. Eli 1 aar. | Raatikainen, Henrik Pålsen (I37449)
|
| 49832 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Hade ansenlig ärvd egendom med sig från Norge. Död 1725-01-17. Levde i Södra Röjdåsen, Östmark (S). Efter den förste makens bortgång änka "med många små barn i stor fattigdom" -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Finnen Hans Walken i S. Röjdåsen har med sin hustru Britta Persdotter rätt till 1/2 hemmanet, vilket är hennes barns arv efter förre mannen Per Sikan. Tomas har den andra hälften men utan att ha utlöst någon av sina syskon. Rätten låter dem besitta hälften var tills den yngsta brodern blir myndig. 1698 ht 61 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Per Sickan i Sickanstorp kärar till sin halvbror Henrik Hansson i Arnsjön dels om 1/9 i S.Röjdåsen, som Per vill lösa från Henrik, dels om fyra fönster som Henrik bortfört vid flyttningen från Sickanstorp, dels en ko som Per fått av sin sal. mor Britta Persdotter. Jorden har henrik 1726 (ht 40) tillåtit Per att lösa, fönstren bör enligt lag återställas och kon har Henrik 1726 (vt 88) fått i testamente av modern Britta Persdotter. Per vädjar till lagmansrätten. 1728 ht 24 | Räisäinen, Brita Persdotter (I33199)
|
| 49833 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Om Järpliden i Södra Finnskoga meddelas i Segerstedts samlingar av Olof Matsson i Igelsjöberg att Jacob Vedelainen (=Veteläinen) bosatte sig i Järpliden. Någon annan Jacob fanns ej vid den tiden än den som upptog Öjeberg och betalade tionde redan 1647. Axelson uppger (sid. 159): Toppo Hongoinen byggde först Öfra eller Stor-Hjerpliden samt därefter Borangen. Heikki [av släkten Ilmoisia] byggde Nedra Hjerpeliden omkr. 100 år [senare]. Staffan Huskoinen byggde Husketorp öst[er] om Hjerpliden. -- I domboken 6/8 1665 heter det: Näst befans jerpelundh (!) vara som av herads beviset af 15 juni 1663 synes skattlagt 1649 och beläget på Höljes gamla häfd halfannan mil från gården väster ut mot norska gränsen …, och utvistes vara skattlagt 1649 och välb Hugo Hamilton fick först Höles till frelse 1651. Uppgiften om skattläggningen 1649 är uppenbarligen felaktig. Det heter nämligen i jordeboken 1659: jerpeliden hafver varit ett nybygge och är nu 1659 tillökt till ¼ hemman. -- 1653 betalar Mickel tionde från Jerpliden första gången och 1654 står Mickel wijdh Hjerpeliden upptagen i mantalslängden med 2 egna och 2 husfolk och är upptagen i längderna 1653-61, 1665, Kristoffer Mickelsson 1665-76; Mattes betalar tiondet 1654. 1677-79 är Järpliden spoierat av fienderna och 1680 är det utfattigt. 1693 finnes endast en rök i Järpliden, nämligen Pär Mickelsson, utom lösfinnar som bodde där. -- Gottlund (sid. 369, 371) nämner för Järpliden 5 gårdar 60 personer; de flesta sägs vara av släk. | Honkainen, Michel Kristoffersson (I30393)
|
| 49834 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Staffan Person Sikainen Född i S Röjdåsen (Sikala), Fryksände Bott i Kvarnberget från 1700; död 1769 av håll och styng; haft 11 barn enl dödb; Far: Per Hinderson Sikainen Mor: Brita Persdotter; Gm Karin Matsdotter f.83 år 08; Barn: Mats 09 d.09, Hindrik 10, Annika 12, Karin 13, barn 15 d.18, Per 16, Olof 18, Kerstin 21, Staffan 22 d.23, Mats 26 gt Högsjön, Äppelbo år 52 | Sikainen, Staffan Persson (I37060)
|
| 49835 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Uppges vara 42 år när hon dör, men då skulle hon bara vara omkring 15 år vid äktenskapet. | Pennainen, Gertrud Mårtensdotter (I36978)
|
