Anebasen — Ole Thyge Plannthin
Notater
Match 45,651 til 45,700 fra 54,506
| # | Notater | Knyttet til |
|---|---|---|
| 45651 | Note(Wibergs præstehistorie) »Under svenskekrigene 1657-60 holdt han en salvegarde (vagtpost), men alligevel blev præstegården plyndret gentagne gange« | Zeuthen, Peder Jensen (I35917)
|
| 45652 | Note, afskrift Tveje Merløse kirkebog: 13. Januar 1896 Niels Otto Munk Jørgensen (efternavn overstreget og erstattet med Thygesen) Ugift Husjomfru Mathilde Alvilda Nathalia Jørgensen, 23 Aar fra Virum, Lyngby tilhuse hos Hmd. Niels Larsen Taastrup. Barnefader Forvalter Thyge Thygesen på Saltofte, Ubby Sogn. Døbt: 21. Feb. 1896, Hjemmedøbt af Kap. .. Heiberg. Fremstillet i Holbæk Kirke den 8. Marts 1896. Faddere: Lærerinde Marie Sofie Louise Jørgensen og Møller Mathias Kristian Samuel Jørgensen, begge af Virum samt Forvalter Thyge Thygesen, Saltofte. Anmærkning: Moderen opholdt sig på Nimaanedsdagen forud paa Gaarden Saltofte, Ubby Sogn, afnoteret til Ubby Sogn. Forældrene viede i Lyngby Kirke 17.12-96. Navneændring til Thygesen efter Forældrenes ønske. | Thygesen, Niels Otto Munk (I491)
|
| 45653 | Note. Student 1624. Var først Rektor i Nexø fra 1627. I 1632 Rektor i Rønne. Degn i Aaker fra den 31.12.1653. til sin død i 1677. Han afløses af sin søn Peder Ravn, se næste. Han fik udgivet "Vers over Fru Gyldenstierne" 1647/48. Han har oversat "Ægteskabsbog" Svoger til M. N. Noseby Sognepræst i Ibsker, Svaneke | Ravn, Rasmus Pedersen (I25318)
|
| 45654 | Note: Aarsdale. | Familie: Knud Jørgensen / Giertrud Olsdatter (F8849)
|
| 45655 | Note: Forklaring til registreringer udarbejdet af Ole Thyge Plannthin: Jeg har søgt efter oplysninger om personer med navnet Nygren i Nykil församling i perioden fra midten af 1700-tallet og frem til 1800. Jeg har specielt prøvet at finde Samuel Nygren, der i henhold til flere registreringer skulle være født i Nykil 1766 og i en enkelt registrering 25/3 1761 (husförhörslängd AI:15 1814-1821 for Norrköping, S:t Olai, bild 90 for Nunnan kvarter). Jeg har gennegået husförhörsläng AI:1 1789-1790 for Nykil. Jeg har i den forbindelse fundet nedenstående registreringer, hvor navnet Nygren forekommer. Jeg tager udgangspunkt i dette. Det fremgår af registreringen for Gissbo, at rusthållaren Samuel Erikson har haft en bror med navnet Nygren, idet 2 af dennes børn (Carl Magnus og Anna Stina) bor hos Samuel Erikson. Det fremgår af dopboken, at broderen var rusthållaren Peter/Petter Nygren. Petter Nygren døde 23/11 1783. Det fremgår af registreringen i bouppteckningan fra Valkebo Häradsrätt, at der var 4 børn, Johan, Carl Magnus, Margaretha og Anna Stina. Samuel Nygren er ikke registreret som barn af Petter Nygren !! Konlusion/antagelse 1: Med udgangspunkt i dette konkluderer jeg, at Samuel Erikson og Peter Nygren havde en far med fornavn Erik. Jeg har søgt efter ham med udgangspunkt i de sparsomme oplysninger, men ikke kunnet finde ham. Måske er Samuel Erikson ikke født i Nykil. Samuel Erikson har åbenbart taget sig at 2 af Petter Nygrens børn. Et tredje af børnene (Margreta) bor i henhold til registreringen fra Tyrsbo hos Lars Erikson. Konlusion/antagelse 2: Det er nærliggende at antage, at Lars Erikson er bror til Samuel Erikson og Petter Nygren. Samuel Nygren er i henhold til kilder med sikkerhed født i Nykil. De fleste steder er han anført som født 1766 et enkelt sted 25/3 1761. Det har ikke været muligt at finde ham som født 1766 eller 1761. En søgning efter børn med navnet Samuel i "Födelse och dopboken" for Nykil i den relevante periode 1761-1766 giver flere resultater, bl.a Samuel født 22. december 1764 som søn af Nils Erikson i Stensjöfall. Konlusion/antagelse 3: En mulig antagelse er, at Nils Erikson er en 4. bror, der var far til Samuel Nilsson født december 1764. Samuel Nilsson kan således være identisk med Samuel Nygren, der kan have antaget soldaternavnet Nygren. *********************************************** Husförhörslängd Nykil AI:1 1789-1790 Gissbo, Bild 81 / Sid 150 Navn Alder Anmærkning Rusthållarn Samuel Erikson 1748 13/1 Hustru Helena Jönsdotter 1742 Sonen Johannes Class 1764 28/7 Dottren Anna Greta Classdotter 1768 20/4 Sonen Clas Samuels 1773 6/3 Sonen Erik Samuels 1776 23/3 Dottren Anna Cajsa Samuelsdr 1783 6/12 Br.Son Carl Magnus 1774 12/6 Br.Dottr Ana Stina Nygren 1783 27/6 Tyrsbo, Bild 118 / Sid 224 Navn Alder Anmærkning Lars Erikson 1733 23/12 Hustru Brita Danielsdr 1729 6/5 Sonen Erik Larson 1766 10/6 Sonen Daniel Larson 1770 2/11 Flickan Margreta Nygren 1778 13/12 Pigan Kierstin Andersdr 1766 | Esaidsson, Erik (I4917)
|
