Anebasen — Ole Thyge Plannthin
Notater
Match 45,751 til 45,800 fra 54,585
| # | Notater | Knyttet til |
|---|---|---|
| 45751 | Noter fra Per Kejlberg: **************************************************************************** Fra Ingolf Mortensen "En sydvestjysk slægt gennem mere end 300 år". Boede på Lykkegård i Jerne Sogn. Lykkegård omtales i en jordbog for Riberhus Len 1537. Det siges udtrykkeligt om denne gård, atden er tilfaldet kronen. Den er altså blevet konfiskeret efter Grevsfejden, der endte 1536, fordi dens ejer har været blandt de oprørske bønder, der støttede Kristian d. 2. Den 12 juni 1542 pantsatte Kristian d. 3. til erkedegnen i Viborg bk. a. " Kgl. majestæts anpart og rettighed, som kronen tilfalden er, i Lychegart, som er årlig 2 ørter korn og hvert andet år gæster i og skovsvin ". Panthaveren tog pantet til ejendom, men den 22 juli 1574 fik kongen skøde på " udi Skatz Herred halvparten af en gård kaldet Lyckegardt, Christian Jensen ibor, giver 21/2 ørtug rug, 1/2 skovsvin, 1/2 gæsteri", og 1581 opføres gården i jordebogen for 21/2 ørtug rug, 21/2 ørtug byg, 1 svin og 1 daler gæsteri. Gårdens anden halvdel har vel været øde og er derfor tilfaldet kongen. I en jordebog for Riberhus Len 1608-09 nævnes Lykkegård og dens fæster Christen Jensen. Den 29. juli 1617 blev Lykkegård fæstet bort til Christen Jensens søn Hans Christensen for 35 rdl. ***************************************************************************** | Jensen, Christen (I8903)
|
| 45752 | Noter fra Per Kejlberg: Den 6. februar 1636 blev der holdt skifte mellem sal. Hans Christensens børn og deres mor Dorthe Hanskone: " Da samme thid offuer sloug di så meget god, som der fandis. Da kunde for:ne Hans Christensens fire børn wed naffn Kiersten Hansdatter, Mette Hansdatter, Else Hansdatter oc Anne Hansdatter en huer barn iche mere thilkome epter deris S. fader ind 250 slette daler, huer daller beregnit til 32 sch.Lybsk oc en seng saa goed som 27 sldlr. oc en kiste for 3 sldl.Da samme thid fremgich Olluff Maadsøn, barnfød i Norup, oc lod sig throloffue met deriss moder til echte schab oc wed thog samme god oc loffuede for:ne 4 piger huer sin part, naar enhuer aff dem bliffuer 20 aar gammel, oc imedler tid schal huer deriss pending stande renttløss hoss for:ne Olluff Madsøn, oc huor som saa scheer, at di bekommer en schamløss brød, inden di bliffuer 20 aar til fulde, da schal deriss penge oc goed were denem følgachtig, oc udi samme pending schal en huer pige anname deris betallning i creter oc sed for 25 sldlr. epter wuillige dannemends thøcke. Disseligeste loffuit for:ne Olluff Madsøn at holde for:ne børn vel ved macht met føde, schu oc cleder, som det sig bør, indtil huer aff dem bliffuer 20 aar fulde.Alt dette forsch:ne loffuit Olluff Madsøn for sig oc sine arffuinger elle epter kommere att holde for:ne fire piger oc deriss arffuinger alldelliss schadessløs i alle maader wed alle ord oc artickler, som forschreffuit staar. Oc stod for:ne Olluff Madsøn thil wedermolss thing oc samtychte denne winde". I en fortegnelse over Tiendeydere i Jerne Sogn 1651 står Oluf Madsen som fæster af en helgård under Riberhus (kronen) sammen med en anden. Efter matriklen 1664 har han 1/2 gård på 9-2-11/2-1/2 tdr hartkorn og er kgl. ma´.s tjener. 1681 er gården udlagt til ryttergods, men da er den overtaget af en søn. 1636 den 10 maj behandles på tinge en sag mellem Oluf Madsen og hans nabo Laue Hansen. Det drejer sig om diger, grøfter og huller der hindre Oluf Madsen i at færde4s frit til og på sine marker. Parterne bliver forligt, idet " Laue Hansen schal forferdige oc opfylde sin dig grob met iord, saa mand kand kiøre oc komme uforhindrit frem oc tilbage, som det sig bør, inden ribermarchind først kommendis". Et dige tilhørende Laue Hansen fik lov til at " bliffue standendis, som den nu staar, oc derfor schal han opfylde grob oc pøtter, saa Oluff Madsøn kunde komme der uforhindret frem met hans ploug ubeschoren i alle maader". Den 21. februar 1637 klagede Oluf Madsen m. fl. over, at Søren Hansen i Novruphavde opbrudt noget jord på Tovrup mark, " thi det wor deris feedrøbt thil threngsel oc schade. Oc forbød di hanom samme iord att bruge. Thi di wille haffue det ligendis under feedfoed, som det aff arilds thid ligett haffuer". Sagen endte med, at de implicerede 5 gårde delte Tovrup mark imellem sig. Den 12. december 1637 gav Niels Christensen i Tunge på sin hustru Kirsten Hansdatters vegne Oluf Madsen " en god, trøg affkald for all den arffuelod oc anpart, hun war tilfalden effter hendis sal. fader Hans Christensen i den gaard i Weldbeck, fro:ne Olluff Madsøn nu ibor". Den 16. juli 1639 gav Peter Tygesen i Allerup på sin hustru Mette Hansdatters vegne "Oluff Madsøn en god, nøyachtig affkald for alt, hues hun wor arffuelig tilfalden effter hendis sal. fader etc.". I januar 1640 var Oluf Madsen m. fl. tilsagt at syne den døde Niels Jensen , der ved højvande fra Varde Å var drevet ind på Hostrup enge. Niels Jensen havde i nogle år tjent en enke i Varde, men efter nogle uoverensstemmelser, skænderier og trusler var han forsvundet, og det skulle nu undersøges, om der forelå en forbrydelse.1649 udbetalte Oluf Madsen til sin steddatter Anne Hansdatter i arv efter hendes sal. far Hans Christensen 120 sldlr., hvoriblandt fandtes 50 sølvrigsdaler in specie, hvoraf Oluf Madsen skulle kvitteres 5 mark for hver daler. | Christensdatter, Dorthe (I8807)
|
| 45753 | Noter fra Per Kejlberg: Hans Christensen er vistnok født på Lykkegård i Jerne Sogn sidst i 1500 årene og han døde 1669 i Velbæk og blev begravet i Jerne.I Riberhus Lens jordbog 1581-82 nænves Løckegaard som krongård, og fæsteren hed Christen Jensen. 1593-94 omtales den igen i Lenets jordbog og med samme fæster. 1608-09 er han stadig på Lykkegård, men den 29 juli 1617 bliver gården fæstet bort til Christen Jensens søn, Hans Christensen, for 35 rdl. ( iflg. A. Sundbo). Han havde nu Lykkegård, til han i 1632 byttede gård med sin bror, Christen i Bollesager, men af en eller anden grund gik byttet året efter tilbage, og Hans Christensen fortsatter de følgende år som fæster på Lykkegård, til han omkring 1650 afløstes af en Gregers Nielsen og selv overtog en gård i Velbæk. Her nævnes han i matriklen 1664 som sandemand og fæster på en af kronens gårde sammen med sønnen Hans Hansen. Gården er på 9-2-11/2-1/2 tdr. hartkorn. Han optræder som sandemand allerede i 1640. I 1645 udlånte Hans Christensen i Lykke 70 sldl. til en mand i Tjæreborg, og i stedet for renter skulle han nyde afgrøden af engen Søskift. Kilde: Johannes Kirk ( Lars Lundin) Døde Hans Christensen D. 16-02-1669 på Lykkegaarden i Velbæk. | Christensen, Hans (I8810)
|
| 45754 | Noter fra Per Kejlberg: I 1657 fik Christen halvdelen af Spangsberggaard i fæste, formentlig gennem sit giftemål med Mette Madsdatter. Gaarden Spangsbjærg der lå - hvor nu teknikerbyen er opstået i Esbjerg - nævnes i 1427. da væbner Lyder Espersen pantsatte " Spongsbiærgh gaard oc Spongsbiærgh Møllæ liggendis i Skas hæret i Jærnæ soghen meth alle synæ tilliggend skaw oc mark, ager oc æng oc fiskewan, woth oc thiur ( Tørt ) inctæ wdtageth " for 100 mark lybsk til en adelig kvinde i Varde. 1624 erhvervedes gården af kronen. Iflg. ekstraskattemandtaller for Riberhus Len 1648-50 er Spangsbjerg fæstet af Søfren Jensen og Mads Michelsen og i en fortegnelse over tiendeydere fra 1651 er det stadig de 2. der står som fæstere på gården, der kaldes en helgård. Men i Matriklen 1664 er de afløst af Christen Gregersen og Jens Sørensen og det samme er tilfældet i matriklerne 1681 og 1688, men da er gården tillagt sognepræstten i Ribe, magister Niels Seerup, hvis løn altså bl. a. bestod i afgiften af Spangsbjærggård. Gårdens samlede hartkorn var i 168814-4-0-0 tdr. i 1657 får Christen Gregersen i Spangsbjærg et arveafkald, som Nis Nissen i Spangsbjærg giver efter salig bror (halvbror) Michel Madsen for arv efter stedfar salig Mads Michelsen af Spangsbjærg. Den sidstnævnte må være Mettes Madsdatters far. På omtrent samme tid opsiger Christen Gregersen på egne og medsøskendes vegne arv og gæld efter deres salig bror Jens Gregersen i Allerup. Allerede i 1661 omtales Christen Gregersen som sandemand. Sandemændene - eller de 8 mænd - var i Jylland en slags faste nævninger, der medvirkede ved domsafsigelse på herredstinget. I skiftet efter faderen Gregers Clemmensen i Andrup den 6 marts 1660 hedder det , at sønnen Christen gregersen i Spangsberg tidligere i medgift har fået 539 sletdaler, og at han derfor ingen arv begærede. Der var 2 børn i første ægtesakb. 1675 var der arveafkald fra sønnen Gregers Christensen til faderen for al arv efter hans sal. mor Mette Madsdatter af Spangsberg. Christen Gregersen blev derefter gift med Else Hansdatter. I et ekstraskatteregnskab 1678 er opført Christen Gregersen og Hustru, 1 tjenestedreng, 1 tjenestepige, 2 heste, 4 køer, 2 plage, 6 ungnød, 14 får og lam, 1 svin og 1 bistok, hvoraf skulle betales 3 rdl. 2 mk. 10 sk. | Gregersen, Christen (I8741)
