Anebasen — Ole Thyge Plannthin
Notater
Match 45,701 til 45,750 fra 54,597
| # | Notater | Knyttet til |
|---|---|---|
| 45701 | Note(Ole Thyge Plannthin): I henhold til registreringen ved konfirmationen er hun døbt i Mern Kirke. Kirkebogen for Mern Sogn eksisterer dog først fra efteråret 1814. At hun kommer fra Mern underbygges af, at hun ved folketællingen 1870 er registreret som døbt i Mern. | Larsdatter, Maren (I11690)
|
| 45702 | Note(Ole Thyge Plannthin): Ikke fundet i kirkebogen. | Suhoinen, Henrik Eriksson (I30418)
|
| 45703 | Note(Ole Thyge Plannthin): Ikke fundet i kirkebogen. | Räisäinen, Karin Olsdatter (I30412)
|
| 45704 | Note(Ole Thyge Plannthin): Må antages at være død før datteren kaldt Anne bliver døbt 1739. | Christensdatter, Anne (I34294)
|
| 45705 | Note(Ole Thyge Plannthin): Maren Christensdatter Broge er anført med alder 70 år ved begravelsen 1786 svarende til fødselsår ca. 1716. Dåbsregistreringer for Rosmus mangler imidlertid for perioden 1716-1719, og hendes dåb findes derfor ikke registreret. Der findes i stedet registreringer af introduktion for denne periode, og her er Christen Broges Hustru i Ennegaard registreret som introduceret 20. søndag i Trinitatis 1717 (10. oktober). Det fremgår af andre registringer af introduktioner for Christen Broge, at det sker ca. 1 måned efter dåben. Maren Christensdatter Broge med derfor være døbt september 1717. | Broge, Maren Christensdatter (I30294)
|
| 45706 | Note(Ole Thyge Plannthin): Oplysningen om, at Peder Pedersen er født i Ansager Sogn er ikke bekræftet via primære kilder. *** Note(Ole Thyge Plannthin) Bemærk denne dåb: 1747 d. 17 aug. er Peder Pedersen Udde og Kirsten Thomasdatter i Sig ... Testes: Søren Pedersen i Stauskjær Peder Uddes broder, ... "Søren Pedersen i Stauskjær er gift med Lene Thomasdatter" | Pedersen, Peder (I41117)
|
| 45707 | Note(Ole Thyge Plannthin): Ved folketællingen 1880 bor Jens Pedersen adskilt fra hustruen Karoline Larsine Larsen. Sønnen Peder Laurits bor hos Jens Pedersen. Datteren Emilie Kirstine Petersens er ved dåben maj 1881 registreret som uægte. Her er senere tilføjet: "Faderen, der ved Barnets Fødsel levede separeret fra sin Hustru, blev senere Enkemand, og Barnets ? Forældre bleve ægteviede i Grønholt Kirke 15 Marts 1883." | Familie: Jens Petersen / Karoline Larsine Larsen (F15746)
|
| 45708 | Note(Ole Thyge Plannthn) Fødselsår er registreret på basis af, at han blev gift 1716. Han er registrering i husförhörslängder som født 1700. Ved begravelsen er alderen angivet som 79 år svarende til fødselsår 1688. | Suhoinen, Erik Olofsson (I27629)
|
| 45709 | Note(Ole Thyge Planntin) Personen registreret som far til søskende uden specifikke arkivbaserede oplysninger om personen. | Hvirgel, Anders Madsen (I34309)
|
| 45710 | Note(Ole Thyge Pllannthin): Anne Christensen Lundfold er anført som 40 år gammel ved begravelsen 1788 og således født ca. 1748. Dåbsregistreringen mangler i Sønder Felding kirkegård for perioden 1745 til 1755. | Lundfold, Anne Christensdatter (I34342)
|
| 45711 | Note(Ole Thyge Plnnthin) Ole Pedersen Räisäinen er anført som 62 år gammel ved begravelsen 1715. Han skulle i henhold til dette være født 1653. | Räisäinen, Ole Persen (I30387)
|
| 45712 | Note(Peter Arnstberg i Anbytarforum) Nils köpte Björkbro redan 1606 och Anders Henriksson bodde där till sin död 1653. Han fick 2 döttrar som inte stannade på Rällen. Anders Nilsson tog över | Henriksson, Nils (I35488)
|
| 45713 | Note(Registrering på Geni) "Moderen Mali Hansdatter" er nevnt i skiftet etter Marit Iversdatter i 1762. Høyst sannsynlig er hun mor til hele søskenflokken. | Bjørnevik, Mali Hansdatter (I41708)
|
| 45714 | Note(Registrering på Geni) Far til søskenflokken nevnt i skiftet etter Marit Iversdatter i 1762. Marit Iversdatter var søster til Mali Iversdatter. Ifølge forfatteren av Eidebøkene var denne familien fra Bjørnevika. | Bjørnevik, Iver Nilsen (I41707)
|
| 45715 | Note(Registreringer i Kenneth Alexis Bergmans databaase) Oplysning om Sofia Henriksdotter er baseret en note, der fremgår af "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist. -- Finnsdrängen Grels Matsson i Humsjön och löskonan Sofia Henriksdotter ibedem bötar för lönskaläge (lejermål) 10 d smt var. För Sofias del andra resan.. 1717 vt 3 -- Grels Matsson og Sofia Henriksdotter opholdt sig altså begge i Humsjön 1717, men boede ikke nødvendigvis sammen. Datteren Maria blev født 18. april 1717. | Familie: Grells Mattsson Kavalainen / Sofia Henriksdotter (F10213)
|
| 45716 | Note(Registreringer i Wiberg Præstehistorie) Præst i Starup. Iflg. O. H. Moller skal han ikke have været P. i Starup-Grarup og maaskee ikke været gift med Botilla, men været dennes Svigersøn; see Johannes (Hans) Anchersen, nr. 3 i Starup-Grarup. | Ancharius, Ivarus (I171)
