Anebasen — Ole Thyge Plannthin

Pål Larsson Kukkoinen

Pål Larsson Kukkoinen

Mand ca. 1590 - ca. 1665  (75 år)

Personlige oplysninger    |    Notater    |    Kilder    |    Alle

  • Navn Pål Larsson Kukkoinen 
    Fødsel ca. 1590  Finland Find alle personer med begivenheder på dette sted  [1
    Køn Mand 
    Ane-nr. Ane 12.873 (Plannthin) 
    Død ca. 1665  Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette sted  [1
    Person-ID I37642  anebasen
    Sidst ændret 28 jul. 2022 

    Børn 
    +1. Kristopher Pålsson Kukkoinen,   f. 1620, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette stedd. 22 apr. 1692, Långenäs (skog), Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette sted (Alder 72 år)
     2. Lars Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1620, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette stedd. 1698, Långenäs, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette sted (Alder 78 år)
     3. Bertil Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1630, Långenäs, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette stedd. ca. 1715, Timbonäs, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette sted (Alder 85 år)
     4. Pål Pålsson Kukkoinen,   f. ca. 1635, Långenäs skog, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette stedd. 1695, Timbonäs, Gräsmark Församling, Värmland Län Find alle personer med begivenheder på dette sted (Alder 60 år)
    Familie-ID F13703  Gruppeskema  |  Familietavle
    Sidst ændret 2 okt. 2023 

  • Notater 
    • Noteringer(Kenneth Alexis Bergman)

      Barn:
      Bertil Pålsson Kukkoinen
      Erik Pålsson Kukkoinen
      Kristoffer Pålsson Kukkoinen
      Pål Pålsson Kukkoinen
      Lars Pålsson Kukkoinen död 1698-05-29 "gammal man"
      --
      Flyttade Pål till Timbonäs där sonen Bertil finns?
      familj.bergqvist.info/dok/FamBergqvist-Finnskogen_kaellista.pdf
      --
      "Sammandrag av Frysdals härads domböcker 1602-1700"
      Gunnar Almqvist
      --
      Pål Larsson i Långenäs bötfälls för att han mot förbud sålt älghudar.
      Dessutom skall han vid nästa ting stå till svars efter beskyllningar från såväl
      norsk som svensk sida om rovjakt som han och hans drevkarlar bedriver och
      som alldeles utöder viltstammen. Till dess belägges hans egendom med kvar-
      stad.
      1634 ht
      --
      Pål i Långenäs bötfälls för oljud vid tinget.
      1640 vt 22
      --
      Pål i Långenäs tvistar med Mats på Spettungenskogen om en äng.
      1640 ht 17
      --
      Pål Larsson i Långenäs och Jakob Andersson i Kymmen har blivit osams
      om den kvarn som Jakob uppbyggt i deras gemensamma fall och varav Pål löst
      hälften för 8 rd. Inför rätta förliks de om att Pål får sina 8 rd tillbaka och
      kan om han vill bygga sig en egen kvarn.
      1646 vt13
      --
      Efter avlidne Håkan Nilsson i Aplung intages i nämnden Pål Larsson i
      Långenäs.
      1651 vt 2
      --
      Olof Jonsson i Ås (ÖE) intages i nämnden, i stället för Bengt Jonsson i
      Stavik vid detta ting men sedan för Pål Larsson i Långenäs, som avsagt sig
      av åldersskäl.
      1657 vt 1
      --
      Enl, prästen Olof Linderholm, född i Vasserud, Fryksände, 1762, ska den förste
      bosättaren i Långnäs och Timbonäs vara Paul (Påvel) Kekoisia, född i Finland ca 1600,
      finns även uppgiften ca 1590. Troligen "Påvel i Långnäs" alias Påhl Larsson Kokkoinen.
      Kom enl uppgift direkt från Finland och köpte Timbonäs och Långnäs för 17 Riksdaler. Senare utökade hans söner markinnehavet visar köpehandlingar.
      Att finska namnet var Kekoisia framgår även av Oskar Paulssons "Långnäs hemman".
      Bosatt i Långnäs men flyttade till Timbonäs ca 1665. Då Påhl varit instämd till tinget ett otal
      gånger, ansågs han besitta de rätta kvalifikationer och ha rutin nog att bli nämdeman,
      vilket han var 1651 - 1657.
      --
      I jordeboken 1626 uppfördes även nybyggena Kymmen (Kimshough) och Långenäs
      som 1/8 hemman, tydligen efter tilländalupna sex frihetsår, dessa tvenne dock som
      krono. Av dessa fem bosättningar uppvisar de båda sistnämnda en
      mycket lugn och stabil utveckling. Kymmen upptogs av finnen Jakob
      Andersson, och efter honom fortsatte sönerna Isak och Olof skötseln
      och uppodlingen av hemmanet. I Långenäs åter började Påvel Larsson
      bryta mark och bygga hemman. Denna Påvel var utan tvivel en av de
      mest betydande männen under 1600-talet i hela det finska bosättningsområdet
      väster om Fryken. Säkerligen medförde han vid sin ankomst till
      Fryksdalen en viss förmögenhet, som gav honom möjlighet att av markägarna
      lösa bördsrätten till hemmanet men även att utvidga detta betyydligt
      genom köp av närliggande marker såsom en skogstrakt Brånen 1629
      och delar av ulvsbyböndernas utskogar år 1647. Med tiden blev han
      också en mångbetrodd man som anlitades att biträda vid uppkommande
      ärenden bland finnarna och även vid ingången av året 1651 valdes till den
      förste finske nämndemannen i Fryksdalen. Han torde ha avlidit omkring
      år 1663, efter vilket år hans söner Christopher och Lars börjar uppträda i
      längderna och tydligen övertagit skötseln av hemmanet.
      --
      www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf

  • Kilder 
    1. [S1528] Kenneth Alexis Bergmans hemsida, (http://kenalexis.se).