|
| 45755 | Noter fra Per Kejlberg: Kilde:Bogen Familien Spangsberg af 14 Juli 1835 af Ole Wulff og En Sydvestjysk Slægt gennem mere end 300 Aar. Starten på Spangsbergnavnet, starter med Gregers Clemendsen som må siges at være stamfader til Spangsberg slægten. Gregers var fæster under herregaarden Krogsgaard i Tjæreborg Sogn. Omkring 1640 blev han foged eller fuldmægtig for godset. Det var mens den hårde holstenske herremand Jørgen Ratlow havde gården. Han var ikke afholdt af sine undergivne. I 1640 var Jørgen Ratlow i strid med en af sine fæstere. En af dem påstod, " at siden Gregers Clemend blev foged på Krogsgaard, da kunne der hverken være fogede eller tjenere tilhobe ". Han har måske været mere nidkær i tjemesten, end bønderne brød sig om. Under en retssag, der fandt sted på samme tid, mod en fæster i Skads ved navn Jens Steffensen, blev Gregers Clemendsen overfaldet af Lene Jenskone, der slog ham i hoved og på hånden med en kæp. I munden på hinanden råbte Jens Steffensen og hans kone til fuldmægtigen: " Du har altid lagt os for had og været aarsag til denne trætte ". Og Lene Jenskone føjede til for egen regning: " Jeg skal love dig, at du skal få en djævels færd, din skælm ", en meget farlig bemærkning i en tid, hvor man mente, at enhver kvind var en lantent heks. Jens Steffensen var flyttet fra sin fæstegaard i Skads til Rovst i Grimstrup Sogn, og han havde taget med sig en del nagelfastte ting, som godsejeren mente hørte gaarden til. Gregers Clemendsen var blandt de 24 dannemænd i det stokkenævn, der i 1637 udtalte sig om Marin Tomisdatter ( Maren Splids) vandel. Hun var født i Grimstrup " af erlige, gudfrychtige oc fromme forældre oc hafde altid fra sin barndom, oc al den stund hun hafuer werit udi herett, sogn, by oc omgenggelse hos denom, hafde hun shicket oc forholdt sig erligen, christeligen oc vel, saa ingen kunde andet end gifue hinde et godt windesbiurd " Det hjalp som bekendt ikke, idet Christian den 4. efter 5 års rettergang krævede hende henrettet, hvorefter hun i 1641 blev brændt mellem galgebakkerne uden for Ribe på et bål med 22 læs brænde. Den 4. April 1637 fremlagde Chr. Saderup i Varde et tingsvidende angående 7 skp. korn, som Gregers Clemendsen skulle have lovet Chr. Saderups far.Gregers Clemendsen påstod, at vidnet var falsk. Herredsfogeden gav Jens Hansen I Maade og Peder Christensen i Strandby skriftet ( efterdi de var af de 8 mænd og kunne læse og skrive). De syntes, at et ciffer var forandret. og fogedens segl på skrivelsen var ikke rigtig, og skriverens segl var ikke " undertrykt". Mens Peder Christensen sad og læste i skriftet, tog Chr. Saderup det ud af hans haand " uden forlov og holdt den hos sig og ville den ikke fremlægge ". Fogeden forbød ham på kgl. majestæts vegne " at gange fra tinget, førend han lagde den fra sig, fordi den var erklæret for falsk ".Sagen omtaltes ikke siden, så parterne er nok indgået forlig. I 1642 solgte Jørgen Ratlow Krogsgaard til Wentzel Rothkirch, Christian den 4.`s redningsmand i slaget ved Lutter am Barenberg 1626. Han opførte en ny kostbar hovedgaard med 4 fløje i 2 etager, omgivet af volde og grave. Efter Riberhus lensregnskab 1654-1655 får Gregers Clemendsen sammen med flere andre en bøde, fordi de ikke pågreb "Tommes Terp udi Varde , der han dræbte Peder Nielsen i Forumlund". Hver skulle betale 18 daler curant. Det var en urolig tid, Gregers Clemendsen levede i - 4 krige oplevede han: Kalmarkrigen 1611 - 13, Kejserkrigen 1625 - 29, Torstensonkrigen 1643 - 45, og endelig Karl Gustavkrigene 1657 - 60. Under de 3 sidste var Jylland besat, med alt havd dette indebar af vold. plyndring, afbrænding og pest. Alligevel ser det ud til, at han klare sig nogenlunde helskindet gennem de svære tider, for han efterlod sig det rigeste dødsbo i hele herredet under svenskekrigene. Der blev holdt skifte efter ham den 6 marts 1660, men på grund af de uorlige tider blev skiftet føst tinglæst et år senere. Formuen var på 2269 sletdaler plus uvisse gældsbreve på 440 sldl. - Gælden var på 526 aldl., så nettofformuen blev 2183 sldl. - Deril kommer, at 2 sønner i medgift havde fået 539 og 511 sldl., så der var tale om en betydelig formue efter den tids målestok. Gregers Clemendsen er nævnt talrige gange i Skads herreds tingbøger i forbindelse med retssager. Han er stamfader til den udbredte Spangsbergslægt, der havde en fremtrædende stilling i Jerne Sogn i 1700-tallet. Kilde:bogen " Fra Ribe Amt bind 18". Det rigeste dødsbo i Puglund var Gregers Clemmensens i Andrup, hvor skiftet holdtes 6 marts 1660, men først blev tinglæst næsten et aar senere. Her var formuen 2-269 sdl. plus uvisse gældsbreve på 440 sdl. Gælden var 526 sdl., så nettoformuen blev 2.183 sdl. | Clemendsen, Gregers (I8850)
|
| 45756 | Noter fra Per Kejlberg: Skifte efter Else blev holdt 16 november 1694. ( 06-11-1694 ??) | Hansdatter, Else (I8742)
|
| 45757 | Noter fra Per Kejlberg: Niels Christensen Spangsberg købte Sønderris ( Tidligere en Hovedgaard, senere i 1706 delt op i 2 ) i 1760. Da han døde arvede sønnen Christen Lykke Spangsberg gaarden. da han døde giftede hans enke sig med Thomas Ganer, hvis søn Christen Lykke Ganer arvede gaarden. Kilde: Ester Nørlykke, Middelfart. Niels døde 10-07-1783. | Spangsberg, Niels Christensen (I8894)
|
| 45758 | Noter fra Per Kejlberg: Søren blev båret til dåb af: Søren Hansens Hustru af Bollesager. Faddere var: Christen Sørensen af Strandby, Hans Olesen af Velbæk, Hans Nielsen af Rørkier, Hans Christensen af Velbæk, Laust Christensen af Maade, Christen Hansen Mors af Ugelvig, Niels Hansen af Strandby, Hans Nielsens Hustru af velbæk, Anne Christensdatter af Esbjerg, Else Jensdatter af Spangsberg og Abelone Hansdatter af Nourup. Uddrag fra Hans Nielsens bog om Spangsberg slægten. citat start - "Søren Christensen Spangsberg, der fødes den 13. Marts 1727 og den 20. Januar 1753 blev viet til Mette Sørensdatter, født i Maade den 5. Januar 1729 som Datter af Søren Mortensen og Karen Jesdatter, Maade. Ægteparret havde en stor Børneflok og blev, som nærværende Tavle viser, nærmest Stamforældre til er talrig og vidt forgrenet Slægt. Foruden Gaarden i Uglvig ejede Spangsberg - som foran anført - Bryndum Kirke sammed med sin Broder Niels Spangsberg. Ved Udskiftningen 1788 ejede han en Fæstegaard i Gjesing og i 1799 en Fæstegaard i Kjersing. I Aaret 1780 købte han ved Auktion Gaarden Matr. Nr. 6 i Nourup til sin Søn, Christen Sørensen Spangsberg. Købesummen var 342 Rdl., og dens Hartkorn var 3 Tdr. 3 Skp. 2 Alb. 20 Aar derefter er Gaarden - paa Grund af Skifte hos Enken efter Chr. S. Spangsbergs Død - vurderet og herved ansat til 700 Rdl., hvilket er en mægtig Stigning i dette Tidsrum. Det viste sig ved denne Forretning, at den afdøde efterlod sig Panteobligationer tilsammen lydende paa 2712 Rdl., der hvilede paa Landejendomme i Jerne Sogn og Omegn. Det lyder jo ikke af saa meget i vore Dage, men det var dog værdien af 4 Bøndergaarde i den Tid. Naar man læser om disse forlængst hedengangne Spangsbergere og ser den langvarige og dyre Proces med Præsten Marturin Castensen, deres Køb af store Landejendomme og endelig de kostbare Gravstene, bliver man overtydet om, at Familien har været i Besiddelse af, efter Datidens Forhold, ikke ubetydelige Rigdomme, og der er al Sandsynlighed for, at de har erhvervet disse ved Handel med Ejendomme og Kreaturer. Men som det saa ofte gaar her i Verden, er denne Rigdom forlængst forsvunden. - citat slut". Jerne-Skads kirkebog 1748-1814 C 564-2 kort 5/5: Søren Christensen af Ugelvig gebr. 72 aar, 6 mdr. 1 uge og 3 dage. | Spangsberg, Søren Christensen (I8893)
|