|
| 45717 | Note(Se Gæbe-Svendsen hjemmeside): https://www.xn--gbe-svendsen-6cb.dk/index.php/aner/6x-tipoldeforaeldre/omtale-af-jens-nielsen-og-mette-jensdatter-knude | Møller, Jens Nielsen (I41575)
|
| 45718 | Note(Skogfinska nybyggare) Per Larsson Pennainen født i Finland ca. 1590 og upptog Mangen 1644. | Pennainen, Per Larsson (I36949)
|
| 45719 | Note(Skogfinska Nybyggare) Samuel blev 1744 dömd till livsvarigt slaveri på Kongsvinger fästning tillsammens med Lars Larsen och Tosten Olsen, alle från Peistorpet, liksom svågern Per Larsson Porkka (Borke-Per), gift med Samuels syster Agneta. | Piesainen, Samuel Samuelsson (I37660)
|
| 45720 | Note(Svenska adelns ättar-taflor) Nils Sixtensson (son af Sixten Sixtensson), till Tofta; Riddare och Svea Rikes Råd samt Lagman i Tiundaland 1224,01250; Lefde ännu på 1260-talet. Om honom säges i gamla Rimekröniken, att han varit en spaker och rättvis man. - Gift med Prinsessan Märta, f. i början af 1200-talet; dotter af Svenska Konungen Eric X Knutsson (se adel. ätten Bonde, No 11), och hans Drottning Richissa, som var Danska Konungen Waldemar I:s dotter. Sönner: Sixten Nilsson, Riddare och Riks-Råd og Asblörn Nilsson hin Gamle, Riddare, Riks-Råd och Drotta. Död 1310 | Tofta, Nils Sixtensson, Sparre av (I43988)
|
| 45721 | Note(Svenska adelns ättar-taflor) Sixten Sixtensson, till Tofta på Adelsön i Mälaren. Väpnare och Svea Rikes Råd. Bekant 1200, 1220. | Sparre, Sixten Sixtenson (I43992)
|
| 45722 | Note(Vester Nebel Sognearkiv ved Henning Jørgensen) Jeg ved ikke, hvor navnet Jens Sørensen stammer fra, og det er derfor ikke sikkert, at Jens hed Sørensen til efternavn. Der boede en Hans Sørensen på Spangsberg, nævnt 1598 og 1610. Men der nævnes også en Jens Sørensen Spangsberg i Boldesager omkring 1606 - 10. Denne Jens Sørensens far kunne evt. være Søren Nielsen, som blev nævnt på Spangsbjerg i midten af 1500-tallet. Far, tilnavn og dødssted er baseret på ovenstående teori, som absolut kun er en teori - ikke bevist på nogen måder. Elle og Karen var ikke nødvendigvist døtre af Jens Sørensen. Men Jens Sørensens kone Margrethe må have været mor til enten Elle og Karen eller deres mænd, da mændene optræder sammen med Søren Jensen og Eskild Jensen i forbindelse med uenighed om arv efter Margrethe - og hun kan jo godt have været gift tidligere. Sønnerne Eskild og Søren førte flere gange retsager mod hinanden, men de var helt sikkert brødre. Nævnes også sammen i forbindelse med nogle forældreløse børn i Kvaglund (Anders Terkelsen og Appelones børn), som de var beslægtede med (tingbog 1652 s 43 + s48). | Sørensen, Jens (I8897)
|
| 45723 | Note(Vester Nebel Sognearkiv) * Optræder allerede 1640 som varselmand for sin far - altså må han have været mindst 15 år på dette tidspunkt. * Vidnede desuden 1662 (f 132b), at han kunne mindes 26 år. * Var soldat 1651 og 1652 (tingbog 1651 s 81 + TB 1652 f 88b). | Eskildsen, Hans (I8924)
|
| 45724 | Note(Vester Nebel Sognearkiv) Hendes far må have været Mads Mikkelsen på Spangsbjerg. Denne Mads Mikkelsen havde giftet sig med enken (Dorethe Jesdatter) på Spangsbjerg og havde overtaget gården 1631 efter den forrige fæster Nis Christensen (nævnt 1617 bosat på Spangsberg). Denne Nis Christensen havde en søn ved navn Nis Nissen, hvis farbror var Peder Christensen i Strandby (tingbog 1649 s 62). Nis Christensens forældre må have været Christen Callesen og Kirsten (tingbog 1649 s 71 + s 76). De havde en selvejergård i Tjæreborg, som blev overtaget af sønnen Hans Christensen (herredsfoged). Christen Callesen havde først været gårdfæster og havde overtaget fæstet i ca. 1585 efter sin afdøde far Kalle Christensen. | Madsdatter, Mette (I41444)
|
| 45725 | Note(Vester Nebel Sognearkiv) Overtog fæstet af en halvgård i Tranberg 1642. Det må være efter stedfaderen Niels Lauridsen. | Tranberg, Peder Jepsen (I41499)
|
| 45726 | Note(Vester Nebel Sognearkiv): * Fæstede gården i Tranberg 1657. * Han overtog også Jens Nielsens part af gården i Tranberg 1660. Herved overtog han noget gæld, som Jens Nielsen skyldte sin bror Niels Nielsen i Solbjerg. Denne gæld forfulgte Hans Knudsen i 1667 (tb 1667 f 10). * Dom 1657 TB f 69 over Jens Nielsen vedr. gæld, som han havde været skyldig til Peder Jepsen Tranberg. * Opsagde 1674 fæstet af den halve Tranberg gård (tilhørte Endrupholm) - tb 30/6 1674. Det samme gjorde andre fæstere under Endrupholm samme år. | Knudsen, Hans (I41496)
|
| 45727 | Note(Wiberg præstehistorie) Blev som Rektor formanet i Henseende til Haardhed og Gjerrighed; I Veile fandt han med Suk og Græmmelse Mange, det betalede ham Had for hans Kjærlighed, hvilket han overvandt ved Standhaftighed i Gudsfrygt, ved Stilhed og Aarvaagenhed. | Pontoppidan, Henrik Eriksen (I36312)