| 49836 | Noteringar(Kenneth Persson Gergman) Ur C.A.Gottlunds"Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817": För såder vidpass 120 år sedan kommo hit tvenne bröder Thomas och Staffan Sikainen,hemma från Fryksände socken,invid Norska gränsen.Det gamla folket hade vetat omtala det deras stamfäder skulle hafva bott på ett ställe i Finland,kalladt Siikasalmi. De bodde båda här först tillsammans,men då gården brann,skilde de sig. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1662 Tomas Person Sikainen Född i S Röjdåsen (Sikala) Östmark fs Bott i Kvarnberget från 00; död 1722; rotebonde i Tillmans rote; haft 15 barn varav åtta lever år1722 | Sikainen, Tomas Persson (I37059)
|
| 49837 | Noteringer (kenneth Alexis Bergman) Ministerialbok nr 1 for Grue prestekontor (Kronologisk liste (1713)) side 16 og Finneslekter III 7 generasjoner av slekten Räisäinen utgitt av Solør Slektshistorielag 2007 side 6 nr 28 og Brandvalboka-Finnskogen slekts og gardshistorie av Rolf Amundsen og Bernt Olav Neskvern utgitt 2008 av Brandval Historielag i samarbeid med Kongsvinger kommune side 392-393og 394. https://www.geni.com/people/Daniel-%C3%98jern/6000000007629882414?through=6000000007629897969 | Pälläinen, Daniel Pedersen (I33228)
|
| 49838 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Olof Larsson i Fagerstad och Isak Larsson i Kymmen förnekar att de gett sin svåger Henrik Olofsson lov att bygga på Kymmens ägor. Han har ändå börjat bygga och kört fram timmer till flera hus. Olof Larsson och Isaks mor Ellika Krristoffersdotter på sonens vägnar lovar att ersätta Henrik för hans arbete, men flera åbor får ej slå sig ner i Kymmen. 1727 vt 35 -- | Kukkoinen, Ellika Kristoffersdotter (I37640)
|
| 49839 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Bertil Pålsson Kukkoinen Erik Pålsson Kukkoinen Kristoffer Pålsson Kukkoinen Pål Pålsson Kukkoinen Lars Pålsson Kukkoinen död 1698-05-29 "gammal man" -- Flyttade Pål till Timbonäs där sonen Bertil finns? familj.bergqvist.info/dok/FamBergqvist-Finnskogen_kaellista.pdf -- "Sammandrag av Frysdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Pål Larsson i Långenäs bötfälls för att han mot förbud sålt älghudar. Dessutom skall han vid nästa ting stå till svars efter beskyllningar från såväl norsk som svensk sida om rovjakt som han och hans drevkarlar bedriver och som alldeles utöder viltstammen. Till dess belägges hans egendom med kvar- stad. 1634 ht -- Pål i Långenäs bötfälls för oljud vid tinget. 1640 vt 22 -- Pål i Långenäs tvistar med Mats på Spettungenskogen om en äng. 1640 ht 17 -- Pål Larsson i Långenäs och Jakob Andersson i Kymmen har blivit osams om den kvarn som Jakob uppbyggt i deras gemensamma fall och varav Pål löst hälften för 8 rd. Inför rätta förliks de om att Pål får sina 8 rd tillbaka och kan om han vill bygga sig en egen kvarn. 1646 vt13 -- Efter avlidne Håkan Nilsson i Aplung intages i nämnden Pål Larsson i Långenäs. 1651 vt 2 -- Olof Jonsson i Ås (ÖE) intages i nämnden, i stället för Bengt Jonsson i Stavik vid detta ting men sedan för Pål Larsson i Långenäs, som avsagt sig av åldersskäl. 