| 45656 | Note: Uddrag fra Vinger Bygdebok bd. 3, side 642. Aronstorpet. Navnet skulle helst. vært Oranstorpet etter den finneætten som tok plassen i begyn-nelsen av 1700-årene, for den hørte til ætten Orainen, oftest av prestene skrevet bare Oran. Så sent som langt opp i forrige hundreår kunne en finne formen Aaranstorpet for eksempel i kirke-bøkene. Den første vi vet om her, het Samuel Henriksen Orainen, som døde på Aronstorpet i 1729, omkring 89 år gammel. Hvor han hadde vært før han kom hit, vet vi ikke. Ingen av barna er født her, vi vet ikke engang om vi har funnet dem alle. Men de som er ført i ættelisten, er alle nevnt som hørende heime på Aronstorpet Det var en dattersønn av Samuel som ble husmann på Aronstorpet etter bestefaren, Peder Abrahamsen het han, og han var sønn av Abraham Pedersen Langperstorpet. Hans mor døde da gutten var 5 år, og han vokste opp hos besteforeldrene. Siden het det ved vitneopptaket i 1758 drev han plassen sammen med bestemoren så lenge hun levde og etter hun var død. Men ved den tid ble plassen delt. I 1758 satt Peder Abrahamsens enke, da gift på den ene plassen. Husmannen på den andre het Mortensen. Det ser helst ut til at den delen han hadde, var den nordre. | Orainen, Samuel Henriksson (I33221)
|
| 45657 | Note: Uddrag fra Vinger Bygdebok bd. 3, side 642. Det var en dattersønn av Samuel som ble husmann på Aronstorpet etter bestefaren, Peder Abrahamsen het han, og han var sønn av Abraham Pedersen Langperstorpet. Hans mor døde da gutten var 5 år, og han vokste opp hos besteforeldrene. Siden het det ved vitneopptaket i 1758 drev han plassen sammen med bestemoren så lenge hun levde og etter hun var død. Men ved den tid ble plassen delt. I 1758 satt Peder Abrahamsens enke, da gift på den ene plassen. Husmannen på den andre het Mortensen. Det ser helst ut til at den delen han hadde, var den nordre. | Kirnuinen, Peder Abrahamsen (I34863)
|
| 45658 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- "Näst stadfästes thet Jordekiöp som Lars Simonsson i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och Wermelands Infanteri Wellborne Jonas Hansson Gyllenspets till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen; och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie. -- Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemetsdöttrer I Hällebergh i Sunds Sochn, Rafwel Kiarn, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh dher underliggiandhe afgränsade ägor 1673 vt 16 -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru Annika Eriksdotter i Humsjön överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv." 1694 ht 78 -- "Drängen Anders Larsson i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel och att han är en god och lydig son till Lars Simonsson i Ragvaldstjärn." 1696 vt 72: -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist. -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn. 1703 ht 96 -- Sal. Lars Simonssons i Ragvaldstjärn barn i äldre kullen Mats, Anders och Lars Larssöner kärar på egna och sina systrars och systerbarns vägnar till sin styvmor Marit Larsdotter och hennes abrn, sina halvsyskon, om arvet efter sin sal. mor Marina Matsdotter i säväl Humsjön som Ragvaldstjärn och söker därvid ändring i sin fars testamente. han bestämde att äldre kullen skulle äga Humsjön och 1/8 i Solberg, vilka lotter var hans och hans förra hustrus avlingejord. Senare kullen skulle stanna i Ragvaldstjärn. Av faderns fastebrev från 1673 (vt 16) på Ragvaldstjärn framgår, att de förvärvats genom köp under giftet med Marina Matsdotter. Han har haft rätt att från sina 2/3 utesluta äldre kullen. Rätten beslutar att testamentet skall gälla. 1706 ht 73 -- Anders Larsson i Humsjön har instämt sin halvbror Jacob Larsson, som besitter Ragvaldstjärn, angående mätning av skogsägorna i Humsjön och Ragvaldstjärn, vilka bägge är 1/8 hemman. 1713 vt 68 * Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73 -- Mats Larsson Kauttoinen, i källorna bl a domböcker benämnd som Mats Katan. Föräldrarna var Lars Simonsson Kauttoinen och hans andra hustru Marit Larsdotter. Mats hustru var sannolikt Britta Larsdotter bl a med stöd av en domboksnotis från 1719. -- | Kauttoinen, Lars Simonsson (I34919)
|
| 45659 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- Mats Matsson i S. Ängen har genom brand förlorat en torkria med inneliggande säd. 1700 ht 34 -- Mats Matsson i S. Ängen bötar för osynt fallhygge. 1699 ht 40 -- Änklingen Erik Matsson i S. Ängen och Britta Jakobsdotter pliktar för lönskaläge. Britta har fött barn. 1698 ht 20 -- Åborna i N. Västerrottna Björ Bengtsson, Jon Larsson, Arvid Jonsson, Bengt Persson, Anders Torbjörnsson, Nils Persson, Jöns Olofsson och Elof Persson begär att S. Ängen skall frånskiljas, vilket även Mats Matsson i S. Ängen är med på. 1696 vt 46 -- Tvisten mellan å ena sidan finnarna Mats Matsson och Henrik Matsson i S. Ängen på egna och syskonens vägnar och å andra Erik Josefsson i Långetjärn om äganderätten till Långetjärn uppskjutes till nästa ting. Mats Matsson uppges vara halvbror till Erik Josefsson. 1695 ht 76 -- Nämnden har verkställt syn på gränsen mellan N. och S. Ängen, varvid såväl Mats Matsson i S. Ängen som Mats och Simon Simonssöner i N. Ängen åberopat de senares fastebrev av år 1666. 