|
| 45728 | Note(Wibergs præstehistorie) »Under svenskekrigene 1657-60 holdt han en salvegarde (vagtpost), men alligevel blev præstegården plyndret gentagne gange« | Zeuthen, Peder Jensen (I35917)
|
| 45729 | Note(Wikipedia) Da Erik Emune i 1135 overrumplede Harald Kesja i Skiping uden for Vejle var Oluf den eneste af Haralds sønner, der undslap med livet i behold. Da Oluf i 1137 forlangte sin ret til Danmarks trone blev han afvist som søn af en landsforræder. Han gjorde et forsøg på hævn ved at overfalde Erik, da han befandt sig i en kongsgård i det sydøstlige Skåne. Det mislykkedes imidlertid, og Oluf måtte flygte til Sverige, hvorfra han siden kom tilbage og indledte en blodig borgerkrig, der pågik i fire år og blev udkæmpet først på Sjælland og siden i Skåne. På det nordlige Sjælland vandt Roskildebiskoppen Rike et slag over Oluf ved Bydinge å, men Oluf vandt senere 1139 i et slag i Ramløse ved Arresø, hvor biskoppen blev slået ihjel. Det gjorde, at Oluf blev bandlyst af paven, og da Oluf siden gjorde et indfald i Skåne, forsøgte ærkebiskop Eskil at hindre ham med våbenmagt, men blev besejret og måtte overlade Lund til Oluf. Eskil flygtede til Erik Lam og forsøgte siden i spidsen for den kongelige hær at gøre landgang i Skåne, men måtte endnu en gang se sig besejret. Ved det tidspunkt havde Oluf, som i 1140 var blevet hyldet på Sankt Libers høj som konge og nu regerede et selvstændigt Skåneland fra Lund, vundet skåningernes hjerter for sin sag, og beruset af sin succes lod han på egen hånd udnævne en ny ærkebiskop og opføre et kongepalads ved Dalby. Erik Lam havde dog ikke opgivet kampen, og i slaget ved Glumstrup øst for Lund lykkedes det ham endelig i 1142 at vinde over Oluf. Oluf trak sig tilbage til Halland, men vendte tilbage til Skåne året efter (1143), hvor krigen kulminerede i slaget ved Tjute Å, hvor Oluf og de fleste af hans mænd faldt, og der blev fred over "hele det danske land". I Roskildekrøniken er Oluf betegnet som "et uhyre med mange hoveder", men i det østensundske Danmark så man helt anderledes på ham. | Haraldsen, Oluf (I44019)
|
| 45730 | Note(Wikipedia) Hafrid Sigtryggsdotter (Boberg), dotter till Sigtrygg Bengtsson (Boberg) i dennes andra äktenskap, med en dotter till Magnus Minnesköld. Hon var troligen mormor till marsken Tyrgils Knutsson och hon hade en son Bengt Hafridsson, sannolikt född i hennes enda kända äktenskap med en man som möjligen hette Gustav, men i övrigt är okänd. I flera källor föreslås Gustaf Petersson (Lejon).[1] Hafrid är känd nästan enbart genom sitt testamente, utfärdat på Baltak i Vartofta härad 21 oktober 1286. [1] https://wadbring.com/historia/sidor/vglag2.htm | Boberg, Hafrid Sigtryggsdotter (I44022)
|
| 45731 | Note(Wikipedia) Harald vandt stor magt og indflydelse allerede fra året 1102, sammen med biskop Asser, der netop stod til at blive Nordens første ærkebiskop ved ærkebispesædet i Lund. Harald gjorde flere gange krav på kronen og nåede også i 1134 at blive hyldet som konge af jyderne. 1102, kort før Erik Ejegods pilgrimsfærd til Jerusalem, får Harald vide beføjelser som rigets vogter, og ihukommes mange hundrede år senere som rigsforstander. Hos Saxo beskrives Harald som en hårdhændet voldsmand, der derfor blev vraget som konge. Som traditionen lyder valgte de danske høvdinge i stedet Niels en af Svend Estridsens sønner til konge i 1104, efter Erik Ejegods død 1103 på Cypern. Harald fulgte med kongen på hærtogt mod abodritterne hvor han blev hårdt såret. Herefter har Harald holdt til på Roskilde-egnen og holdt sig til bedste med rigdommen blandt de handelsdriftige borgere i Roskilde, hvor han lod bygge borganlægget Haraldsborg. Måske først engang i 1120'erne kom det til en strid mellem Erik Emune og Harald over noget arvegods fra Erik Ejegod. Erik hærgede da Haralds gårde og flygtede med godset til Arnakke. Men Harald vidste sig ikke sikker og brændte sit eget gods. Knud Lavard siges at have mæglet på tinge til Eriks fordel. 1131, efter drabet på Knud Lavard, var der urolige tider. Harald og Erik Emune trådte på tinge og "fordrede hævn over drabsmanden Magnus og hans far kong Niels". Men forbundet mellem Erik og Harald blev kortvarigt, muligvis foranlediget af skåningernes valg af Erik Emune til konge. Erik havde også støtte hos Bodil-slægten, Hvide-slægten og Trund-slægten, og rasede år 1133 mod Haraldsborg, med hjælp fra tyske håndværkere der kunne bygge en blide. 1134 står Harald i forbund med Niels og Magnus den Stærke, der nu er blevet kronet til konge af kejser Lothar i påskedagene - Knud Lavard havde også stået i troskab til Lothar. 2. pinsedag i juni opsøger de Erik Emune ved dennes bastion i Hammer - Erik står her sammen ærkebiskop Asser og, efter sigende, 300 tyske riddere. Slaget ved Fodevig er afgørende, og Harald må flygte med kong Niels. Niels blev kort efter henrettet i Slesvig by, men forinden havde han gjort Harald til samkonge, og traditionelt fortælles det også at Harald efter Niels' død skal have ladet sig hylde på Urnehoved Tingsted i Sønderjylland. I 1135 bliver Harald ved vintertide overrumplet af Erik ved landsbyen Skiping (i dag Skibet) ved Vejle Å, sammen med alle sine sønner, og Harald bliver halshugget på stedet. | Kesja, Harald (I44013)