1657 vt 1 -- Enl, prästen Olof Linderholm, född i Vasserud, Fryksände, 1762, ska den förste bosättaren i Långnäs och Timbonäs vara Paul (Påvel) Kekoisia, född i Finland ca 1600, finns även uppgiften ca 1590. Troligen "Påvel i Långnäs" alias Påhl Larsson Kokkoinen. Kom enl uppgift direkt från Finland och köpte Timbonäs och Långnäs för 17 Riksdaler. Senare utökade hans söner markinnehavet visar köpehandlingar. Att finska namnet var Kekoisia framgår även av Oskar Paulssons "Långnäs hemman". Bosatt i Långnäs men flyttade till Timbonäs ca 1665. Då Påhl varit instämd till tinget ett otal gånger, ansågs han besitta de rätta kvalifikationer och ha rutin nog att bli nämdeman, vilket han var 1651 - 1657. -- I jordeboken 1626 uppfördes även nybyggena Kymmen (Kimshough) och Långenäs som 1/8 hemman, tydligen efter tilländalupna sex frihetsår, dessa tvenne dock som krono. Av dessa fem bosättningar uppvisar de båda sistnämnda en mycket lugn och stabil utveckling. Kymmen upptogs av finnen Jakob Andersson, och efter honom fortsatte sönerna Isak och Olof skötseln och uppodlingen av hemmanet. I Långenäs åter började Påvel Larsson bryta mark och bygga hemman. Denna Påvel var utan tvivel en av de mest betydande männen under 1600-talet i hela det finska bosättningsområdet väster om Fryken. Säkerligen medförde han vid sin ankomst till Fryksdalen en viss förmögenhet, som gav honom möjlighet att av markägarna lösa bördsrätten till hemmanet men även att utvidga detta betyydligt genom köp av närliggande marker såsom en skogstrakt Brånen 1629 och delar av ulvsbyböndernas utskogar år 1647. Med tiden blev han också en mångbetrodd man som anlitades att biträda vid uppkommande ärenden bland finnarna och även vid ingången av året 1651 valdes till den förste finske nämndemannen i Fryksdalen. Han torde ha avlidit omkring år 1663, efter vilket år hans söner Christopher och Lars börjar uppträda i längderna och tydligen övertagit skötseln av hemmanet. -- www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf | Kukkoinen, Pål Larsson (I37642)
|
| 49840 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Olof Larsson Kailainen i Fagerstad Isak Larsson Kailainen omk 1685-1760 Larsdotter gift med Henrik Olofsson -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Landshövdingen har infordrat yttrande angående Kymmen, varpå nämnden svarar, 1/ att högst tre åbor kan tålas, 2/ att Jakob, Isak och Lars Isakssöner är duktiga brukare, under det att Jakob Andersson suttit i en backstuga efter sin fader och ej mycket uträttat, 3/ att hemmanet upptagits av förfäder till de finnar som nu åbor hemmanet. 1697 ht 38 -- Finnen Jakob Andersson försöker att bli kvar på finntorpet Kymmen, eftersom han och syskonen bör vara berättigade att äga sin faders Anders Jakobssons 2/7 ib, vilket bestrides av hans farbrors Isak Jakobssons barn under föregivande att Anders Jakobsson efter sin faders död avstått jorden mot att han och Olof fått lösöret efter fadern. Ett utslag 1682 10/10 påbjuder att Anders Jakobsson skall utlösas. Denne har dock bott kvar i en backstuga. Rätten bestämmer att Jakob och hans syskon efter ersättning för uppodlingen skall flytta från hemmanet. 1697 vt 32 -- Kymmens åbor Isak, Jakob och Lars Isakssöner har hos landshövdingen besvärat sig över att profossen Henrik Ambian fått inkomma på ett torp under Kymmen. Kärandenas farfar Jakob Andersson har 1622 fått tillstånd att uppta hemmanet, och det omtvistade torpstället har då innehafts av deras farbror. När dennes änka ej längre orkat med torpet, har Henrik Ambian fått tillstånd att överta det, men kärandena säger sig vilja behålla det, gärna mot förhöjning av hemmantalet. 1696 vt 36 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Olof Larsson i Fagerstad och Isak Larsson i Kymmen förnekar att de gett sin svåger Henrik Olofsson lov att bygga på Kymmens ägor. Han har ändå börjat bygga och kört fram timmer till flera hus. Olof Larsson och Isaks mor Ellika Krristoffersdotter på sonens vägnar lovar att ersätta Henrik för hans arbete, men flera åbor får ej slå sig ner i Kymmen. 1727 vt 35 -- | Kailainen, Lars Isaksson (I37641)