1692 ht 91 -- Husfinnen Jakob Henriksson i S. Ängen har dött efter en sårskada han ådragit sig vid ett besök hos Torbjörn Jönsson på Nässkogen. Änkan Kerstin Pålsdotter och den dödes broder Olof Henriksson på N. Ängen misstänker Torbjörn för att ha orsakat skadan, men enligt denne har Jakob varit berusad vid tillfället och råkat falla. Som vittnen nämnes fjärdingsmannen Per Bengtsson i Uddheden, Henrik Ambian i S. Ängen, Lars Simonsson i Ragvaldstjärn, Lars Andersson i Bjurbäcken (Brunskog), Mats Göransson ib och Mickel Simonsson ib. Någon ovänskap har ej rått mellan Jakob och Torbjörn, och Torbjörn har Jakobs dotter i sin tjänst. Torbjörn frias från misstanke om vållande. 1692 vt 4 -- Finskan Ingrid Pålsdotter och hennes moder har 1686 skattat för Ulvsjön och då tagit grödan av hemmanet. Mats Matsson i S. Ängen tillträdde hemmanet 1687, men Ingrid har ändock bärgat hö och säd. Hon säger sig ha velat avvakta syn på hemmanet av landsfiskalen Krogh. Ingrid bötfälls. 1688 vt 51 -- Mats Matsson i S. Ängen anklagar Per Styr och hans svägerska pigan Ingrid Pålsdotter i Ulvsjön för att ha tagit Mats hö i Ulvsjön. Finskan Karin Bengtsdotter och hennes dotter Ingrid Pålsdotter har dock haft landshövdingens tillstånd att för fattigdoms skull bärga grödan men ej höskörden. Målet uppskjutes. 1687 vt 48 -- Simon Simonsson i N. Ängen ålägges att ersätta Mats Matsson i S. Ängen för ett ihjälslaget svin. 1687 vt 50 -- Finskan Karin Bengtsdotter på Långenässkogen försöker tillsammans med tvenne döttrar hustrun Britta och Ingrid Pålsdöttrar att återvinna från S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Per Nilsson, Per Ivarsson, Halvard Eskilsson och Knut Månsson torpet Ulvsjön, som deras man resp. fader Pål Filipsson för 30 rd och 5 tunnor råg köpt av finnen Mickel. Denne har för längesedan dött. Pål har överlåtit torpet till en viss Knut Månsson, vilken dock fördrivits av jordägarna. Kärandena har fått sina dokument uppbrända när fienden skövlade Mången, där de då haft sitt tillhåll. Svarandena bevisar att de köpt S. Västerrottna med torp av sal. Sven Camén och senare sålt Ulvsjön till Mats Matsson i S. Ängen för 20 rd, s om fått fasta därpå 1680 (vt nr 38). Dessförinnan har Ulvsjön mest legat öde sedan Pål Filipsson för c:a trettio år sedan lämnat det. Kärandena yrkar att man skall höra dels Mickel finnes dotter, dels änkan efter Knut Månsson. Denne Knut har efter avflyttningen från Ulvsjön bott på annat torp på ägorna. Målet uppskjutes. 1684 vt 16 -- Finskan Karin Bengtsdotter påstår sig ha rätt att bruka torpet Ulvsjön, som hennes man Pål Filipsson för trettio år sedan köpt av en viss Blå Mickel. Denne lär ha haft tillstånd att uppta torpet på kronomark, vilket nu bekräftas av Mats Sigfridsson i Trehörningen (Gunnarskog) och Erik Johansson i Långenäs. S. Västerrottnas åbor Nils Nilsson, Halvard Eskilsson och Per Nilsson hävdar dock att Pål lämnat torpet öde, och Karin erkänner att hennes man begett sig till sina brorsbarn i Deje. Västerrottnaborna anser torpet Ulvsjön jämte övriga torp ha inkluderats när de 1680 köpt hemmanet av Sven Camén för 400 rd. Mats Matsson i S. Ängen har 1680 (vt nr 38) fått fasta på torpet. Enligt domboken 1659 (nr 23) har Ulvsjön då legat öde sedan år 1655. Finska huskvinnan Valborg Olofsdotter i Ängen vittnar, att hon och hennes man Per Nilsson bott i Ulvsjön i tjugo år, innan Mats i Ängen kommit och bränt torpet. Rätten anser Påls köp av år 1648 ej längre gälla sedan torpet dömts fast under Camén. 1684 ht -- Ödehemmanet Ulvsjön (G) har köpts av Mats Matsson, som lagt det till sitt hemman S. Ängen, varför han nu skall skatta för 1/4 hemman. 1680 vt 21 -- Mats Matsson i S. Ängen har köpt av åborna i S. Västerrottna ödehemmanet Ulvsjön för 20 rd. 1680 vt 38 -- Fasta på S. Ängen, som Mats Matsson köpt av Kristina Pleningsköld på Västsjö för 40 rd. 1673 vt 17 -- Mats Matsson i S. Ängen anses berättigad att lösa S. Ängen på Gunneruds ägor, eftersom Gunnerudsborna upplåter det till honom, men han bör betala Mats Persson i Mången 5 rd för hans förfäders arbete. 1670 ht 47 -- Mats Persson och Mats Matsson i S. Ängen ålägges att ersätta Jakob Jakobsson ib för skada på hans råghässja. 1667 vt 30 -- | Ikoinen, Mats Matsson (I34915)
|
| 45660 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist -- Henrik Samuelsson i Soranstorp uppvisar sina svärföräldrars Henrik Henrikssons i Bredsjön och hans hustrus Karin Matsdotters försäkran att han skall äga 1/2 Soranstorp för att han hjälp dem att lösa detta torp, varjämte svärfadern skall återbetala 20 rd som han ytterligare har lånat av mågen. 1717 ht 12 -- Henrik Henrikssons och Karin Matsdotters i Bredsjön son Henrik Henriksson d.y. samt mågarna Erik Eriksson i N. Ängen och Pål Johansson i Tiskaretjärn vill driva sin svåger Henrik Samuelsson från halva Soranstorp, deras mödernejord. Såsom arvejord får lotten bördas av Henriks barn, men eftersom Henrik Samuelsson "begivit sig från Norge och äktat hans dotter av orsak att här i orten få hemvist", varför han också hjälp svärfadern med pengar, finner rätten skäligt att Henrik Samuelsson får besitta lotten så länge svärfadern lever. 