|
| 45732 | Note, afskrift Tveje Merløse kirkebog: 13. Januar 1896 Niels Otto Munk Jørgensen (efternavn overstreget og erstattet med Thygesen) Ugift Husjomfru Mathilde Alvilda Nathalia Jørgensen, 23 Aar fra Virum, Lyngby tilhuse hos Hmd. Niels Larsen Taastrup. Barnefader Forvalter Thyge Thygesen på Saltofte, Ubby Sogn. Døbt: 21. Feb. 1896, Hjemmedøbt af Kap. .. Heiberg. Fremstillet i Holbæk Kirke den 8. Marts 1896. Faddere: Lærerinde Marie Sofie Louise Jørgensen og Møller Mathias Kristian Samuel Jørgensen, begge af Virum samt Forvalter Thyge Thygesen, Saltofte. Anmærkning: Moderen opholdt sig på Nimaanedsdagen forud paa Gaarden Saltofte, Ubby Sogn, afnoteret til Ubby Sogn. Forældrene viede i Lyngby Kirke 17.12-96. Navneændring til Thygesen efter Forældrenes ønske. | Thygesen, Niels Otto Munk (I491)
|
| 45733 | Note. Student 1624. Var først Rektor i Nexø fra 1627. I 1632 Rektor i Rønne. Degn i Aaker fra den 31.12.1653. til sin død i 1677. Han afløses af sin søn Peder Ravn, se næste. Han fik udgivet "Vers over Fru Gyldenstierne" 1647/48. Han har oversat "Ægteskabsbog" Svoger til M. N. Noseby Sognepræst i Ibsker, Svaneke | Ravn, Rasmus Pedersen (I25318)
|
| 45734 | Note: Aarsdale. | Familie: Knud Jørgensen / Giertrud Olsdatter (F8849)
|
| 45735 | Note: Forklaring til registreringer udarbejdet af Ole Thyge Plannthin: Jeg har søgt efter oplysninger om personer med navnet Nygren i Nykil församling i perioden fra midten af 1700-tallet og frem til 1800. Jeg har specielt prøvet at finde Samuel Nygren, der i henhold til flere registreringer skulle være født i Nykil 1766 og i en enkelt registrering 25/3 1761 (husförhörslängd AI:15 1814-1821 for Norrköping, S:t Olai, bild 90 for Nunnan kvarter). Jeg har gennegået husförhörsläng AI:1 1789-1790 for Nykil. Jeg har i den forbindelse fundet nedenstående registreringer, hvor navnet Nygren forekommer. Jeg tager udgangspunkt i dette. Det fremgår af registreringen for Gissbo, at rusthållaren Samuel Erikson har haft en bror med navnet Nygren, idet 2 af dennes børn (Carl Magnus og Anna Stina) bor hos Samuel Erikson. Det fremgår af dopboken, at broderen var rusthållaren Peter/Petter Nygren. Petter Nygren døde 23/11 1783. Det fremgår af registreringen i bouppteckningan fra Valkebo Häradsrätt, at der var 4 børn, Johan, Carl Magnus, Margaretha og Anna Stina. Samuel Nygren er ikke registreret som barn af Petter Nygren !! Konlusion/antagelse 1: Med udgangspunkt i dette konkluderer jeg, at Samuel Erikson og Peter Nygren havde en far med fornavn Erik. Jeg har søgt efter ham med udgangspunkt i de sparsomme oplysninger, men ikke kunnet finde ham. Måske er Samuel Erikson ikke født i Nykil. Samuel Erikson har åbenbart taget sig at 2 af Petter Nygrens børn. Et tredje af børnene (Margreta) bor i henhold til registreringen fra Tyrsbo hos Lars Erikson. Konlusion/antagelse 2: Det er nærliggende at antage, at Lars Erikson er bror til Samuel Erikson og Petter Nygren. Samuel Nygren er i henhold til kilder med sikkerhed født i Nykil. De fleste steder er han anført som født 1766 et enkelt sted 25/3 1761. Det har ikke været muligt at finde ham som født 1766 eller 1761. En søgning efter børn med navnet Samuel i "Födelse och dopboken" for Nykil i den relevante periode 1761-1766 giver flere resultater, bl.a Samuel født 22. december 1764 som søn af Nils Erikson i Stensjöfall. Konlusion/antagelse 3: En mulig antagelse er, at Nils Erikson er en 4. bror, der var far til Samuel Nilsson født december 1764. Samuel Nilsson kan således være identisk med Samuel Nygren, der kan have antaget soldaternavnet Nygren. *********************************************** Husförhörslängd Nykil AI:1 1789-1790 Gissbo, Bild 81 / Sid 150 Navn Alder Anmærkning Rusthållarn Samuel Erikson 1748 13/1 Hustru Helena Jönsdotter 1742 Sonen Johannes Class 1764 28/7 Dottren Anna Greta Classdotter 1768 20/4 Sonen Clas Samuels 1773 6/3 Sonen Erik Samuels 1776 23/3 Dottren Anna Cajsa Samuelsdr 1783 6/12 Br.Son Carl Magnus 1774 12/6 Br.Dottr Ana Stina Nygren 1783 27/6 Tyrsbo, Bild 118 / Sid 224 Navn Alder Anmærkning Lars Erikson 1733 23/12 Hustru Brita Danielsdr 1729 6/5 Sonen Erik Larson 1766 10/6 Sonen Daniel Larson 1770 2/11 Flickan Margreta Nygren 1778 13/12 Pigan Kierstin Andersdr 1766 | Esaidsson, Erik (I4917)