| 45759 | Noter om Peder Rasmussen: 1) Peder Rasmussen betegnes i registreringer i Marslev Sogns kirkebog, Holev som regel som "unge Peder Rasmussen" til forskel fra "gamle Peder Rasmussen" i Holev, der er født ca. 1698. Det må derfor antages, at unge Peder Rasmussen er født efter 1698, men det har ikke været mulgt at finde hans dåberegistrering. 2) Marslev Kirkebog eksisterer fra 1677, så Peder Rasmussen er sandsynligvis født i et andet sogn, måske Vantinge Sogn i Åsum Herred. Dette kan underbygges af registrering i Ulriksholm fæsteprotokol, hvor Erich Madsen 16/4 1758 overtager fæstet på en gård i Holev fra Peder Rasmussen Vantinge, der har misrygtet fæstet. 3) Peder Rasmussens fæstebrev er ikke identificeret i Ulriksholms fæsteprotokol! 4) Jeg antager, at unge Peder Rasmussen er identisk med Peder Rasmussen Vanting i Holev. Ved dåbsregistreringen for det yngste barn Ingeborg Margrethe i 1753 er faderen anført som Peder Vantinge. 5) Datteren Mette Pedersdatter får en søn Anders Jacobsen, døbt 1776 i Marslev. Ovennævnte datter Ingeborg er nævnt ved dåben "Konens Søster Ingeborg i Rastrup bar barnet". | Rasmussen, Peder (I19125)
|
| 45760 | Noter(Bjarne Persson) I bogen "Skogsfinska nybyggare, i Bergslagen, Hedmark och Nordvärmland" side 343 m.fl. indeholder afnittet Tenhuinen i Kindsjön 1649, Älgsjön 1650 och Aspberget 1660 oplysninger om Mårten Staffansson Tenhuinen og hans sønner. Her henvises til oplysninger i Richard Brobergs bog fra 1988 "Finsk innvandring till mellersta Sverig". *** Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Olof Mårtensson Tenhuinen omk 1630-1667 Pål Mårtensson Tenhuinen omk1632 Britta Mårtensdotter Tenhuinen omk 1634 Anders Mårtensson Tenhuinen omk1635-1690 Matts Mårtensson Tenhuinen omk1637 Kerstin Mårtensdotter Tenhuinen omk 1638 Henrik Mårtensson Tenhuinen 1640 Valborg Mårtensdotter Tenhuinen omk1643 Staffan Mårtensson Tenhuinen omk 1645-1681 -- Mårten upptog Kindsjön. Han och hans söner var flitiga svedjare och dömdes många gånger för olaga fallhuggning. Kindsjön upptaget på Branäs ägor 1649, tillökt 1653 och skattlagt till ¼ hemman 1656. I Kindsjön bodde och betalade Mårten Staffansson Tenhuinen tionde första gången 1651 och har 1654 två egna och fem husfolk mantalsskrivna. 1658 är 12 personer mantalsskrivna, sedan minskar antalet och därefter uppnås åter samma siffra först 1718. Mårten står för Kindsjön Mårten 1651-57, 1660-65. Mordet vid Kindsjön. En dag i november 1667 när bröderna Mats och Olof samt deras far Mårten var samlade vid frukostbordet, började Mats att klaga på att han inte, i motsats till syskonen, fått något för allt slit med att uppröja hemmanet i Kindsjön. Oklart vad Olof eller Mårten svarade, men plötsligt reste sig Mats och högg kniven i Olof. Olof hann bara yttra "Gud nåde" och föll stendöd i golvet. Mats flydde men stannade strax, och huskarlen Michel Jönsson fann honom stående på knäna och rådde honom att gå tillbaka. Han togs fast och fördes till kronolänsman Daniel 'Nilsson i Öjenäs och förvarades till detta ting. Vid tinget var han ånger och uppgav att han haft "yrhet i huvudet" i fyra års tid. Han dömdes till dödsstraff men benådades och levde till ca 1676. | Tenhuinen, Mårten Staffansson (I38199)
|
| 45761 | Noter(Geni tree) Han ble født på Voll Vollsnes gård i Kirkenær på Grue i Hedmark, Norge. * Vinger bygdebok: Skansgården https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2012022308180?page=111 * Sør Odal bygdebok 1-5 s: Side 267 nevnt som vitne https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017081648035?page=269 Han ble ført som ett av to vitner i en sak for sin potensielle halvbror Hans Halvorsen i 1573-1574. Fremgår på side 268 i Sør-Odal bygdebok. Trolig var de halvsøsken og hadde felles far i Halvor Sæmingson Voll. I Norsk Slektshistorisk Tidsskrift(NST) fra Lars Løberg i 1998 i hefte nr. 3 på side 209 fremstilles han som sønn av Halvor Sæmingson og Anne Olsdatter fra Holterætta. Det påpekes at slektssammenhengen imidlertid ikke er bevist. * Grueboka 2 1: Gården Voll https://www.nb.no/items/URN:NBN:no-nb_digibok_2017052207353?page=249 *** Note(Geni tree) Datter av Amund Skansgården som nevnes 1572-1574 (artikkel av Lars Løberg i Slektshistorisk Tidsskrift 1998 s. 209). Løberg antyder at Amund kan ha vært sønn av Halvor Sæmundson (nevnt Solør 1518 og Brandval 1523) og Anna Olsdotter, Oluf Kalips moster, som iflg. Løberg og Weiding (Slektshistorisk Tidsskrift 1989, tavle s. 109) var datter av Olav Amundson Holter (nevnt 1491-99), sønn av Gyrid og Amund Jonsson, sønn av Jon Holteson, sønn av Rønnaug og Holte Gunnarson, nevnt 1353-1371) og Bothild Svensdotter, datter av Sven Jonson på Dingevik og Ingeborg, datter av Holmfrid Jonsdotter (nevnt 1478) og Tore Byting (nevnt 1416-1439). Berger Skansgården var den sentrale blant innløserene av kalipsgodset. I en lengre periode skattet han av mer en halvparten av kalipsgodset som ble innløst av folk fra Solør og Eidskogen. Det viser seg nå at han skattet av dette godset på vegne av kone og stebarn, noe som bevises av kombinasjon av to dokumenter som belyser skifteoppgjøret blandt stebarna. Jon Åsmundson (Amundsen) Utgården stevnet medarvingene sine for tinget på Breen 11/10 1639 til et riktig skifte etter Peder og Sigrid Gjøsegården. Av saken fremgår at Peder og Sigri hadde to sønner og 10 døttre, hvorav Jon var sønn av eldste sønn mens de øvrige 11 søsken fortsatt var i live. Jordegodset besto av 2 huder i Gjøsegården med bygsel over ytterlige 2 huder, 2 huder med byksel i Botner , 8 skinn med bygsel i Lyssand og 7 skinn med bygsel i Korsengen. Alle tre i Berger sogn i Brandval.1 hud med bygsel over ytterligere 1 hud i Fenstad i Nes og 9 skinn i Haug i Grue. Samtidig ble det også mellom de 11 gjenlevende søsken skiftet godset efter farsøsteren Åse Mørdre, som var 1/2 hud i Gjøsegården, 3 skinn i Fenstad og 3 1/2 lispund og 1 remål i Spikset i Sør-Odal. Av skiftet kommer ellers fram at Berger Skansgården som barnas stefar hadde betalt førstebygsel for Gjøsegården samt 20 daler for Botner. Det andre dokumentet er dom avsagt på Nor tingstue 1/7 1625 i en sak hvor Erland Fenstad (Finstad) i Nes saksøker Berger Skansgården og Tørjer Stemsrud for et makeskifte de hadde foretatt i 1614 hvor Berger hadde gitt Torgeir 2 pund rente i Fenstad mot 2 pund rente i Røtnes. Berger hevder i saken at makeskiftet var skjedd i hustruens levende live og med hennes samtykke og at Erland på sin hustrus vegne hadde fått like godt gods med de andre hennes søsken sonm var i Farset 1 1/2 pund årlig landskyld og bygsel, 1/2 pund i Fenstad foruten det han fulgte av kaklipsgods. Når kalipsgodset er skiftet på | (Vølsnes), Amund Halvorson Skansgaarden (I43974)
|
| 45762 | Noter(Geni Tree) Kristina Gustavsdotter (Näf) Björn Näf ingick äktenskap med en "syster(dotter Sic!)" till Bengt hafridsson, lagman i Västergötland. Av kronologiska skäl förefaller det stämma, det förefaller även troligt att binamnet "näf" tagits från hustruns sida. 1 Björn näfs ätt. Den förste, som veterligen i vårt land fört två korslagda färlor i vapnet, är riddaren och riksrådet Björn näf) (säkert belagd 127696), som på sin ännu bevarade gravsten i Varnhems kloster uppges ha tjänat Birger jarl och varit konung Magnus ladulås' lärare. Hans hustru var systerdotter till västgötalagmannen Bengt Hafridsson och befryndad med kungaätten. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=14612 Kan hon ha hetat Ragnfrid, Katarina, Tove eller Kristina SDHK-nr: 1353 Utfärdat: 12861021, Baltak Innehåll: Håfrid Sigtryggsdotter upprättar sitt testamente; till nunneklostret i Gudhem skänker hon sina gods i Espered(?)1 med alla tillägor samt sitt kapell vid den heliga Katarinas altare på samma plats, där hon även väljer sin gravplats, till klostret i Varnhem 1 mark lödigt, till vart och ett av klostren i Västergötland 1 mark lödigt, till hospitalen i Lödöse och Skara 1 mark lödigt vardera, till varje sockenpräst i de socknar, där hon äger gods, 1 mark penningar och till kyrkan i anguthorp 1 åker. Vidare friger hon Tove och hennes två spädbarn samt stadfäster ånyo en gåva till sin dotter Kristina från Gudhem. Hon kungör dessutom att hon gjort ett jordabyte med sin son herr Bengt, varvid hon tilldelat honom sina gårdar hualstadhi och hørydhær och i utbyte fått gårdarna grafryd och espiryd ur hans farsarv; därefter skänkte hon nämnda grafryd till sin dotter Ragnfrid. Medlare i denna överenskommelse var herr Håkan Tunesson, herr Magnus Knutsson, herr Ormer, herr Peter från anguthorp m.fl. Sigillanter är kung M(agnus) av Sverige, biskopen i Skara, herr Magnus Knutsson, prästen Peter i anguthorp och utfärdaren. SDHK-nr: 1698 Utfärdat: 12960600 Innehåll:Björn Neff och hans hustru Kristina, Tomas Jonsson och hans hustru Katarina, Karl Gregersson och hans hustru Ragnburg samt Ragnvald Vlwasæ son kungör att de givit fru Ragnfrid, änka efter lagmannen Israel i Tiundaland, sitt godkännade och sin tillåtelse att under hennes livstid fritt förfoga över det gods i norra Sverige i sin helhet, som hon fått i morgongåva och ärvt efter sin son och sin make, på villkor att allt hennes fäderne- och möderneärvda gods i övriga Sverige i sin helhet lämnas till dem själva eller dem, som är fru Ragnfrids lagliga arvingar vid hennes död. Sigillanter är utfärdarna, kung B(irger), marsken Th. Knutsson, lagmannen Bengt i Västergötland, Lars Boberg och domprosten Andreas i Uppsala | Gustavsdotter, Kristina (I44023)