1718 ht 85 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist -- Henrik Henriksson och Karin Matsdotter har 1717 16/1 testamenterat mågen Henrik Samuelsson halva Sorantorp och 1726 29/12 testamenterat dottern Marit hälften av sina 2/3 i Bredsjön, som de köpt. Henrik Samuelsson yrkar nu, sedan svärfadern dött, att det första testamentet skall gälla och det andra till Marit och hennes man Olof Johansson i Bredsjön förklaras ogiltigt. Olof vill däremot tillträda sin hustrus arvslott i Soranstorp. Rätten finner att Henrik ej kan bestrida Olof hustrus rätt i vare sig Bredsjön eller Soranstorp. Henrik vädjar till lagmansrätten. 1736 vt 102 -- Henrik Samuelsson i Soranstorp har 1738 (ht 158b) fått i byte av Kristoffer Kristoffersson i Långenäs dennes del i Soranstorp mot vederlag av Henriks del i Bredsjön. Deras släkting Olof Johansson i Bredsjön kräver nu att bytet upphävs, eftersom lotten i Soranstorp tillhör deras hustrus mor resp. mormor Karin Matsdotter i Bredsjön, som ännu lever och ej gett sitt samtycke till bytet. Henriks hustru Maria Henriksdotter har på sin mans vägnar inget emot att bytet återgår, då hon själv ej gett sitt bifall därtill och man ej heller visat att deras mors Karin Matsdotters egedom skiftats. Bytet upphävs. 1739 ht 112 -- Suuroinen, förmodligen förste bebyggare av Soranstorp "källista för släktträd Bergqvist Finnskogen" | Orainen, Henrik Samuelsson (I34894)
|
| 45661 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) För Södra och Norra Ängen träffas en mängd namn i längderna hela 1600-talet igenom, vilket gör alla försök att följa hemmanens utveckling ganska osäkra, och detta så mycket mera som man ända till åtminstone mitten av 1650-talet vanligen nyttjar endast beteckningen »Engen» för båda bebyggelserna. Somliga av de framskymtande personerna är förmodligen husfolk och inhyses, andra synes ha några andelar i jordinnehavet. Bittra tvister om äganderätter förekommer och leder i ett fall t.o.m. till mord, då Store Jacob Pedersson i Södra Ängen år 1648 slår ihjäl sin broder. Jordeböcker och andra längder från 1620-talet har divergerande och ibland troligen även delvis oriktiga uppgifter om de första nybyggarna, men genom sammanställning av olika längder vågar man ändock som tämligen säkert fastställa, att namnen på de första finnarna varit Peder i Södra och Sigfrid i Norra Ängen. I Södra Ängen kom nya ägare omkring 1650 efter Peder och hans söner med finnen Hindrik Clementsson och sedermera Mats Matsson. Norra Ängen övertogs av Simon Larsson omkring 1630, vilken någon tid efter århundradets mitt synes ha efterträtts av flera söner i tur och ordning. Här liksom i Södra Ängen förefaller även ett flertal andra finnar tidvis framåt 1600-talet ha innehaft eller brukat arvsandelar eller odlat upp små torplägenheter på hemmanets marker. | Ikoinen, Henrik Mattsson (I34922)
|
| 45662 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) Simon (Lång-Simen) Loimäläinen f. 1590 Lindberget på Brandval Finnskogen, död 1675, Eidskog (Lindberget på Brandval Finnskogen) | Loimalainen, Simen Klementsen (I32924)
|
| 45663 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst. En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara." Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad." Domboken 1653 Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn. Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte. -- Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman. Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat. Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt. Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara. -- | Kauttoinen, Simon Larsson (I34917)
|
| 45664 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700" Gunnar Almqvist. -- Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen frias från beskyllning om lönskaläge med drängen Olof Besp. 1683 vt 49 -- Hustrun Karin Simonsdotter i S. Ängen hade tvenne barnkullar, i den förra Henrik, Annika, Karin och Ellika, i den senare (hennes egen) Britta och Karin. Arvet efter fadern Henrik Klemetsson var 146 rd 14 öre, varav förra kullens möderne är 58 rd 38 öre. Av resten, 87 rd 24 öre, har på 1/7 som tillkom sal. dottern Karin fallit 12 1/2 rd. Förra kullens fäderne är 75 rd, inalles 133 rd 38 öre, som nu deponeras hos morfadern Simon Larsson i Ragvaldstjärn och hans son Lars Simonsson. 1665 ht 34 -- "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" Gunnar Almqvist. -- Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn. 1703 ht 96 | Kauttoinen, Karin Simonsdotter (I34916)
|
| 45665 | Noter (Kenneth Alexis Bergman) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist. -- 1/8 av hemmanet S. Ängen som assessorn Johan Borgström köpt sistlidne 5/4 av Henrik Matsson i S. Ängen för 1200 d smt, med villkor att Henrik får inneha hemmanet så länge han lever och betalar utlagorna för det. 1744 vt 189 -- Erik Jansson i S. Ängen yrkar på sin hustrus Karin Henriksdotters vägnar få återbörda S. Ängen, som Johan Adelheim köpt 1743 av hans svärfar Henrik Matsson i S. Ängen. 144 ht 115 -- Mantal i S. Ängen 1690: Mats NN Henrik NN mågen Maria Matsdr dottern Simon Ronkan Henrik Ambian -- Mantal 1736: Maria NN hustru Erik Johansson Anders Henriksson -- Mantal 1742: Maria Andersdotter Erik Johansson Anders Henriksson | Johansson, Erik (I34925)