|
| 49841 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) se databasen | Kukkoinen, Lars Pålsson (I37643)
|
| 49842 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Karin Andersdotter Vaissinen 1644-1729 Johan Andersson Vaissinen omk1647 Pål Andersson Vaissinen Tomas Andersson Vaissinen död 1698 -- Dödad i Gyldenløvefeiden 1675-1679, då Norska trupper härjade i Viggen. -- Norra Viggen (Vaissila). Den förste som byggde där var Anders Pålsson Vaissinen, som erlade tionde 1650 och år 1654 i mantal hade 6 personer, varav 2 egna och 4 husfolk. Han står i längderna från 1650 till 1675 och har sönerna Pål, Tomas, Johan och Anders samt döttrarna Karin, Annika och Marit. Sonen Pål Andersson är död 1690, Tomas 1698 och Johan 1710. -- Enligt domboken den 3/5 1680 vittnade kyrkoherde Ericus Nicolai, att i den sista danska fejdetiden hafver fienden från Norge för den gamle och eländige mannen Pål Andersson förstört hans kronoskattehemman i Ny socken och därifrån icke allenast bortfört all hans fattiga egendom, ihjälslagit hans gamla föräldrar, hvarmedelst ofvanbemälde Påvel Andersson i dessa förledne ofredstider suttit uti stor fattigdom och står tillbaka med try utlagor för ovanbemälte hemman. - Samma år resolverade Kungl. Maj:t på allmogens enskilda besvär för Elfdals härad, att åborna i Viggen, hvars skattehemman af fienden sköflat och uppbrändt är och föräldrarna ihjälslagna måtte eftergifvas tre års innestående utlagor. Efter Pål Vaissinen står sonen Pål i fortsättningen till 1680 och dennes bröder Anders och Tomas. | Vaissinen, Anders Pålsson (I37874)
|
| 49843 | Notes for Christen Nielsen Jegum fra Leif Sepstrup: Christen er fæster på en halvgård i Borre, som hører under Hesselmed. Den 10 oktober afstår han fæstet til Jens Madsen fra Billum, på den betingelse, at han gifter sig med datteren Petronelle og "giiver dem fornøden ophold med Føde og Klæder saalænge de lewer, og efter deris Død lader dem Sømmelig og Christelig Begrawe" | Jegum, Christen Nielsen (I8588)
|
| 49844 | Notes for Christen Nielsen Jegum fra Leif Sepstrup: Christen er fæster på en halvgård i Borre, som hører under Hesselmed. Den 10 oktober afstår han fæstet til Jens Madsen fra Billum, på den betingelse, at han gifter sig med datteren Petronelle og "giiver dem fornøden ophold med Føde og Klæder saalænge de lewer, og efter deris Død lader dem Sømmelig og Christelig Begrawe" | Terchelsdatter, Karen (I39893)
|
| 49845 | Notes for Gregers Henrichsen og Kathrine Tobiasen Gregers er fæster på Fredtoft. | Henrichsen, Gregers (I8485)
|
| 49846 | Notes for Hans Hansen: Hans Hansen var fæster af Troldholm under Hesselmed, her findes gården under Øster Vrøgum. 3 Tdr. Hart. 5 Skp. 2 Album, der ydes årlig landgilde på 8 Rigsdaler og endvidere pålignet 1/2 gårds hoveri på Hesselmed. Ifølge oplysninger i Ål Kirkebog, har der boet flere familier samtidig på Troldholm. Der er afholdt skifte 7. oktober 1771 efter Hans Hansen, Troldholm. Der er i boet værdier for 180 Rigsdaler, og på udgiftssiden en gæld på 130 Rigsdaler. Enken Anna Simonsdatter arver 25 Rigsdaler, de 2 sønner hver 8 Rigsdaler og de 2 ugifte døtre hver 4 Rigsdaler. De gifte arver åbenbart intet. I ægteskabet var følgende børn: Hans Hansen, Simon Hansen, Anna Hansdatter gift med Søren Pedersen, Schiødstrup. Zidsel