|
| 45736 | Note: Uddrag fra Vinger Bygdebok bd. 3, side 642. Aronstorpet. Navnet skulle helst. vært Oranstorpet etter den finneætten som tok plassen i begyn-nelsen av 1700-årene, for den hørte til ætten Orainen, oftest av prestene skrevet bare Oran. Så sent som langt opp i forrige hundreår kunne en finne formen Aaranstorpet for eksempel i kirke-bøkene. Den første vi vet om her, het Samuel Henriksen Orainen, som døde på Aronstorpet i 1729, omkring 89 år gammel. Hvor han hadde vært før han kom hit, vet vi ikke. Ingen av barna er født her, vi vet ikke engang om vi har funnet dem alle. Men de som er ført i ættelisten, er alle nevnt som hørende heime på Aronstorpet Det var en dattersønn av Samuel som ble husmann på Aronstorpet etter bestefaren, Peder Abrahamsen het han, og han var sønn av Abraham Pedersen Langperstorpet. Hans mor døde da gutten var 5 år, og han vokste opp hos besteforeldrene. Siden het det ved vitneopptaket i 1758 drev han plassen sammen med bestemoren så lenge hun levde og etter hun var død. Men ved den tid ble plassen delt. I 1758 satt Peder Abrahamsens enke, da gift på den ene plassen. Husmannen på den andre het Mortensen. Det ser helst ut til at den delen han hadde, var den nordre. | Orainen, Samuel Henriksson (I33221)
|
| 45737 | Note: Uddrag fra Vinger Bygdebok bd. 3, side 642. Det var en dattersønn av Samuel som ble husmann på Aronstorpet etter bestefaren, Peder Abrahamsen het han, og han var sønn av Abraham Pedersen Langperstorpet. Hans mor døde da gutten var 5 år, og han vokste opp hos besteforeldrene. Siden het det ved vitneopptaket i 1758 drev han plassen sammen med bestemoren så lenge hun levde og etter hun var død. Men ved den tid ble plassen delt. I 1758 satt Peder Abrahamsens enke, da gift på den ene plassen. Husmannen på den andre het Mortensen. Det ser helst ut til at den delen han hadde, var den nordre. | Kirnuinen, Peder Abrahamsen (I34863)
|
| 45738 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- "Näst stadfästes thet Jordekiöp som Lars Simonsson i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och Wermelands Infanteri Wellborne Jonas Hansson Gyllenspets till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen; och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie. -- Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemetsdöttrer I Hällebergh i Sunds Sochn, Rafwel Kiarn, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh dher underliggiandhe afgränsade ägor 1673 vt 16 -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru Annika Eriksdotter i Humsjön överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv." 1694 ht 78 -- "Drängen Anders Larsson i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel och att han är en god och lydig son till Lars Simonsson i Ragvaldstjärn." 1696 vt 72: -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist. -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn. 1703 ht 96 -- Sal. Lars Simonssons i Ragvaldstjärn barn i äldre kullen Mats, Anders och Lars Larssöner kärar på egna och sina systrars och systerbarns vägnar till sin styvmor Marit Larsdotter och hennes abrn, sina halvsyskon, om arvet efter sin sal. mor Marina Matsdotter i säväl Humsjön som Ragvaldstjärn och söker därvid ändring i sin fars testamente. han bestämde att äldre kullen skulle äga Humsjön och 1/8 i Solberg, vilka lotter var hans och hans förra hustrus avlingejord. Senare kullen skulle stanna i Ragvaldstjärn. Av faderns fastebrev från 1673 (vt 16) på Ragvaldstjärn framgår, att de förvärvats genom köp under giftet med Marina Matsdotter. Han har haft rätt att från sina 2/3 utesluta äldre kullen. Rätten beslutar att testamentet skall gälla. 1706 ht 73 -- Anders Larsson i Humsjön har instämt sin halvbror Jacob Larsson, som besitter Ragvaldstjärn, angående mätning av skogsägorna i Humsjön och Ragvaldstjärn, vilka bägge är 1/8 hemman. 1713 vt 68 * Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73 -- Mats Larsson Kauttoinen, i källorna bl a domböcker benämnd som Mats Katan. Föräldrarna var Lars Simonsson Kauttoinen och hans andra hustru Marit Larsdotter. Mats hustru var sannolikt Britta Larsdotter bl a med stöd av en domboksnotis från 1719. -- | Kauttoinen, Lars Simonsson (I34919)
|