|
| 45666 | Noter (Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside) "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750" Gunnar Almqvist -- I tvist å ena sidan Daniel Tomasson i Borrsjön å andra Pål Tomasson i Borrsjönjämte modern Lisken Danielsdotter, begär båda parter att få utlösa den andre från hemmanet, men ingen kan visa hur mycket de äger, eftersom arvskifte efter fadern Tomas Göranson inte skett. Lisken ålägges därför att låta förätta arvskifte. 1741 ht 105 -- Pål och Kristoffer Kristofferssöner i Långenäs kärar till änkan Maria Henriksdotter i Soranstorpet med yrkande att få återlösa den 1/5 av 1/12 i Bredsjön hon påstås äga där. Hennes måg Daniel Tomasson i Borrsjön uppger att hon 1741 18/10 bytt bort denna del till Olof Johansson i Bredsjön. Kärandena ansr att detta byte är olagligt, men så länge det inte upphävts på laga sätt, äger Maria ingen jord i Bredsjön och frikännes därför. 1742 vt 46 -- Mats Matsson i Borrsjön (30 år) anklagas för hotelser mot sin 70-åriga far Mats Danielsson (Pöntinen) och för att han stött honom för bröstet. Vittnen har hört efter en disbyt på finska Mats säga att han vill skjuta fadern för att slippa allt oläte. Daniel Tomasson och Nils Bengtsson i Borrsjön vittnar att Mats Danielsson vid ett tillfälle varit arg på sonen och knutit näven mot honom, varvid sonen måste freda sig och stött honom ifrån sig. Det framkommer att Mats Danielsson är begiven på starka drycker, så att hemmanet vid tvenne tillfällen varit bortsatt och måst återlösas av modern och barnen. Rätten anser sig tvungen att för hotelserna döma sonen till 20 par spö, 3 slag av paret. Domen underställs hocrättens prövning och under tiden hålls Mats Matsson i häkte, såvida han inte kan skaffa sig full borgen. 1742 ht 130 | Luoiainen, Daniel Tomasson (I34961)
|
| 45667 | Noter (Ole Thyge Plannthin) Vielse mellem Michel Povelsen og Anne Madsdatter er ikke fundet i kirkebog for Sahl Sogn. Årsagen kan være, at vielser i perioden 1689-1699 ikke er registreret. Michel Povelsen er født ca. 1674. Vielsen kan derfor næppe være tidligere end ca. 1694. Anne Madsdatter er fadder ved dåb i Sahl 1696 (AOL-16, nr. 4), hvor Christen Poulsens søn Lars bliver døbt. Anne Madsdatter er også fadder 1690, nr. 2, 1691, nr. 8, 1694, nr. 3 og 1695, nr. 1. Ved dåben 1691, er det Peder Madsens søn i Sahl. Her er Christen Madsen også fadder. | Madsdatter, Anne (I26783)
|
| 45668 | Noter : Han er nævnt i skiftet efter søsteren Sofie Arff i 1753. Han var da i Roskilde. Han er nævnt i skiftet efter moderens halvbror Peder Schade Korlp i 1758. Han - Jacobus Arff - var da i Roskilde. | Arff, Jacob Lorentzen (I31158)
|
| 45669 | Noter : Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø. Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? | Arff, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I16184)
|
| 45670 | Noter : Hun er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Hans Mortensen Tim i Sorø. Hun er ikke konfirmeret i Snesere sogn. Er hun ikke vokset op hos moderen i Askov Mølle? | Arf, Cathrine Hedvig Lorentzdatter (I31151)
|
| 45671 | Noter : Kilde: Hans konfirmation i Snesere sogn i 1741, hvor han blev konfirmeret som "Lorentz Johansen. Møllerens Stifsøn i Asous Mølle". Navnet Johansen er efter al sandsynlighed en høre- eller skrivefejl. Han er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Da skrevet som Lorents Arff. Ved folketællingen 1787 var der en consumentbetjent Lorentz Lorentzen, 50 år gammel i Præstø. | Arf, Lorentz Lorentzen (I31149)
|
| 45672 | Noter : Kilde: Kurt Cronberg Ipsen, 2008. Skolehoder i Stensby, Kalvehave sogn og senere udrider ved Vordingborg Slot. | Torup, Christian (I31159)
|
| 45673 | Noter : Kilde: Trolovelsen i 1745, hvor hun - "Mølleren Niels Krags Stifdatter Sophie Lorentz Datter Pram" i Askov Mølle, Snesere sogn - blev gift med Jens Schibsted. Hendes stedfar og hendes mand var fætre. I 1752 var hun - Jens Skibsteds kæreste i Halkevads Mølle - gudmor til degnen Albert Hofmans datter Sophie i Snesere. Hvorfor det? Degnen var gift med Louise Tim, der var datter af Johan Christoffer Tim og Elisabeth Magdalene Kehrweider, der døde i Allerslev præstgård (http://www.brejl.dk/kaloe.htm). Hun - Sofie Arff - er nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hun var da gift med Jens Nielsen Skibsted i Halkevad Mølle. | Lorentzdatter, Sophie (I16172)
|
| 45674 | Noter : Skiftet efter hende under Vordingborg byfoged. folie 340a og b; AO, ops. 346. Hendes far Søren Knudsen Møller, vægter i København var eneste arving. | Sørensdatter, Ann Katrine (I16119)
|