|
| 45763 | Noter(Geni tree) Mange oplysninger | Jonsson\Johansson, Sven (I43979)
|
| 45764 | Noter(Geni tree) Mellan liljan och sjöbladet (2008 & 2009) Författare: Bo J Theutenberg Förlag: Skara stiftshistoriska sällskap (www.skarastiftshistoriska.nu). Del 1:1 (ISBN 978-91-977365-2-7 utkom 2008 (790 sidor.) Del 1:2 (ISBN 978-91-977366-1-9 utkom 2009 (514 sidor). Del 1:2 innehåller bilagor, 537 noter, 29 kartor, 31 genealogiska tabeller och ett omfattande personregister till Del 1:1. Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon i sitt testamente att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka. Med intill visshet gränsande sannolikhet är hennes far Västergötlands lagman (1260-1270-talet) Gustav Petersson (troligen lejon), som bör vara son till Västergötlands lagman 1246-1253 Peter Näf (lejon). Fru Ramfrids bror Bengt Hafridsson (lejon), som benämns med metronymikon efter sin mor Hafrid Sigtryggsdotter /Boberg/), var Västergötlands lagman ca 1291-ca 1307). Man ser här en rad av Västergötlands lagmän med Folkungasläktens lejon-vapen, vilken släkt fru Ramfrid således tillhörde. (Om fru Ramfrid Gustavsdotter se Theutenbergs artikel "Västergötlands lagmän - Algotssöner och Folkungar" publicerad i Biskopen och törntaggen, Skara 2004, sid 245-321). -------------------------- En fråga om Fru Ramfrid Gustavsdotter (lejon). I sin testament av den 28-02-1302 (DS 1373) föreskrev (enligt Bo Theutenberg) att om hon skulle avlida i övre Sverige (superiori swecia), hon ville begravas invid sin 2:e make Upplands lagman Israel Andersson (And) i Uppsala domkyrka, närmare bestämt i S:t Nicolai kapell …. Om fru Ramfrid däremot skulle avlida i Västergötland (in vesgocia), hennes hembygd, föreskriver hon … att hon önskade bli begravd hos sin far (Gustav) [Petersson] i Vårfrukyrkan i Skara, alltså Skara domkyrka. Vet man hennes begravningsplats? http://aforum.genealogi.se/discus/messages/44/418490.html?1410568228 | Lejon, Ramfrid Gustavsdotter (I44024)
|
| 45765 | Noter(Henning Jørgensens database) * Overtog 1622 1/3 af Christen Jensens gård i Gjesing (var de brødre??). Forinden havde han ca. 1620 overtaget del af Niels Sørensens gård. * Ikke sikkert at hans børn er som nævnt, undtagen Hans Bennedsen af ægteskab. Men det følger af, at iflg. tb 1663 f 24 ved skifte efter Jens Hansen i Maade, ser det ud til at Jens Bennedsen sammen med Benned Jørgensen i Gjesing optrådte på sin mors (Bodil Hansdatter) vegne. * Hans forældre en teori baseret på tidligere sager, hvor der ikke er tvivl om, at Benned Jensen var beslægtet med Laurids Bennedsen og Gyde Bennedsdatter (under forudsætning af, at Jens Bennedsen var hans søn). Benned Jensens børn havde også penge til gode i Laurids Bennedsens bo (rimeligvis oldarv). Alternativt (og måske mere sandsynligt??) var Benned Jensen søn af en Jens, som måske blev gift med Benned Christensens enke. Benned Jensen skulle dermed være en halvbror til Laurids Bennedsen m. fl.. | Jensen, Benned (I42321)
|
| 45766 | Noter(Kopieret fra Henning Jensens slægtsbase) Johan Sørensen, f. ca 1650-70 ? i Skjødstrup, Aal sogn, (søn af Søfren Bundessøn (Boedssøn) og Ukendt) d. 1719 i Børsmose, Aal sogn. Han ses første gang 1691 som fadder i "Schiødstrup" i Aal sogn, så det må antages at han er født der. Fæster af en halvgård i Børsmose. Han giftede sig anden gang ca 1698 i Ho kirke med Maren Madzdatter af Nørreballe, måske datter af Mads Bodsen, (hun dør i Børsmose ca 1710). Han gifter sig tredje gang i Ho kirke 15.2.1711 med Anne Jensdatter af Sønderballe. Hun bliver efter Johan Sørensens død i 1719 gift i 1720 med Hans Christensen, søn af "salig Christen Hansen". Han blev gift med (1) Gørrit Christensdatter, gift 1691, f. ca 1660-75, d. 18 aug 1697 i Børsmose, begravet i Aal. Han blev gift med (2) Karen Madsdatter, gift 1697-98 i Ho kirke, f. i Ho, (datter af Mads Boiesen og Else Madsdatter) d. ca 1710 ? i Børsmose, Aal sogn. Karen:. Han blev gift med (3) Anne Jensdatter, gift 15 feb 1711 i Ho kirke, f. ca 1675-85 i Sønderballe, Ho, (datter af Jens Jessen og Maren Christensdatter) døbt i Ho kirke. Børn: i. Lisbeth Johansdatter f. 1694. ii. Else Johansdatter, f. 6 jul 1697 i Børsmose, Aal sogn, døbt 7 jul 1697 i Aal kirke. Hun blev gift med Simon Christensen, gift 16 maj 1725 i Henne kirke, f. i Staursø, Henne sogn. Simon: Fra Staursø i Henne/Lønne sogn. iii. Søren Johansen, f. 1693-99 ? i Børsmose. Måske er han ikke fra sin fars 1.ægteskab, men første barn fra det andet, blot glemt af præsten, idet broderen Mads (f.1700) angivet at være 2.barn ? iv. Mads Johansen, f. 10 jul 1700 i Børsmose, Aal sogn, døbt 11 jul 1700 i Aal kirke. v. Jens Johansen, f. i Børsmose, døbt 20 mar 1712 i Aal kirke. vi. Jes Johansen, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 24 jun 1713 i Aal kirke. vii.Karen Johansdatter, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 3 mar 1715 i Aal kirke. viii. Maren Johansdatter. | Sørensen, Johan (I40210)
|
| 45767 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Blandt faddere Drängen Carl Carlsson i Abbatrop nævnt ved Nils Persons og Lucia Månsadotters søn Jons dåb 7. oktober 1687. Ryssby (H) C:1 (1652-1691) Bild: 159 Sida: 303 (v47047.b159.s303) Dåb 13 oktober 1687 af Nils Carlssons og Ingeborg Nilsa dotters i Abbatorp dotter ved navn Maria. (v47047.b160.s305) *** Mantalslängder Ryssby Arkiv Digital 1685, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils i S. gl 1-1-0-0 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-0-1 1688, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-1 Nils Carlsson i S. gl 1-1-0-0-0-1 1689, Carls Enkia i Abbatorp 0-1-1-0 v400539.b3110.s607 Carl Carlsson i S. gl 1-0-0-0 Nils Prs i S. gl 1-1-0-0-1 1690, Abbatorp, Carl Enka 0-0-0-0-0-0-0-1 v400540.b2500.s254 Carl Carlsson 1-0-0-0-1 Nils Persson 1-1 Nils Carlsson 1-1-0-0-1 1691, Abbatorp, Carl Larsson 1-1-0-0-1-1 v400541.b2440.s259 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1692, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1 v400542.b2600.s507 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1695, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400545a.b2300.s449 Nils Carlsson 1-1 1700, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400550.b2630.s515 Nils Carlsson 1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1705, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400555a.b321.s625 Nils Carlsson 1-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-0-1 1710, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400560.b6050.s1175 Nils Nilsson 1-1-0-0-0-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1715, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 drängen Lars v400565a.b3840.s755 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-0 1722, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400617.b3560.s443 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son Jon 1723, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400618.b390.s35 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 S:N:N: 1724, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-1 Son Börge v400619.b390.s34 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Jon och Johan 1725, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400620.b2320.s288 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Joen och Jaen 1730, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 dreng Pär v400625.b5160.s867 Nils Nilsson 1-1-0 ?? Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Per 1734, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400629b.b310.s24 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon dott Kiers obs 1735 Jordan Carlsson 1-1-1-2 Son: Pär 1738, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Gabriel v400633.b6150.s1016 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-1-1-1 Ins Föräldrar Hel torp med 1/3 til hver 1740 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400635.b3670.s523 Nils Nilsson 1-1-1-0-0-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-2-1-1 Ins Föräldrar 1741 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400636.b10240.s1319 Sven Månson 1-1-0-0-1-0-1-1 d. Jon, ? föräldrar Jon Jöransson 1-0-0-0-1-2-0-1 d: Carl, ? des moder 1742 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400637b.b14620.s2210b Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 d. Jon ved des föräldr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Moder 1743 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400638.b8640.s1175 Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 des fadr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Mor 1746 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-1-1 dräng Daniel v400366.b1390.s260 Sven Månsson 1-1-0-0-1 S. Jans And Larsson 1-1-0-0-1-0-0-1 d Haak des moder | Familie: Carl Carlsson / Maja Jönsdotter (F10622)
|
| 45768 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Dåb i Prästtorp 5. december 1714 nr. 52, Karin från Prästorp Fad: Jon Ifvarsson Mod: Karin Håkonadotter, blandt vidner: Niels Person i Prästorp och Elin Jönsdotter i Prästorp. Dåb i Prästtorp 4 Maij 1722 nr. 17, Anders från Prästorp Fad: Jachris? Andersson Mod: Wallborg Jöns dotter, blandt vidner: Hustru Elin Jönsdotter i Prästorp, Pigan Elin Jöns Dotter i Prästorp, Pigan Maria Jöns Dotter Ibm. Dåb i Prästtorp 6 september 1724 nr. 41, Anders från Prästorp Fad: Pehr Larsson Mod: Karin Andersdotter, blandt vidner: Pehr Olson Ibidem, Hustru Elin Jönsdotter Ibidem. Dåb i Prästtorp 25 October 1730 nr. 44, döptes barnet Brita från Prästorp Fadran Göran Andersson Modran Marie Jönsdotter Vitnen ... Nils Andersson Pr¨storp ... Karin Carlsdotter Prästorp (der måske kan være datter af Carl Andersson) *** Mantalslister Ryssby Arkiv Digital 1710, Prästorp, Jonn Andersson 1/2 1-1-0-0-1-1 v400560.b6040.s1173 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1711, Prästorp, Jonn Andersson 3/8 1-1-0-0-1-2 v400561.b5840.s11393 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1712, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-0-0-0-0-1 v400562.b6360.s1241 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1713, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0-0-1 v400563d.b400.s771 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1714, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0 v400564.b6680.s1299 Nills Pärsson 3/8 1-1-0 1715, Prästorp, Carl Andersson 1/4 1-1-0-0 v400565a.b3840.s755 Nills Pärsson 1/4 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1716, Prästorp, Carl Andersson 1/6 1-1-0-0-0-1 v400566.b280.s43 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson1/6 1-1-0-0-0-1 1717, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400612.b3420.s388 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1719, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400614.b3930.s653 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1720, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400615.b5560.s880 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:Snudarn? Nills Andersson 1-1-0 1721, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400616.b4630.s764 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1722 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400617.b3580.s445 1723 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400618.b410.s37 Pär Olsson 1-1-0 Nils Andersson 1-0-0 Hustrun Blind 1724 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400619.b400.s35 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Olsson 1-1-0 1725 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400620.b2330.s289 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Eriksson 1-1-0 1726 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400621.b300.s24 1730 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400625.b5190.s870 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Olsson 1-1-0 På flere registreringer er nr. 84 ½ gård med 1/6 til hver af torparne 1731 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400626.b3080.s407 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1732 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400627.b4420.s613a Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1733 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400628.b11380.s1461 Erik Pärsson 1-1-0 (der overskriver Jöran Andersson) Jon Eriksson 1-1-0 1736 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400631.b6980.s808 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1737 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 v400632a.b3800.s521 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1738 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 dess moder v400633.b6180.s1019 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 *** Husförhörslängder Ryssby (H) AI:1a (1735) Bild: 39 Sida: 65 (v23908.b39.s65) Prestorp Navn Alder Carl Andersson 64 H. Elin d. Anna d. Kirsten Hb. Jon Eriksson H. Kirsten Nilsd. s. Per 3 Pig Brita 16 Hb. Erik Persson 34 H. Maria Jönsd: 26 d. Brita 5 d. Elin 2 | Familie: Carl Andersson / Elin Jönsdotter (F16013)
|
| 45769 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: Håkan Hallstensson. Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt) *** Halsten Peterssons Æt Halv lilje: https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Halsten/Halsten.htm | Halstensson, Håkan (I44034)
|
| 45770 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten) *** SDHK-nr: 10897 Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven Knut Halstensson kungör att han i närvaro av Gisle Uddsson och Nils Petersson i Länna på sin hustru Katarina Guttormsdotters vägnar överenskommit med ärkebiskop Birger (Gregersson) i Uppsala och Kettil Johansson angående det gods och de ägodelar som hans hustru ärvt efter sin moder Inga Gregersdotter, fru Katarina (Johansdotter) i Sund och biskop Tomas i Växjö, samtliga framlidna. Utfärdaren och hans hustru får 6 markland och 6 1/2 öresland jord, nämligen i Utlunda i (Roslags-)Bro socken 22 öresland och fem torp därunder samt ön Idö i Vätö socken, i Morberga i Bälinge socken 14 öresland, i Malsta (i Malsta socken) 1 markland, i Sund i (Roslags-)Bro socken 6 öresland samt i Torsholma i Frösunda socken 4 1/2 öresland. Utfärdaren erkänner sig på sin hustrus vägnar ha uppburit allt detta och kvitterar ärkebiskop Birger och Kettil Johansson. Brevet beseglas av riddarna Karl Ulfsson, lagman i Uppland, Arvid Gustavsson, lagman i Österland, samt väpnarna Gisle Uddsson och Nils Petersson. | lilja, Knut Halstensson Halv (I44031)
|
| 45771 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Barn af Halsten Petersson: nævnt Thord Halstensson | lilja, Thord Halstensson Halv (I44033)
|
| 45772 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet. Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap) 1. generation Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5] 2. generation 1. Johan Halstensson 3. generation 1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7] 1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10] 1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs. 2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända: 2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby 2.2 Karin Svensdotter (halv lilja) 2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja) 2. Thord Halstensson 3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5] 4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5] Källor * Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101 * H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58 * Halsten Peterssons ätt på roskildehistorie.dk | lilja, Johan Halstensson Halv (I43981)