Hansdatter gift med Niels Pedersen i Schiødstrup, Lene Hansdatter og Karen Hansdatter. (Kathrine Tobiasen) Hans er født i Troldholm, på en af de tre gårde, der i 1787 opregnes, og bliver fæster her. I skiftet efter Jerne-provsten Maturin Castensen, død 1747, der var en stor jordbesidder, med blandt andet llufgård og Hennegård blandt sine besiddelser, ses, at den mægtige mand også har haft papir på Troldholm. Fæsterne er i 1747 Søren Bundesen, Hans Hansen og Niels Pedersen, og gårdens hartkorn opgøres til i alt 8 td. 3 skp. 1 fdk. 0 alb. Troldholm kommer senere under Hesselmed, og i regnskabsbogen over landgilde, der starter i 1769, kan man se at Hans Hansen og senere Hans Hansens enke skal svare 7 rdl. 3 mk. 10 sk. Enken har måske haft det lidt svært, i hvert fald er der af og til et restance, undertiden betales for to år på en gang. +++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++ Notes for Anna Simonsdatter: (Kathrine Tobiasen) Anne er hjemmedøbt den 23. december formedelst svaghed og hendes dåb konfirmeres 4. søndag efter Helligtrekonger. Hun bæres af Mads Christensens kone Maren. Faddere: Gl. Christen? Hansen, Oluf Bachensens, Christen Tudal, alle af Børsmose, Christen Jepsen, Søren Jepsen af Østervrøgum, Lisbeth Johansdatter i Børsmose , Kirsten Christensdatter ibid, Karen Madsdatter, Anne Lausdatter ibid og Karen .... Samme dag introduceres hendes mor. Anne præsterer noget der er uden sidestykke i denne slægt: hun bliver mor til hele tre hold tvillinger, ud af i alt ni børn! Hun fortsætter på gården i de fire år, hun lever som enke. Sønnen Simon får den efter hende. Ribe, Vester Horne, Aal, Troldholm Bye, , , 66, FT-1787 ==>Simon Hansen, 42 , Gift, mand, bonde og gaardbeboer, Maren Olesdatter, 37 , Gift, hans kone, , Hans Simonsen, 12 , Ugift, deres ægte børn, , Ole Simonsen, 9 , Ugift, deres ægte børn, , Niels Simonsen, 6 , Ugift, deres ægte børn, , Anne Simonsdatter, 3 , Ugift, deres ægte børn, , Mette Madsdatter, 18 , Ugift, tjenestepige, , ==>Simon Hanssen, 56 , Gift, huusbonde, bonde og gaardbeboer, Maren Olesdatter, 52 , Gift, hans kone, , Ole Simonsen, 24 , Ugift, deres børn, , Niels Bundesen Simonsen, 20 , Ugift, deres børn, , Anna Simonsdatter, 17 , Ugift, deres børn, , Mette Simonsdatter, 14 , Ugift, deres børn, , Ribe, Vester Horne, Aal, Schiødstrup Bye, , , 131, FT-1787 Niels Pedersen, 58 , Gift, mand, bonde og gaardbeboer, ==>Sidsel Hansdatter, 43 , Gift, hans kone, , Maren Nielsdatter, 19 , Ugift, [deres børn], , Peder Nielsen, 14 , Ugift, [deres børn], , Anne Cathr. Nielsdatter, 5 , Ugift, [deres børn], , Ribe, Vester Horne, Aal, Trolholm, , , 1, FT-1801 Ribe, Vester Horne, Aal, Schiødstrup Bye, , , 4, FT-1801 Peder Nielssen, 28 , Gift, huusbonde, bonde og gaardbeboer, Ellen Pedersdatter, 21 , Gift, hans kone, , Niels Pedersen, 71 , Gift, huusbondens forældre, , ==>Zidsel Hansdatter, 56 , Gift, huusbondens forældre, , Ribe, Vester Horne, Aal, Borre Bye, , , 80, FT-1787 Niels Theodofesen, 34 , Gift, mand, bonde- skomager, ==>Leene Hansdatter, 37 , Gift, hans kone, , Anne Cathr: Nielsdatter, 6 , Ugift, [deres børn], , Mette Nielsdatter, 1 , Ugift, [deres børn], , | Hansen, Hans (I8323)
|