| 45739 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- Mats Matsson i S. Ängen har genom brand förlorat en torkria med inneliggande säd. 1700 ht 34 -- Mats Matsson i S. Ängen bötar för osynt fallhygge. 1699 ht 40 -- Änklingen Erik Matsson i S. Ängen och Britta Jakobsdotter pliktar för lönskaläge. Britta har fött barn. 1698 ht 20 -- Åborna i N. Västerrottna Björ Bengtsson, Jon Larsson, Arvid Jonsson, Bengt Persson, Anders Torbjörnsson, Nils Persson, Jöns Olofsson och Elof Persson begär att S. Ängen skall frånskiljas, vilket även Mats Matsson i S. Ängen är med på. 1696 vt 46 -- Tvisten mellan å ena sidan finnarna Mats Matsson och Henrik Matsson i S. Ängen på egna och syskonens vägnar och å andra Erik Josefsson i Långetjärn om äganderätten till Långetjärn uppskjutes till nästa ting. Mats Matsson uppges vara halvbror till Erik Josefsson. 1695 ht 76 -- Nämnden har verkställt syn på gränsen mellan N. och S. Ängen, varvid såväl Mats Matsson i S. Ängen som Mats och Simon Simonssöner i N. Ängen åberopat de senares fastebrev av år 1666. 1692 ht 91 -- Husfinnen Jakob Henriksson i S. Ängen har dött efter en sårskada han ådragit sig vid ett besök hos Torbjörn Jönsson på Nässkogen. Änkan Kerstin Pålsdotter och den dödes broder Olof Henriksson på N. Ängen misstänker Torbjörn för att ha orsakat skadan, men enligt denne har Jakob varit berusad vid tillfället och råkat falla. Som vittnen nämnes fjärdingsmannen Per Bengtsson i Uddheden, Henrik Ambian i S. Ängen, Lars Simonsson i Ragvaldstjärn, Lars Andersson i Bjurbäcken (Brunskog), Mats Göransson ib och Mickel Simonsson ib. Någon ovänskap har ej rått mellan Jakob och Torbjörn, och Torbjörn har Jakobs dotter i sin tjänst. Torbjörn frias från misstanke om vållande. 1692 vt 4 -- Finskan Ingrid Pålsdotter och hennes moder har 1686 skattat för Ulvsjön och då tagit grödan av hemmanet. Mats Matsson i S. Ängen tillträdde hemmanet 1687, men Ingrid har ändock bärgat hö och säd. Hon säger sig ha velat avvakta syn på hemmanet av landsfiskalen Krogh. Ingrid bötfälls. 1688 vt 51 -- Mats Matsson i S. Ängen anklagar Per Styr och hans svägerska pigan Ingrid Pålsdotter i Ulvsjön för att ha tagit Mats hö i Ulvsjön. Finskan Karin Bengtsdotter och hennes dotter Ingrid Pålsdotter har dock haft landshövdingens tillstånd att för fattigdoms skull bärga grödan men ej höskörden. Målet uppskjutes. 1687 vt 48 -- Simon Simonsson i N. Ängen ålägges att ersätta Mats Matsson i S. Ängen för ett ihjälslaget svin. 1687 vt 50 -- Finskan Karin Bengtsdotter på Långenässkogen försöker tillsammans med tvenne döttrar hustrun Britta och Ingrid Pålsdöttrar att återvinna från S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Per Nilsson, Per Ivarsson, Halvard Eskilsson och Knut Månsson torpet Ulvsjön, som deras man resp. fader Pål Filipsson för 30 rd och 5 tunnor råg köpt av finnen Mickel. Denne har för längesedan dött. Pål har överlåtit torpet till en viss Knut Månsson, vilken dock fördrivits av jordägarna. Kärandena har fått sina dokument uppbrända när fienden skövlade Mången, där de då haft sitt tillhåll. Svarandena bevisar att de köpt S. Västerrottna med torp av sal. Sven Camén och senare sålt Ulvsjön till Mats Matsson i S. Ängen för 20 rd, s om fått fasta därpå 1680 (vt nr 38). Dessförinnan har Ulvsjön mest legat öde sedan Pål Filipsson för c:a trettio år sedan lämnat det. Kärandena yrkar att man skall höra dels Mickel finnes dotter, dels änkan efter Knut Månsson. Denne Knut har efter avflyttningen från Ulvsjön bott på annat torp på ägorna. Målet uppskjutes. 1684 vt 16 -- Finskan Karin Bengtsdotter påstår sig ha rätt att bruka torpet Ulvsjön, som hennes man Pål Filipsson för trettio år sedan köpt av en viss Blå Mickel. Denne lär ha haft tillstånd att uppta torpet på kronomark, vilket nu bekräftas av Mats Sigfridsson i Trehörningen (Gunnarskog) och Erik Johansson i Långenäs. S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Halvard Eskilsson och Per Nilsson hävdar dock att Pål lämnat torpet öde, och Karin erkänner att hennes man begett sig till sina brorsbarn i Deje. Västerrottnaborna anser torpet Ulvsjön jämte övriga torp ha inkluderats när de 1680 köpt hemmanet av Sven Camén för 400 rd. Mats Matsson i S. Ängen har 1680 (vt nr 38) fått fasta på torpet. Enligt domboken 1659 (nr 23) har Ulvsjön då legat öde sedan år 1655. Finska huskvinnan Valborg Olofsdotter i Ängen vittnar, att hon och hennes man Per Nilsson bott i Ulvsjön i tjugo år, innan Mats i Ängen kommit och bränt torpet. Rätten anser Påls köp av år 1648 ej längre gälla sedan torpet dömts fast under Camén. 1684 ht -- Ödehemmanet Ulvsjön (G) har köpts av Mats Matsson, som lagt det till sitt hemman S. Ängen, varför han nu skall skatta för 1/4 hemman. 1680 vt 21 -- Mats Matsson i S. Ängen har köpt av åborna i S. Västerrottna ödehemmanet Ulvsjön för 20 rd. 1680 vt 38 -- Fasta på S. Ängen, som Mats Matsson köpt av Kristina Pleningsköld på Västsjö för 40 rd. 1673 vt 17 -- Mats Matsson i S. Ängen anses berättigad att lösa S. Ängen på Gunneruds ägor, eftersom Gunnerudsborna upplåter det till honom, men han bör betala Mats Persson i Mången 5 rd för hans förfäders arbete. 1670 ht 47 -- Mats Persson och Mats Matsson i S. Ängen ålägges att ersätta Jakob Jakobsson ib för skada på hans råghässja. 1667 vt 30 -- | Ikoinen, Mats Matsson (I34915)