|
| 45773 | Noter(Wikipedia om Halsten Peterssons ätt) Halsten Peterssons ätt, också kallad halv lilja, är ett nutida konventionellt namn på en svensk medeltida frälseätt som fått sitt namn från stamfadern, riddaren och fogden Halsten Petersson. Ätten utdog innan Sveriges Riddarhus grundades 1625, varför den aldrig introducerades där som adelsätt. Ättens medlemmar förde en röd styckad skyld, med en halv gyllene lilja lagd balkvis i övre fältet. Släkttavla (Två jordbyten från 1377 och 1380 ger god inblick i flera medlemmars inbördes släktskap) 1. generation Halsten Petersson, riddare (1355), godsägare och fogde. Hans ursprung är okänt, men en (halv)bror är nämnd, Arvid Petersson, vilken förde en sparre i vapnet. 1336 och 1338 gods som tack för trogen tjänst. fick han av kung Magnus Eriksson men deltog i kung Erik Magnussons uppror mot sin far, och omtalas bland Eriks fem löftesmän 1357, men uppges avliden 1 mars 1358.[3] Gift med Märta (Margareta) Knutsdotter (Tre Rosor till Mörby), dotter till Knut (Tre Rosor till Mörby) och Kristina Bengtsdotter i Haneström, dotter till lagmannen i Västergötland Bengt Hafridsson.[4] [5] 2. generation 1. Johan Halstensson 3. generation 1. Halsten Johansson. Enligt Peder Månsson Utter (1566-1623) i (Collectanea genealogica) förde Halsten Johansson en styckad sköld med övre halvan av en delad (ej kluven) lilja ginbalksvis i övre fältet. Enligt samma källa var Halsten far till Håkan Halstensson.[6] [7] 1.1 Håkan Halstensson, riddare, nämnd 1346-1380. [8] Gift med Bengta, dotter till riddaren och riksrådet Sigge Magnusson (Vinstorpaätten, Håkan Tunessons ätt) och Ramborg. [9] [10] 1.1.1 NN Håkansdotter, gift med Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö), föräldrar till bland andra biskp Sigge i Strängnäs. 2. Sven Jonsson (halv lilja) til Dinglevik, Steneby, död omkring 1484, var en väpnare och skrev sig till Dingelvik, vilket var en frälsegård, senare ett säteri i (Steneby socken), och gifte sig den 5 oktober 1449[11] på Stola med en Ingeborg Bytesdotter, troligtvis dotter till Tore Byting. Tre barn är kända: 2.1 Ragnhild Svensdotter (halv lilja) til Dinglevik, Steneby 2.2 Karin Svensdotter (halv lilja) 2.3 Botilla Svensdotter (halv lilja) 2. Thord Halstensson 3. Knut Halstensson (halv lilja) var gift med Katarina Guttormsdotter, dotter till Guttorm Toresson (kluven sköld) och Inga Gregersdotter (Malstaätten)[5] 4. Håkan Hallstensson. [5] Fick under inbördeskriget 1364 sina gods indragna av kung Håkan Magnusson, vilka Håkan gav till Nils Bengtsson (Lejonansikte, Bengt Nilssons ätt)[5] Källor * Äldre svenska frälsesläkter I, s. 101 * H. Gillingstam, Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden (1952), s. 47 f. och s. 739 med not 58 | Lilja, Halsten Petersson Halv (I43982)
|
| 45774 | Noter: * Han kjøpte Karterud i 1703 sammen med Ola Siversen og Ola Amundsen, og døde der i 1708. Lars var fadder for Malene Olsdatter Karterud i 1696, og for Sven Sagmesters (ved Merildsaga?) sønn i 1706. * Han er sannsynligvis den samme som Lars Solberg og soldat Lars Solberg som går til alters i Vinger mange ganger på 1690-tallet. Kona var tydeligvis syk og sengeliggende, og måtte få nattverden hjemme f x Lars Eilufsens lenge sengeliggende kvinne i sept 1691, Lars Solbergs skrøpelige kvinne mars 1692, og Lars Solbergs svake kvinne mars 1693. Dessverre står ikke navnet hennes. | Solberg, Lars Eilufsen (I27715)
|
| 45775 | Noter: Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside. "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist -- Hustru Margreta Andersdotter i Tväråna döms att betala Erik Persson i Gransjön för den fjärding råg sonen Anders Eriksson lånat för 7 år sedan. 1720 ht 131 -- Drängen Anders Eriksson i Tväråna och löskonan Kerstin Eriksdotter i Sörmarks säter bötar för lönskaläge. Anders skall betala henne 5 rd till barnaföda. 1721 vt 7 -- Anders Eriksson i Tväråna och löskvinnofolket Kerstin Eriksdotter i Rattsjöberg, vilka avlat barn i lönskaläge, ämnar ingå äktenskap, varför de hänvisas till predikoämbetet för vigsel. 1723 vt 27 | Suhoinen, Anders Eriksson (I35054)
|
| 45776 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database, bl.a. dette: Sigfrid Henriksson Häkkinen försöker uppta ett torp i Arnsjön, Östmark 1648 men körs bort därifrån. Sigfrid finns i Norra Röjdåsen omkring 1670 hos sin son Abraham Sigfridsson Häkkinen i Multtjärn på 1690-talet. ** Sigfrid Henriksson Häkkinen, född ca 1622 i Finland, uppodlade Arnsjön i Östmark 1648. Sigfrid och en annan finne, Olof Polak hade fått torpsedel för Arnsjön av landshövdingen men inte fått insyning av länsman och nämnd, varför en tredje finne, Anders Jönsson Hotakka år 1652 fick överta egendomen. ** Omfattende omtale af sagn om Häkkinen i Skogfinska nybyggare side 234-237. | Häkkinen, Sigfrid Henriksson (I37590)
|
| 45777 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Porkka, Lars Matsson (I37595)
|
| 45778 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Abraham Sigfridsson (I37166)
|
| 45779 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Henrik Tomasson (I37591)
|
| 45780 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Häkkinen, Annika Henriksdotter (I37594)
|
| 45781 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Hustru Karin Matsdotter och hennes dotter Marit Henriksdotter lagsökes av sina mågar resp. svågrar Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Kristoffersson i Långenäs för att de vid arvskiftet efter Karins man Henrik Henriksson i Bredsjön skall ha undandolt 60 rd. Marits man Olof Johansson svarar på sin svärmors och sin hustrus vägnar, att Karin undanhållit 12 dubbla karoliner specie men utan hans hustrus vetskap. Marit frikännes, men modern döms förlusig sin andel i beloppet, som hon tillika med en lika stor summa bör betal sin mans arvingar. 1736 ht 157 -- 1/3 av 1/3 i Bredsjön, som Pål Kristoffersson i Långenäs enligt avtal av den 10 ds (febr) avstått till sin bror Kristoffer Kristoffersson i Långenäs, som skall lämmna honom vederlag när det faller till arvs efter föräldrarna. 1738 vt 160 -- Mantal 1730: Pål Pålsson Långenäs Pål Kristoffersson Långenäs Anna NN modern Långenäs Isak Larsson Långenäs Erik Larsson Långenäs Kristoffer Matsson Långenäs Johan Matsson Långenäs Olof Olofsson Långenäs -- 1742: Pål Pålsson Kristoffer Pålsson Erik Larsson Isak Larsson Mats Larsson Johan Matsson | Kukkoinen, Pål Kristoffersson (I30465)
|
| 45782 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Jöns Jonsson i Persby och Olof Nilsson i Ånneby erkänner, att Erik Jonsson i Persby i deras och Jon Olofssons i Östmark samt Gertrud Jonsdotters i Röjdoset samfällda bo infört sina myndlings Erik Perssons arv, 10 rd och två tunnor korn. Rätten finner att deras halvsyskon bör till Erik Jonsson återbetala nämnda arv, som han dömts att tillställa Erik Persson. 1729 ht 73 -- Hustru Gertrud Jonsdotter i Röjdoset har den 4 sep. bestämt, att hennes dotter Marit skall äga hennes återstående lösegendom utan klander av sina syskon Erik och Kerstin Persbarn samt Per Eriksson, eftersom Gertrud lämnat dem allt deras fäderne lösarv och dessutom åtskilligt av sin egen lösegendom. 1738 ht 63 -- Gertrud Jonsdotter i Röjdoset har 1738 (ht 63) testamenterat sin lösegendom till dottern Marit Staffansdotter ibidem. Hennes övriga barn Per och Erik Perssöner i Pylketorpet och systern Kerstin Persdotter försöker få testamentet upphävt. 1740 vt 44 -- Gertrud kommer från Puranstorp vid giftermålet med Staffan. | Jonsdotter, Gertrud (I37922)
|
| 45783 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Gertrud Persdotter Saastainen 1693 Norge Herik Persson Saastainen 1796 Skallberget Nils Persson Saastainen 1799-01 i Östmark -- Suaastainen? -- Per og Maria bodde først noen år i Öjeberget, men flyttet siden til Östmark hvor de bodde først i Långeruds säter og siden i Sörmarks säter. I husforhøret 1821 er Per Tomasson tilbake i Norra Ny, men bor nå i Nordviggen. Gottlund har notert Saastainen bak navnet hans i husforhøret. Torpet Svastanen like ved Svenshöjden i Nordviggen er oppkalt etter Per. | Saastainen, Per Tomasson (I38267)