| 49847 | Notes for Hans Knudsen Varde: (Kathrine Tobiasen) Hans er fæster i Troldholm, Ål sogn. Han kaldes skiftevis hans Varde og Hans Troldholm. Det første kunne jo tyde på, at han stammer fra Varde, det andet hentyder selvfølgelig til hans bopæl. Et enkelt sted i kirkebogen, da Hans Olufsens søn i Vigtoft, Søren, døbes 12. søndag efter Trinitatis 1712, optræder en Hans Knudsen i Troldholm som fadder - det må være "vores" Hans. "Hans af Troldholm" begraves 2. søndag efter påske 1729, uden at det opgives, hvor gammel han blev. Notes for Hans Knudsen Varde: (Leif Sepstrup) Hans er fæster i Troldholm, Ål sogn. Han kaldes skiftevis Hans Varde og Hans Troldholm. Det første kunne jo tyde på, at han stammer fra Varde, det andet hentyder selvfølgelig til hans bopæl. Et enkelt sted i kirkebogen, da Hans Olufsens søn i Vigtoft, Søren, døbes 12. søndag efter Trinitatis 1712, optræder en Hans Knudsen i Troldholm som fadder - det må være "vores" Hans. "Hans af Troldholm" begraves 2. søndag efter påske 1729, uden at det opgives, hvor gammel han blev. I nogle samhænge bliver han kaldt Hans Hanssøn Warde det er antageligt den samme person. | Varde, Hans Hansen (I8334)
|
| 49848 | Notes for Karen Sørensdatter: (Kathrine Tobiasen) Det bliver Karen, der får fødegården. Hun er først gift med Jørgen og får i hvert fald et barn, Ane Jørgensdatter, født ca. 1769 . Ved folketællingen 1787 er hun gift anden gang, med Hans Knudsen, født ca. 1733. | Sørensdatter, Karen (I4183)
|
| 49849 | Notes for Mads Nielsen Rasch fra Leif Sepstrup: Vi ved ikke hvornår Mads er født, men han er død før 1661, hvor hans kone nævnes som "Dorothe Sal. Madz Bandsverig's". Mads er fæster på Bandsbjerg, der hører under Ribe Domkapitel . I 1669 er gårdens skyld og landgilde 2 ørte rug (10 skæpper , 1 skæppe=17.39 liter), 2 ørte byg (12 skæpper) og 1/2 tønde smør. Fra i hvert fald 1664 er den udlagt til ryttergods. I 1635 udspiller der sig en kriminalsag i Janderup. Den er for Vester Horne herredsting den 1. august, og her vidner to mænd om at "de den 3. juli nu sidst forleden fandt Dynis Nielsen, som var til huse i Bandsbjerg, i Janderup , og så tog Jens Nielsen i Janderup og Niels Madsen ibid. før nævnte Dynis Nielsen af vandet , og lagde ham på brinken." Den døde så ikke godt ud. Manden på Bandsbjerg, Niels Rasch, Mads' far, kalder en mindre flok mænd sammen, og de kan bevidne, at han var "blå og blodig i hans ansigt, og somme steder var huden af hans krop, så at han var i ynkelig medfart." Niels Rasch og hans kone Bodil, som Dynis åbenbart har tjent hos, kan også fortælle, at de ikke har set ham i deres gård "siden den næste lørdag næst tilforn, førend han blev død fundet". Mens Ib Mathisen kan bevidne, "at forne Dynis Nielsen var i hans hus den næste søndag tilforn, førend han blev død fundet." Sagen genoptages lørdagen efter, den 8. august. I mellemtiden er der faldet mistanke på Peder Knudsen i Hebo, Mads Nielsen i Bandsbjerg og Matis Søensen, tjenende i Janderup prætegrd. Det fremgå ikke hvorfor netop de skulle væe drabsmænd, og sognets folk er heller ikke enige: "Bøge Gregersen i Janderup, Søren Jensen, Niels Lassen, Jep Lassen, Niels Jensen , Christen Bertelsen, Christen Simensen, Hans Frandsen, Peder Jessen, Mads Hansen, Jørgen Pedersen, Boed Bennedsen, Niels Madsen , Mads Skræder, Ib Mathisen, Olle Bennedsen, Hans Nielsen ibid. , Sren Olesen i Strudvad, Tomis Hansen ibid., Peder Rasch i Sdr . Hebo, Christen Pedersen ibid., Niels Hansen i Nr. Hebo, Mads P edersen, Peder Hansen ibid., Jens Mickelsen i Hillerslev, Niel s Pedersen, Jens Lauridsen, Mads Madsen, Eske Christensen, Søren Hansen, Poul Skræder, Mads Jensen ibid., Niels Møller i Grydvad mølle, Niels Knudsen i Kærup, Hans Jepsen, Niels Hansen, Gde Hansen, Peder Jespersen, Jens Mickelsen ibid., Hans Rasch i Vige, Hans