|
| 45740 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist -- Henrik Samuelsson i Soranstorp uppvisar sina svärföräldrars Henrik Henrikssons i Bredsjön och hans hustrus Karin Matsdotters försäkran att han skall äga 1/2 Soranstorp för att han hjälp dem att lösa detta torp, varjämte svärfadern skall återbetala 20 rd som han ytterligare har lånat av mågen. 1717 ht 12 -- Henrik Henrikssons och Karin Matsdotters i Bredsjön son Henrik Henriksson d.y. samt mågarna Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Johansson i Tiskaretjärn vill driva sin svåger Henrik Samuelsson från halva Soranstorp, deras mödernejord. Såsom arvejord får lotten bördas av Henriks barn, men eftersom Henrik Samuelsson "begivit sig från Norge och äktat hans dotter av orsak att här i orten få hemvist", varför han också hjälp svärfadern med pengar, finner rätten skäligt att Henrik Samuelsson får besitta lotten så länge svärfadern lever. 1718 ht 85 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist -- Henrik Henriksson och Karin Matsdotter har 1717 16/1 testamenterat mågen Henrik Samuelsson halva Sorantorp och 1726 29/12 testamenterat dottern Marit hälften av sina 2/3 i Bredsjön, som de köpt. Henrik Samuelsson yrkar nu, sedan svärfadern dött, att det första testamentet skall gälla och det andra till Marit och hennes man Olof Johansson i Bredsjön förklaras ogiltigt. Olof vill däremot tillträda sin hustrus arvslott i Soranstorp. Rätten finner att Henrik ej kan bestrida Olof hustrus rätt i vare sig Bredsjön eller Soranstorp. Henrik vädjar till lagmansrätten. 1736 vt 102 -- Henrik Samuelsson i Soranstorp har 1738 (ht 158b) fått i byte av Kristoffer Kristoffersson i Långenäs dennes del i Soranstorp mot vederlag av Henriks del i Bredsjön. Deras släkting Olof Johansson i Bredsjön kräver nu att bytet upphävs, eftersom lotten i Soranstorp tillhör deras hustrus mor resp. mormor Karin Matsdotter i Bredsjön, som ännu lever och ej gett sitt samtycke till bytet. Henriks hustru Maria Henriksdotter har på sin mans vägnar inget emot att bytet återgår, då hon själv ej gett sitt bifall därtill och man ej heller visat att deras mors Karin Matsdotters egedom skiftats. Bytet upphävs. 1739 ht 112 -- Suuroinen, förmodligen förste bebyggare av Soranstorp "källista för släktträd Bergqvist Finnskogen" | Orainen, Henrik Samuelsson (I34894)
|
| 45741 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) För Södra och Norra Ängen träffas en mängd namn i längderna hela 1600-talet igenom, vilket gör alla försök att följa hemmanens utveckling ganska osäkra, och detta så mycket mera som man ända till åtminstone mitten av 1650-talet vanligen nyttjar endast beteckningen »Engen» för båda bebyggelserna. Somliga av de framskymtande personerna är förmodligen husfolk och inhyses, andra synes ha några andelar i jordinnehavet. Bittra tvister om äganderätter förekommer och leder i ett fall t.o.m. till mord, då Store Jacob Pedersson i Södra Ängen år 1648 slår ihjäl sin broder. Jordeböcker och andra längder från 1620-talet har divergerande och ibland troligen även delvis oriktiga uppgifter om de första nybyggarna, men genom sammanställning av olika längder vågar man ändock som tämligen säkert fastställa, att namnen på de första finnarna varit Peder i Södra och Sigfrid i Norra Ängen. I Södra Ängen kom nya ägare omkring 1650 efter Peder och hans söner med finnen Hindrik Clementsson och sedermera Mats Matsson. Norra Ängen övertogs av Simon Larsson omkring 1630, vilken någon tid efter århundradets mitt synes ha efterträtts av flera söner i tur och ordning. Här liksom i Södra Ängen förefaller även ett flertal andra finnar tidvis framåt 1600-talet ha innehaft eller brukat arvsandelar eller odlat upp små torplägenheter på hemmanets marker. | Ikoinen, Henrik Mattsson (I34922)
|
| 45742 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) Simon (Lång-Simen) Loimäläinen f. 1590 Lindberget på Brandval Finnskogen, död 1675, Eidskog (Lindberget på Brandval Finnskogen) | Loimalainen, Simen Klementsen (I32924)
|