|
| 45784 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) "Påhl och Erik Pålsöner sampt Lars Hindrichsson i Kernebärget hadhe wäll Syning tingat, men höggo doch förr ähn Skog Wachtaren dem tillsynte, plichte 40 dlr. Erich och Lars löpa Gatulöp för sine böter, men Påhl böter sine 10 dlr Smt." Älvdals Härads Domboksprotokoll 1693 ht -- "Erich Påhlssons Jordelott i Fierdings hemt Kierneberget som han emot 16 Rdlr 8 öre Smt gälld betahllnigh sampt 7 Tunnor Rågh afstådt till sine Bröder Johan och Påhl Påhlsöner effter Skrifft av d 18 Febr. 1694, opbud af bemälte Johan och Påhl Påhlsöner 1g." Älvdals Härads Domboksprotokoll 1697 vt -- "Tjärnberget = Konkari" | Hämäläinen, Erik Pålsson (I37068)
|
| 45785 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) -- Hindrik Manninen, upptagit och bebyggt Djuprämmen, -- * Mårten Matsson i Rattsjöberg och Marit Henriksdotter ib bötfälls för lönskaläge. Båda är frånvarande, varför deras borgensman Bengt Henriksson ib måste betala böterna. 1673 ht 6 -- | Manninen, Hindrik Larsson (I37593)
|
| 45786 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Aspberget Mats Tenhuinen från Kindsjön . Bebyggelserna går under benämningen Höljesskogen i mantalslängderna 1661, 1666 och 1667 men Aspberget i tiondelängder och efter 1667 i alla längder. I mantalet 1661 står Lars med 2 egna och 2 husfolk fram till och med 1667 och Mats Tenhuinen till och med 1676. Per (Pekka) Hakkarainen uppges i traditionen först ha byggt på södra sluttningen av Vattahåberget på en plats som även kallats Pekkalavaln. Lars byggde en halv mil sydväst om Aspberget på Låbbekhå. På båda ställena har man sett spår och märken efter hustomter. Lars flyttade snart därifrån, efter det åskan slagit ihjäl hans kreatur, och byggde Jorsla i Aspberget. Den del som han hade upptagit av skogroten, sålde han till Sigfrid Matsson och Daniel Larsson. Mats Tenhuinen, som på Höljes' åbors tillstånd slagit sig ned och börjat röja ägor, sålde sitt nedlagda arbete till Mats Mårtensson Mohall och dennes broder Henrik Mårtensson. Mats' efternamn skrives vanligen Mohall, ibland även Muhal m.m., men släktnamnets rätta lydelse är oklar. Möjligen kan det tolkas som Muhan av Muhoinen, ett släktnamn som är rätt ofta förekommande i Aspberget under 1700-talet. I domboken 15/6 1663 står, att Aspberget är oskattlagt på Höljes' hävd, och enligt domboken 10/7 1668 skattlades nybygget Aspberget under Höljes i Dalby socken för 1/4. Detsamma utsäges i 1668 års jordebok. Efter 1667 försvinner Lars Hakkarainen ur längderna; därefter står Mårten 1671-76. 1677-79 är Aspberget spolierat av fienderna. | Tenhuinen, Mattes Mårtensson (I38201)
|
| 45787 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Även namnet Mohall. -- Den 23/9 1691 tilltalade Josef Persson Hakkare i Aspberget sin broder Henrik Persson i Nain om arv efter sin fader Per Hakkare, jämväl bl.a. om att få sätta sig ned på 1/8 Nain, där hans fader bott, varemot Henrik föregav, att intet var efter hans fader, som blivit på sin höga ålderdom underhållen av sina barn Tidigare, den 15/5 1671, sökte Henrik Larsson Hakkare igenlösa det torp Aspberget, som hans fader sålt till Seffre Matsson, och den 15/12 1671 dömdes, att Henrik skulle med sina syskon igenlösa sin faders jord, som denne sålt i deras omyndiga år till Seffre Matsson för 34 rdr, och giva honom för hus och röjning 14 rdr. | Muhoinen, Klemet Matsson (I38426)
|
| 45788 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Anders Olofsson Vilhuinen 1640-1693 Nils Olofsson Vilhuinen 1645 Anna Olofsdotter Vilhuinen 1647 Malin Olofsdotter Vilhuinen 1650 | Vilhuinen, Olof Henriksson (I37473)
|
| 45789 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Daniel Grelsson Moijainen omk 1684-1763-06-23 Karin Grelsdotter Moijainen 1685 Britta Grelsdotter Moijainen 1693-06-02 Nils Grelsson Moijainen 1696-02-20 -- "Finnarna Grills och Nills Mattssöner i Flatåsen, wille att een af dhem, eller dheras syskon af förre Gifftet måtte besittia samma fierdedels Hemman, Flatåsen, och hafua sin gamle Fader Mattes Nilsson hoos sigh till föda och uppehälle, hälst fadren bemälte medh dheras Modher aflat hafwer, att dhe således der till synas närmare wara, dheras halfbroder Hindrich Matsson som nu hoos Fadern sitter; Men som bemälte deras Fader äger 2/3 i Hemmanet, och dhe allenast effter sin Modher hafwa rätt till 1/3 där af, huilken 1/3 så lijten och swagh Lott är, att ingen besittningh wara kan. Fadren ock här låtit förstå att han hällst seer sig få hafwa hoos sigh Sonen Hindrich Mattsson so honom bäst tillhanda gått: huru medhan dhe andre barne dheras Arfs rätt till Hemmanet icke betaga will och nu hoos sigh hemma hafwer een sin Son af förre Kullen. Fördenskull pröfwas skiähligt att Matts Nilsson sin och sine barns Jordh i sin Lijfs tijdh må få till sitt uppehälle hafwa, och derpå till sigh dhen af barnen intaga och behålla som han kan bäst hafwa sitt willkor hoos; Doch att ährlig wedergällningh gijfwes till barnen af förre gijftet för dhen dhem effter Moderen tillkommer, huar dhe elliest alldeles ifrån hemmanet afflyttia willia och deer medh låta sigh benöija att dhe redan fått där på ägorna sine hemwijst hafwa." Domboken i Älvdals Härad 1697. | Moijainen, Grels Matsson (I38183)
|
| 45790 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Larsdotter Hakkarainen omk 1650 Bengt Larsson Hakkarainen 1655 Henrik Larsson Hakkarainen Pål Larsson Hakkarainen -- Lars Hakkarainen hade sönerna Henrik, Pål och Bengt. Staffan Waiken var hans måg och han bosatte sig i Aspberget. Om Bengt Larsson Hakkare anföres i ett mål från 1703, att han farit till främmande land. Pål Larsson Hakkare sökte den 20/3 1693 återbörda 1/3 i skattehemmanet Aspberget, som hans fader Lars Hakkare sålt till Daniel Larsson, vilket också lyckades. | Hakkarainen, Lars Persson (I38489)
|
| 45791 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Carl Axel Gottlunds förteckning över familjenamnen på de svenska och norska finnskogarna s 140; -- "Denna slägt har förut bott i det nu ödelagda stället Vauhkoisen autio strax söder om byn Ärnsjön i Östmark. En Mårten Vauhkoinen har upptagit gården Vauhkola eller Martilla i byn Aspberget å Dalby finnskog. " -- "Två bösshåll i söder finnas Vaukoissen autio, vilken varit ännu äldre. Man har en anektot om en käring av denna släkt, vilken gått och tiggt och en gång kommit till Purala. Hon sade, att hon vore i skyldskap med dem, varföre hon blev väl emottagen och förplägad av käringarna på gården. Då deras män inkommo från skogen, berättade de huru de råkat en gammal släkting. Karlarna frågade: av vilken slägt är du? Hon svarade : av släkten Vaukkoinen! - Dra in i helvete kittel,vi är inte Vaukkoisia svarade de och gumman blev röjd för sitt skälmstycke." | Vauhkoinen, Staffan Staffansson (I38491)
|
| 45792 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Enligt Finnemanntallet 1686 s.105: "Hendrich Pouelsen ved 50 Aar fød i Suerig och med forælderen kommen til pladtzen hans hustru Ellj hendrichs datter Kurch barnfød utj varmeland af finsche forældre ved 34 Aar. " Med tanke på att Henriks syster, Marte, var "barnefødt Ved det Store KobberVerk J Suerig af findsche forældre." är det sannolikt att även han är född på samma plats. Från Prestens finnemanntall 1706 for det gamle Hof sogn. Avskrift av Jan Myhrvold presenterat på fennia.nu. Rotberget Henrich Polsön 70 aar, qvinde Eli Henrichsd. 60 aar börn Cal Henrichs. 30 aar, qvinde Anichen Andersd., Bertel Henrichs. 29 aar, Jertru Henrichsd. 40 aar Huusfolk Matthis Jensön 60 aar, qvinde Anichen Olsd. 55 aar börn 2de Kari Matthisd. 16 aar, Eli Matthisd. 10 aar. Huusfolk side 510 Matthis Olsön 40 aar, qvinde Marte Henrikchsd. 38 aar börn 4 1. Henrich Matthis. 8 aar, 2. Ole 6 aar, 3. Carl 3 aar, 4. Eli 1 aar. | Raatikainen, Henrik Pålsen (I37449)
|