Lambertsen ibid., Søren Christensen i Janderup og Troels Bertelsen ibid. (alle mænd må være af huse!) de vidnede hver med oprakte fingre og helligåndsed, at Mads Nielsen i Bandsbjerg og Peder Knudsen i Hebo og Matis Sørensen i Janderup præstegård, at nogen af dem skulle være årsag i salig Dynis Nielsens død ; men noget løs rygte og kællingesnak har de hørt sige; først at den ene skulle være årsag i hans død, og den anden, og siden den tredie, men ikke de har hørt det sige af nogen, så at skulle være udi sandhed, at nogen af forne 3 personer skulle have været skyldig der udi." Hvordan afgøres en sådan sag, uden vor tids tekniske hjælpemidler ? Det kan man også læse i tingbogen for samme dag: "Peder Knudsen i Hebo, Mads Nielsen i Bandsbjerg og Matis Sørensen i Janderup præstegård de stod i dag for tingdom og begærede , at salig Dynis Nielsen måtte komme op af jorden, da ville de gerne lægge hånd på ham på deres uskyldighed; om Gud da ville gøre tegn om de var skyldig i hans død, og når det måtte ske. Dertil svarede Las Christensen i Blaksmark på sin husbonds vegne : At have ladet advare sognefolk i Janderup sogn, at de i morgen når prædiken og gudstjeneste er med til Janderup kirke, de da ville møde der og lægge hånd på bemeldte salig Dynis Nielsen s lig, at bemeldte Peder Knudsen, Mads Nielsen og Matis Sørensen også da ville møde der, og samme deres begæring i den sag efterkomme. Stod Peder Knudsen, Mads Nielsen og Matis Sørensen med Las Christensen til vedermålsting. Peder Knudsen, Mads Nielsen og Matis Sørensen og Las Christensen tog vidne." Som sagt så gjort. Den 15. august bogføres følgende: "Mickel Jensen i Billum, Hans Madsen, Laurits Jepsen, ?? Pedersen, Niels Rasch og Jep Hansen i Billumgård de vidnede hver med op rakte fingre og ed, at de søndag nu sidst forleden var til syn på Janderup kirkegård den tid prædiken og gudstjeneste var endt , da så de salig Dynis Nielsens lig var optaget af graven på Janderup kirkegård. Så fremgik Mads Nielsen i Bandsbjerg, Peder Knudsen i Hebo, Matis Sørensen tjenende i Janderup præstegård, og lagde hænderne på forne salig Dynis Nielsens lig, efter deres egen begæring, såvel som menige sognemænd og ungkarle, som da tilstede var, og bad de alle, at Gud i Himlen ville give nogen tegn, om der var nogen af dem som var årsag i Salig Dynis Nielsens død, eftersom der var sket i Janderup kirke og Billum kirke derom tilforn. Da samme tid skete der ingen tegn enten på salig Dynis Nielsen eller nogen anden udi nogen møde. Peder Rasch tog vidne, Las tog genpart." Videre hedder det: "Niels Jensen i Janderup, Christen Bertelsen ibid., Niels Rasch i Bandsbjerg, Oluf Bennedsen i Janderup, Christen Johansen ibi d., Søren Olesen i Strudvad, Mads Madsen i Hillerslev og Jacob Hansen i Janderup vidnede hver med oprakte fingre og helligånds ed, at de den 5. juli sidst forleden, da så de salig Dynis Nielsen af Bandsbjergs lig, da syntes de, at det blodighed forne salig Dynis Nielsen havde i hans ansigt, det rendte med blod og vand af hans næse og mund, ogs det hud som var af hans krop, det syntes de var slidt af hans klæder i vandet, og ikke de syntes han havde nogen hug, sting, slag eller skade på hans krop eller ansigt, at mennesker skulle have gjort ham." Sagen kommer for landstinget i Viborg den 26 august 1635. Den ender med at sandemændene "udlagde Dynis Nielsen af våde og vanlykke udi en at være druknet og omkommet, og det ham til bane og liv lagt, eftersom de selv sandhed derom har udspurgt og forfaret ." Mads' gård