| 45743 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst. En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara." Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad." Domboken 1653 Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn. Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte. -- Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman. Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat. Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt. Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara. -- | Kauttoinen, Simon Larsson (I34917)
|
| 45744 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen frias från beskyllning om lönskaläge med drängen Olof Besp. 1683 vt 49 -- Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika, Karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin. Arvet efter fadern Henrik Klemetsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd 24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd, inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och hans son Lars Simonsson. 1665 ht 34 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist. -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn. 1703 ht 96 | Kauttoinen, Karin Simonsdotter (I34916)
|
| 45745 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist. -- 1/8 av hemmanet S. Ängen som assessorn Johan Borgström köpt sistlidne 5/4 av Henrik Matsson i S. Ängen för 1200 d smt, med villkor att Henrik får inneha hemmanet så länge han lever och betalar utlagorna för det. 1744 vt 189 -- Erik Jansson i S. Ängen yrkar på sin hustrus Karin Henriksdotters vägnar få återbörda S. Ängen, som Johan Adelheim köpt 1743 av hans svärfar Henrik Matsson i S. Ängen. 144 ht 115 -- Mantal i S. Ängen 1690: Mats NN Henrik NN mågen Maria Matsdr dottern Simon Ronkan Henrik Ambian -- Mantal 1736: Maria NN hustru Erik Johansson Anders Henriksson -- Mantal 1742: Maria Andersdotter Erik Johansson Anders Henriksson | Johansson, Erik (I34925)
|
| 45746 | Noter (Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist -- I tvist å ena sidan Daniel Tomasson i Borrsjön å andra Pål Tomasson i Borrsjönjämte modern Lisken Danielsdotter, begär båda parter att få utlösa den andre från hemmanet, men ingen kan visa hur mycket de äger, eftersom arvskifte efter fadern Tomas Göranson inte skett. Lisken ålägges därför att låta förätta arvskifte. 1741 ht 105 -- Pål och Kristoffer Kristofferssöner i Långenäs kärar till änkan Maria Henriksdotter i Soranstorpet med yrkande att få återlösa den 1/5 av 1/12 i Bredsjön hon påstås äga där. Hennes måg Daniel Tomasson i Borrsjön uppger att hon 1741 18/10 bytt bort denna del till Olof Johansson i Bredsjön. Kärandena ansr att detta byte är olagligt, men så länge det inte upphävts på laga sätt, äger Maria ingen jord i Bredsjön och frikännes därför. 1742 vt 46 -- Mats Matsson i Borrsjön (30 år) anklagas för hotelser mot sin 70-åriga far Mats Danielsson (Pöntinen) och för att han stött honom för bröstet. Vittnen har hört efter en disbyt på finska Mats säga att han vill skjuta fadern för att slippa allt oläte. Daniel Tomasson och Nils Bengtsson i Borrsjön vittnar att Mats Danielsson vid ett tillfälle varit arg på sonen och knutit näven mot honom, varvid sonen måste freda sig och stött honom ifrån sig. Det framkommer att Mats Danielsson är begiven på starka drycker, så att hemmanet vid tvenne tillfällen varit bortsatt och måst återlösas av modern och barnen. Rätten anser sig tvungen att för hotelserna döma sonen till 20 par spö, 3 slag av paret. Domen underställs hocrättens prövning och under tiden hålls Mats Matsson i häkte, såvida han inte kan skaffa sig full borgen. 1742 ht 130 | Luoiainen, Daniel Tomasson (I34961)
|
| 45747 | Noter (Ole Thyge Plannthin) Vielse mellem Michel Povelsen og Anne Madsdatter er ikke fundet i kirkebog for Sahl Sogn. Årsagen kan være, at vielser i perioden 1689-1699 ikke er registreret. Michel Povelsen er født ca. 1674. Vielsen kan derfor næppe være tidligere end ca. 1694. Anne Madsdatter er fadder ved dåb i Sahl 1696 (AOL-16, nr. 4), hvor Christen Poulsens søn Lars bliver døbt. Anne Madsdatter er også fadder 1690, nr. 2, 1691, nr. 8, 1694, nr. 3 og 1695, nr. 1. Ved dåben 1691, er det Peder Madsens søn i Sahl. Her er Christen Madsen også fadder. | Madsdatter, Anne (I26783)
|
| 45748 | Noter : Han er nævnt i skiftet efter søsteren Sofie Arff i 1753. Han var da i Roskilde. Han er nævnt i skiftet efter moderens halvbror Peder Schade Korlp i 1758. Han - Jacobus Arff - var da i Roskilde. | Arff, Jacob Lorentzen (I31158)
|
| 45749 | Noter : Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø. Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? | Arff, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I16184)
|
| 45750 | Noter : Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø. Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? | Arf, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I31151)
|