| 45793 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Hade ansenlig ärvd egendom med sig från Norge. Död 1725-01-17. Levde i Södra Röjdåsen, Östmark (S). Efter den förste makens bortgång änka "med många små barn i stor fattigdom" -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Finnen Hans Walken i S. Röjdåsen har med sin hustru Britta Persdotter rätt till 1/2 hemmanet, vilket är hennes barns arv efter förre mannen Per Sikan. Tomas har den andra hälften men utan att ha utlöst någon av sina syskon. Rätten låter dem besitta hälften var tills den yngsta brodern blir myndig. 1698 ht 61 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Per Sickan i Sickanstorp kärar till sin halvbror Henrik Hansson i Arnsjön dels om 1/9 i S.Röjdåsen, som Per vill lösa från Henrik, dels om fyra fönster som Henrik bortfört vid flyttningen från Sickanstorp, dels en ko som Per fått av sin sal. mor Britta Persdotter. Jorden har henrik 1726 (ht 40) tillåtit Per att lösa, fönstren bör enligt lag återställas och kon har Henrik 1726 (vt 88) fått i testamente av modern Britta Persdotter. Per vädjar till lagmansrätten. 1728 ht 24 | Räisäinen, Brita Persdotter (I33199)
|
| 45794 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Om Järpliden i Södra Finnskoga meddelas i Segerstedts samlingar av Olof Matsson i Igelsjöberg att Jacob Vedelainen (=Veteläinen) bosatte sig i Järpliden. Någon annan Jacob fanns ej vid den tiden än den som upptog Öjeberg och betalade tionde redan 1647. Axelson uppger (sid. 159): Toppo Hongoinen byggde först Öfra eller Stor-Hjerpliden samt därefter Borangen. Heikki [av släkten Ilmoisia] byggde Nedra Hjerpeliden omkr. 100 år [senare]. Staffan Huskoinen byggde Husketorp öst[er] om Hjerpliden. -- I domboken 6/8 1665 heter det: Näst befans jerpelundh (!) vara som av herads beviset af 15 juni 1663 synes skattlagt 1649 och beläget på Höljes gamla häfd halfannan mil från gården väster ut mot norska gränsen …, och utvistes vara skattlagt 1649 och välb Hugo Hamilton fick först Höles till frelse 1651. Uppgiften om skattläggningen 1649 är uppenbarligen felaktig. Det heter nämligen i jordeboken 1659: jerpeliden hafver varit ett nybygge och är nu 1659 tillökt till ¼ hemman. -- 1653 betalar Mickel tionde från Jerpliden första gången och 1654 står Mickel wijdh Hjerpeliden upptagen i mantalslängden med 2 egna och 2 husfolk och är upptagen i längderna 1653-61, 1665, Kristoffer Mickelsson 1665-76; Mattes betalar tiondet 1654. 1677-79 är Järpliden spoierat av fienderna och 1680 är det utfattigt. 1693 finnes endast en rök i Järpliden, nämligen Pär Mickelsson, utom lösfinnar som bodde där. -- Gottlund (sid. 369, 371) nämner för Järpliden 5 gårdar 60 personer; de flesta sägs vara av släk. | Honkainen, Michel Kristoffersson (I30393)
|
| 45795 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Staffan Person Sikainen Född i S Röjdåsen (Sikala), Fryksände Bott i Kvarnberget från 1700; död 1769 av håll och styng; haft 11 barn enl dödb; Far: Per Hinderson Sikainen Mor: Brita Persdotter; Gm Karin Matsdotter f.83 år 08; Barn: Mats 09 d.09, Hindrik 10, Annika 12, Karin 13, barn 15 d.18, Per 16, Olof 18, Kerstin 21, Staffan 22 d.23, Mats 26 gt Högsjön, Äppelbo år 52 | Sikainen, Staffan Persson (I37060)
|
| 45796 | Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Uppges vara 42 år när hon dör, men då skulle hon bara vara omkring 15 år vid äktenskapet. | Pennainen, Gertrud Mårtensdotter (I36978)
|
| 45797 | Noteringar(Kenneth Persson Gergman) Ur C.A.Gottlunds"Dagbok öfver dess Resor på Finnskogarne år 1817": För såder vidpass 120 år sedan kommo hit tvenne bröder Thomas och Staffan Sikainen,hemma från Fryksände socken,invid Norska gränsen.Det gamla folket hade vetat omtala det deras stamfäder skulle hafva bott på ett ställe i Finland,kalladt Siikasalmi. De bodde båda här först tillsammans,men då gården brann,skilde de sig. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- 1662 Tomas Person Sikainen Född i S Röjdåsen (Sikala) Östmark fs Bott i Kvarnberget från 00; död 1722; rotebonde i Tillmans rote; haft 15 barn varav åtta lever år1722 | Sikainen, Tomas Persson (I37059)
|
| 45798 | Noteringer (kenneth Alexis Bergman) Ministerialbok nr 1 for Grue prestekontor (Kronologisk liste (1713)) side 16 og Finneslekter III 7 generasjoner av slekten Räisäinen utgitt av Solør Slektshistorielag 2007 side 6 nr 28 og Brandvalboka-Finnskogen slekts og gardshistorie av Rolf Amundsen og Bernt Olav Neskvern utgitt 2008 av Brandval Historielag i samarbeid med Kongsvinger kommune side 392-393og 394. https://www.geni.com/people/Daniel-%C3%98jern/6000000007629882414?through=6000000007629897969 | Pälläinen, Daniel Pedersen (I33228)
|
| 45799 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740" Gunnar Almqvist -- Olof Larsson i Fagerstad och Isak Larsson i Kymmen förnekar att de gett sin svåger Henrik Olofsson lov att bygga på Kymmens ägor. Han har ändå börjat bygga och kört fram timmer till flera hus. Olof Larsson och Isaks mor Ellika Krristoffersdotter på sonens vägnar lovar att ersätta Henrik för hans arbete, men flera åbor får ej slå sig ner i Kymmen. 1727 vt 35 -- | Kukkoinen, Ellika Kristoffersdotter (I37640)
|
| 45800 | Noteringer(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Bertil Pålsson Kukkoinen Erik Pålsson Kukkoinen Kristoffer Pålsson Kukkoinen Pål Pålsson Kukkoinen Lars Pålsson Kukkoinen död 1698-05-29 "gammal man" -- Flyttade Pål till Timbonäs där sonen Bertil finns? familj.bergqvist.info/dok/FamBergqvist-Finnskogen_kaellista.pdf -- "Sammandrag av Frysdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist -- Pål Larsson i Långenäs bötfälls för att han mot förbud sålt älghudar. Dessutom skall han vid nästa ting stå till svars efter beskyllningar från såväl norsk som svensk sida om rovjakt som han och hans drevkarlar bedriver och som alldeles utöder viltstammen. Till dess belägges hans egendom med kvar- stad. 1634 ht -- Pål i Långenäs bötfälls för oljud vid tinget. 1640 vt 22 -- Pål i Långenäs tvistar med Mats på Spettungenskogen om en äng. 1640 ht 17 -- Pål Larsson i Långenäs och Jakob Andersson i Kymmen har blivit osams om den kvarn som Jakob uppbyggt i deras gemensamma fall och varav Pål löst hälften för 8 rd. Inför rätta förliks de om att Pål får sina 8 rd tillbaka och kan om han vill bygga sig en egen kvarn. 1646 vt13 -- Efter avlidne Håkan Nilsson i Aplung intages i nämnden Pål Larsson i Långenäs. 1651 vt 2 -- Olof Jonsson i Ås (ÖE) intages i nämnden, i stället för Bengt Jonsson i Stavik vid detta ting men sedan för Pål Larsson i Långenäs, som avsagt sig av åldersskäl. 1657 vt 1 -- Enl, prästen Olof Linderholm, född i Vasserud, Fryksände, 1762, ska den förste bosättaren i Långnäs och Timbonäs vara Paul (Påvel) Kekoisia, född i Finland ca 1600, finns även uppgiften ca 1590. Troligen "Påvel i Långnäs" alias Påhl Larsson Kokkoinen. Kom enl uppgift direkt från Finland och köpte Timbonäs och Långnäs för 17 Riksdaler. Senare utökade hans söner markinnehavet visar köpehandlingar. Att finska namnet var Kekoisia framgår även av Oskar Paulssons "Långnäs hemman". Bosatt i Långnäs men flyttade till Timbonäs ca 1665. Då Påhl varit instämd till tinget ett otal gånger, ansågs han besitta de rätta kvalifikationer och ha rutin nog att bli nämdeman, vilket han var 1651 - 1657. -- I jordeboken 1626 uppfördes även nybyggena Kymmen (Kimshough) och Långenäs som 1/8 hemman, tydligen efter tilländalupna sex frihetsår, dessa tvenne dock som krono. Av dessa fem bosättningar uppvisar de båda sistnämnda en mycket lugn och stabil utveckling. Kymmen upptogs av finnen Jakob Andersson, och efter honom fortsatte sönerna Isak och Olof skötseln och uppodlingen av hemmanet. I Långenäs åter började Påvel Larsson bryta mark och bygga hemman. Denna Påvel var utan tvivel en av de mest betydande männen under 1600-talet i hela det finska bosättningsområdet väster om Fryken. Säkerligen medförde han vid sin ankomst till Fryksdalen en viss förmögenhet, som gav honom möjlighet att av markägarna lösa bördsrätten till hemmanet men även att utvidga detta betyydligt genom köp av närliggande marker såsom en skogstrakt Brånen 1629 och delar av ulvsbyböndernas utskogar år 1647. Med tiden blev han också en mångbetrodd man som anlitades att biträda vid uppkommande ärenden bland finnarna och även vid ingången av året 1651 valdes till den förste finske nämndemannen i Fryksdalen. Han torde ha avlidit omkring år 1663, efter vilket år hans söner Christopher och Lars börjar uppträda i längderna och tydligen övertagit skötseln av hemmanet. -- www.sprakochfolkminnen.se/download/18.5850f85e15732ead0b3594/1474126385192/Svenska+landsm%C3%A5l+och+Svenskt+folkliv_1988_bilaga.pdf | Kukkoinen, Pål Larsson (I37642)
|