| 45675 | Noter : Ved konfirmationen i 1745 i Snesere er hun skrevet som "Ingeborg Lorentz Datter Pram" - altså med moderens familienavn Pram; ikke med faderens Arff. 1746 var hun - "Møllerens Dat: Ingbeorg fra Askous Mølle" - gudmor til Søren Rasmussens søn Peder i Bøgesø, Everdrup sogn. Hun er ikke nævnt i skiftet efter fasteren Sofie Arff i 1753. Hvor er hun født? Ikke i Kirkerup sogn. Hvis hun som søsteren Sophia har været ca. 15 år ved konfirmationen i 1745 er hun født omkring 1730. | Arff, Ingeborg Lorentzdatter (I31150)
|
| 45676 | Noter : Denm 6 Oct 1756 Bliver Knud Og Maren Trolovet Forlover Er Per Nilausen Fra Poulstrup Jens Olsen Fra Aggerup Death: 1790 Står Der En Knud Hansen Død I Skrodsbjerg 76 År Gammel Fundet 1808 Der Er Han Fattiglem Og 76 År Gammel Passer Nogenlunde På Alderen Opslag 48 Har Kigget Efter I Vråby Ikke Sikker På At Have Fundet Ham Død Eller Hende Prøv EndeslevDenm 6 Oct 1756 Bliver Knud Og Maren T | Familie: Knud Hansen / Maren Jensdatter (F1798)
|
| 45677 | Noter : Nedergaard ligger i Gredsted sogn ved Skanderborg | Neergaard, Thomas Madsen (I583)
|
| 45678 | Noter fortalt af Manne Emborg: Da Gerda havde mødt Kaj blev han ikke umiddelbart accepteret og hilst velkommen i familien. (Det stemte nok ikke med Gerdas og familiens livsanskuelse, at han var fraskilt og enkemand. Hans forældres forkærlighed for spiritisme og hans manglende dåb var ikke godt for en datter fra et grundtvigiansk hjem.) Brylluppet i Jesus Kirken foregik derfor uden deltagelse fra familien, heller ikke fra Kajs familie. Til stede var alene præsten, kordegnen og 2 vidner (Manne og en sygeplejeske veninde). Efter den kirkelige handling var der en lille sammenkomst på Vestbanevej, hvor Kajs forældre deltog. Det var aftalt, at der herefter skulle være en sammenkomst med Gerdas familie på Ørnebjerg i Ølstykke. Her skulle brudeparret og de 2 vidner deltage, men ikke Kajs forældre. Manne fortalte, at de var gået ned til Valby Station, hvor Kaj havde købt billetter til sig selv og Gerda. De 2 vidner måtte selv købe og betale deres billetter. Manne kunne fortælle, at forholdet mellem Gerda og hendes svigermor bestemt ikke var særligt varmt. Hun kunne således huske en lille episode fra bryllupssammenkomsten, hvor svigermoderen havde sagt: "Hvor må det være dejligt for dig" og samtidig havde slået ud med hænderne med den underforståede betydning, at Gerda modtog et fikst og færdigt hjem med det hele. Gerda var tydeligt ilde berørt over dette. | Thygesen, Gerda Munk (I6)
|
| 45679 | Noter fra Internet: SUHOINEN Detta namn är upptecknat både av Gottlund och Nordmann. Enligt Fryksdals härads tingsprotokoll av den 15-17/6 1674 bodde då i Lövåsen i Sunne socken i Värmland Påfvel Olofsson och hans hustru Elin Olufsdotter. De hade tre barn, Olof Pålsson, som blev kvar på gården, Erik Pålsson, som flyttade till Tväråna, och Marit, som blev gift i Jangshöjden. Dessa personer tillhörde den finska släkten Suhoinen och Lövåsens finska namn lär ha varit Suhola. Suhoinen är Värmlandsfinska. I Finland heter släkten Suhonen 1608 har Olli sått 22 1/2 kappe råg af Påhl Liikanen´s jordh i Pallolanmäki. 1617 är Olli skattebonde i Savuniemi gammal nummer 1. I 1635 års Qvarntulls Längd har Olli hustru och gift dotter och måg. (kilde: Roald Sunderberg) Kilder: * Kenneth Alexis Bergmans hemsida, http://kenalexis.se * Knut Harald Dahl, GENI family tree, http://www.geni.com | Suhoinen, Olof Grelsson (I27570)
|
| 45680 | Noter fra Internettet: Kommer tillbaka till Savuniemi från Tavinsalmi i början av 1590-talet och bor i Riihilahti. Sådde 15 kappe råg ´´Af Kijrkeises Jordh´´. Är märkt ´´fattig´´ 1609-1611. År 1612 står att hustrun är slagen. Barn: * Olli Ohl Grelsson Suhonen * Lauri (Lars) Grelsson Suhonen. (I 1614 års Jordebok står att Lauri befalla eller bor i torp i Riihilahti. I 1635 års Qvarntulls Längd står det att Lauri har två döttrar.) * Paavo (Påhl) Grelsson Suhonen. * Reko (Grels) Grelsson Suhonen. * Matti (Mats) Grelsson Suhonen. Uppgifter av: Olavi Suhonen, Pieksämäki, Finland, | Suhoinen, Reko Grels Ohlsson (I27574)
|
| 45681 | Noter fra Lisbeth Elida Gustavsen. https://www.geni.com/people/Per-R%C3%A4is%C3%A4inen/6000000008031799013?through=6000000007463122524# Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger: "Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere. Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauer og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn. Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker." Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger: Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående. Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige. Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker. Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett. Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var: 1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola. 2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686 3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola 4. Brita Persdatter Räisäinen 5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars 6. Karen Persdatter Räisäinen 7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656 8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget. Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark. Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi. Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis. *** Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden: http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html Har ej kollat upp denne själv... Andre navn for Peder var Peder Lauritsen og Pekka Laurenpoika. bilde Peder giftet seg med Karen Olsdatter. (Karen Olsdatter ble født ca. 1596 i Helsingland, Sverige og døde etter 1686 1.) Kilder 1 Hohle, Per, Finnskog og skogfinner (Gyldendal 1974), s. 25. ............................................................. Per Larsen-Räisäinen (b. Abt. 1600, d. 1686) (son of Lauri Räisäinen) was born Abt. 1600 in Räsälä, Rautalampi, Savolax, Finland, and died 1686 in Løvhaugen, Grue, Solør, Norway. He married Karen Olsdotter. *** (Räisäinen Släktförening En släktförening för alla som kommer från släkten Per Larsen Räisäinen) VEM VAR PER LARSEN RÄISÄINEN Per Larsen Räisäinen kom från Räisälä socken i Rautalampi Finland. Så långt vi vet idag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter f ca 1610. Hur vida hon är svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får man nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomma fram till i vissa fall nutid vissar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Man "utvandrarde" bl.a till Nås Dalarna, Berg/Medvigge i Jämtland osv. Ett stort antal "Räisäinen" utvandrade också till USA. Dom olika finska familjerna som kom till området på båda sidor nationsgränsen gifte in sig med varandra och över tid, slutet 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man tex finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen, Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen bara för att nämna några. Epost kan också sändas till Släktföreningens egen adress: raisainen@telia.com *** and from another site... Räisäinen Släktförening bildad av Rolf Berntzen (23 sept 1999) Nu har vi startat en släktförening för alla som härstammar från Per Larsen Räisäinen! Han kom från Räisälä socken i Rautalampi, Finland. Så långt vi vet i dag är han född ca 1600. Han kommer med största sannolikhet via Hälsingland och gifter sig med en Kari Olsdatter född ca 1610. Huruvida hon var svensk eller av finsk härkomst är inte klarlagt ännu. Per Larsen Räisäinen och hustrun tar sig till Norge och en plats innanför gränsen i Värmland (nuvarande Torsby kommun i höjd med Röjdefors) - Løvhaugen. Man säger att han är den första norska svedjefinnen. Tillsammans får makarna nio barn så långt det är känt idag. Den släktforskning som Solør Slektshistorielag har gjort på dessa barns avkomlingar fram till i vissa fall nutid visar att släkten Per Larsen Räisäinen finns inte bara i Norge utan i Sverige på olika platser. Ättlingarna "utvandrarde" bland annat till Nås i Dalarna och Berg/Medvigge i Jämtland. Ett stort antal ättlingar utvandrade också till USA. Det område som i dag kallas för Finnskogen utgör det område som de finska familjerna kom till från Finland i 1600-talets början och framåt. Detta område kan bäst beskrivas om man ser på dagens karta över gränsen mellan Sverige och Norge: i söder Arvika/Kongsvinger och i norr in på Trysilsidan Norge. Nu finns den svedjefinska kulturen natuligtvis på andra platser i Sverige. De olika finska familjerna som kom till området på båda sidor gränsen gifte in sig med varandra och senare, i slutet av 1800-tal, började man gifta sig på andra håll. Därför kan man komma från Per Larsen Räisäinen och hans barn om man till exempel finner sådana finska namn som: Mullikka, Valkoinen, Suhoinen. Haljanen, Sikainen, Porkka, Hämäläinen, Hottakka, Himainen, Veteläinen - bara för att nämna några. *** GEDCOM Note Grueboka, Finnskogen s. 301 gir følgende opplysninger: GEDCOM Note "Peder Larsen Räisäinen regnes som finneinnvandringens far i Grue og på Østlandet i det hele tatt. Han skal ha vært den første finnen som slo seg ned i skogene på norsk side av grensen. 1624 er nevnt av Erik Pontoppidan som året da Peder Larsen bosatte seg på Løvhaugen. Så svært galt er vel dette årstallet ikke, men de fleste vil nå mene at innvandringen begynte noe senere. GEDCOM Note Skogen her tilhørte Staten (Kongen), og Peder Larsen fikk bygselbrev av fogd Christen Jensen. Peder arbeidet seg opp og ble velstående. I 1657 hadde han 5 hester, 16 kuer, 6 geiter, 16 sauser og 3 griser, og ti år senere sådde han 10 tønner korn. GEDCOM Note Ellers vet vi lite om Peder Larsen, ikke hvor og når han var født eller når han døde. I alle fall var han død før 1686 da finnemantallet ble tatt opp, men helst var han borte før 1671, da sønnen var nevnt som bruker." GEDCOM Note Liv Nora Lein (http://www.liv-nora.no/Slekt/Finske.htm) har gitt følgende tilleggsopplysninger: GEDCOM Note Ifølge den muntlige