har været stor, han har måske været enefæster på Bandsbjerg. Besætningen, som den fremgår af skiftet fra 20. marts 1665, er ganske imponerende: 1 rødblisset gilding, 16 dlr., 1 brun unghoppe, 24 dlr., 1 gl. rød hoppe, 8 dlr., 1 lille brun plag , 7 dlr., 1 brun hesteføl, 6 dlr., 1 gl. sorthoved ko, 8 dlr. , 1 sorthoved ko, 9 dlr., nok 1 lille sorthoved ko, 8 1/2 dlr. , 1 gråhoved ko med kalv, 9 dlr., 1 rd stud, 10 dlr., 1 lille sort stud, 6 dlr., 1 lille blakhjelmet studekalv, 5 dlr., 1 sorth oved ko, 6 dlr., 1 gråstjernet ko, 5 dlr., 1 lille sorthoved k o 4 1/2 dlr., 1 lille sorthoved ko 4 dlr., 4 får og 1 ronvædder , 5 dlr., 3 lam 7 1/2 mk., 1 grå galtsvin, 2 dlr.1 mk., 1 hvid kalv, 2 dlr., 2 grise den ene 3 mk., den anden 3 1/2 mk. Der er to vogne og plov, og de sædvanlige mindre redskaber. Bryggerudstyret har været i orden med bl.a. en kobberkedel, vurderet til 3 d lr. Møblementet i storstuen har bestået i et bord og en bænk, et skab og et par kister, og i køkkenet har der været flere kopper og fade i tin . Efter at boet er gjort op og gælden og tienden fratrukket er der 203 dlr. 3 mk. 8 sk til deling mellem de fem brn, og det er slet ikke ringe. Simon og Niels den ældre, der har overtaget fæstet af gården, må love, at hans søskende Jens , Niels den yngre, Anne og Karen skal "have deres fri husværelse i forne halvgård, og alle til ild og varme med mig selv imedens de er enlige og ugifte, skikker dem ærlig og vel. Hvad Karen Madsdatter sig berlanger, som er i hendes 10. år, da har Simon Madsen hendes gods, efter lodseddels indhold, til sig taget, som er 40 sdr., og dertil lovet at svare hendes rette værge, skadesløs, og lovet at føde og klæde hende til hun bliver 15 år gl. med årlig og hæderlig føde og klæder, så og holde hende lære, og udi skole at lære og læse prent vel, som forsvarligt kan være. Simon døde siden under krigen i Wismar. Det har formentlig været under besættelsen af byen i svensk Forpommern, i december 1673 . Kilde: 35. Jydske domme og dokumenter 1440-1700. Ved Holger Hertzum-Larsen. Hertzums forlag, 1999. s. 270. Holger Hertzum-Larsen, Niels Pedersen og Ingeborg Christensdsdatter i Janderup, Lemvig, 1989, bilag s. 88- 89-90 | Rasch, Mads Nielsen (I8583)
|
| 49850 | Notes for Maren Nielsdatter Jegum fra Leif Sepstrup: Marens dåb kan findes i kirkebogen, men er næsten falmet helt væk. Af fadderne har jeg kun kunnet tyde "Min kone" (præstens) og Enevold i .. Maren fører gården videre efter sin mands død. "Imidlertid hun ogsaa, som en Retskaffen Christen Moder Lover og herved sig bepligter at holde og opdrage sine børn, med Føde og Klæder samt __ og Lære, som hun for Gud og frigheden vil være ansvarlig uden Ringste afgang." Af børnene pregnes det, at "de og ved alder så tiltagelse vorder hende hørrig og Lydig som børn deris forældre pligtig og skyldig er." Hvis enken skulle finde på at gifte si g igen, "da forlanger formynderne børnenis tilfaldende arfvemidler, efter deris Sahl. Fader som for samtlig børn er 32 rdl. 4 m k. 6 sk.; eller i dets mangel fornilig forsichring derfor." Enken finder ingen ny ægtefælle. Men efter tolv år er den ældst e datter Maren blevet gift med Mogens Christensen, og de to over tager fæstet, og Maren kommer på aftægt. De dør desværre allerede efter 3 år, og nu bliver det sønnen Niels og svigerdatteren Johanne Marie, der tager over. Aftægtskonen følger selvfølgelig med. Den gamle "Oldemor" overlever også dem, endda med hele 13 år. Kilde: Katrine Tobiasen. | Jegum, Maren Nielsdatter (I8308)
|