tradisjon skal Peder/Per/Pekka ha begynt med rydding av sin plass på Lauvhaugen omkring 1620. Men det er jo ikke sikkert at han fikk bygselseddel med det samme. Per arbeidet seg opp og ble velstående. GEDCOM Note Per Larsens finske familienavn er ikke funnet nevnt i noe dokument. Det var imidlertid uten tvil Räisäinen. Tradisjonen godtgjør dette, og gården hadde etter ham det finske navn Räisäla. Per Larsen Räisäinen var født ca. 1600 i Räisälä socken i Rautalampi, Finland, og bosatte seg på Løvhaugen i 1624. Han giftet seg med Kari Olsdatter født ca. 1596, Helsingland, Sverige. GEDCOM Note Per er nevnt i skattelistene for Grue 1651, men i manntallet 1664 mangler han. Det kan skyldes at området ikke kom med. I Finnemanntallet 1686 er Per død, men hans kone lever fortsatt. Man tror at Per var død før 1671, da sønnen Tomas er nevnt som bruker. GEDCOM Note Etter at Per var død, ble det to bruk på Løvhaugen. Det opprinnelige ble kalt Pekkola etter Pekka = Peder, og det nye fikk navn etter sønnen Antti = Anders og ble siden kalt Anttila. Per Larsens slektsnavn ga opphavet til navnet navnet Räisälä, som ble brukt om Løvhaugen under ett. GEDCOM Note Per og Kari fikk til sammen 8 barn, og deres etterkommere finnes bl.a. i Norge, Sverige og USA. Deres barn var: 1. Tomas Persen Räisäinen - født ca 1630, se videre under Pekkola. GEDCOM Note 2. Anders Persen Räisäinen - død for 1686 GEDCOM Note 3. Mathis Persen Räisäinen - født ca 1641, se Pekkola GEDCOM Note 4. Brita Persdatter Räisäinen GEDCOM Note 5. Lars Persen Räisäinen - født ca.1646. Gift med Lisbet Matisdatter fra Dalby, til Øyeren i Brandval. I finnemanntallet er også han kalt Matis, men i følge Olov Olovsson er riktig navn Lars GEDCOM Note 6. Karen Persdatter Räisäinen GEDCOM Note 7. Jens Persen Räisäinen - født ca.1656 GEDCOM Note 8. Ole Persen Räisäinen - født ca 1658, gift med Annika Steffensdatter VaIberget,til Tvengsberget. GEDCOM Note Den ene datteren skal ha vært gift med Hans i sødra Røjdåsen i Østmark. GEDCOM Note Andre kilder antyder at Kari Olsdatter ble født ca 1610 i Helsingland, og at Karis alder kan være oppgitt til 10-15 år for mye i Finnemantallet 1686. Det kan også hende at Per/Pekka var født i Helsingland av finske foreldre, som i så fall stammet fra Rautalampi. GEDCOM Note Det finnes tegn som tyder på at Per/Pekka var gift to ganger, men ingen kilder forteller om dette. Det er ca 28 år mellom yngste og eldste barn. Ser vi på navnene i barneflokken kan det virke som om Tomas, Anders, Mattis, Brita og Lars hører til det første ekteskap, og Karen, Jens og Ole i det andre. Dette er en teori uten noen dokumenterte bevis. GEDCOM Note Finnskogen turistforening har en utmerket generell artikkel om Finnskogen på denne nettsiden: GEDCOM Note http://www.finnskogen-turistforening.no/omfinnskogen.html | Räisäinen, Per Larsen (I30384)
|
| 45682 | Noter fra nettet Fbo HR AIa:27, bild 419 [Sommartinget 1754 8/5] § 28.Skräddardrängen Per Olsson från Stöpsjön anhöll att få bli hyttskräddare i Kalhyttans och Bohlhyttans hyttlag på kallelse av bergsmännen där, då den tidigare skräddaren Lars Berg lämnat orten. Och eftersom HR vet att Lars Berg blivit klockare i Nordmark och flyttat dit, så anser de att Per Olofsson, som lärt sig att göra sådana kläder som allmogen brukar, och får bevis på att han kan söka som hyttskräddare hos Kungl. Befallningshavande. Ref: Nmk AI:6:40; AI:!10:8. *** Den Lars Berg som föddes 1723 bör vara identisk med den man som sedermera blev klockare i Nordmark. Som dopvittnen till hans barn i Nordmark återfinner man nämligen (1766) Nils Gravander från Västerås och (1770) Britta Berg från Filipstad. Man kan utgå från att dessa båda är hans nära släktingar. *** Lars Berg återfinns som boende hos (morbror) Olof Gravander åtminstone t o m 1749 (han är gift och bortflyttad innan nästa bevarade husförhörslängd börjar) Filipstad AI:1 (1743-1749) Bild 142 / sid 273 (AID: v10822.b142.s273, NAD: SE/VA/13110) Hyttskräddare i Kalhyttans och Bohlhyttans hyttlag (Fbo HR AIa:27, bild 419 [Sommartinget 1754 8/5] §28) Han flytter omkring 1754 til Nordmark som klokker, hvor han bliver gift med enken Britta Ersdotter. Britta Ersdotter dør 1762, og Lars Berg bliver herefter gift med Brigitta Gunnarsdotter. Minst 7 børn født i perioden 1764 til 1781, Olof, Lisa, Britta, Stina, Johan Lars og Maria. Vedrørende Brigitta Gunnarsdotter og Lars Berg kan du også læse i en gammel dialog: http://forum.genealogi.se/index.php?topic=35165.5;wap2 Klockare och bodde i Nordmarkshyttan. Enligt mtl 1780 var han också sockenskräddare. *** Husförhörslängder Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:1 (1743-1749) Staden, side 173 Navn Födelses Kom/Flyttet LändsM Arvad Lundbbeck Hust Lisa Gravander Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:1 (1743-1749) Staden, side 273 Navn Födelses Kom/Flyttet Mäst Olof Gravander Hust Stina Fogelberg död 1746 Son Jean Gravander Son Nils Gravander 7 personer Lars Berg Husförhörslängd Filipstad, Värmland Län, AI:2 (1755-1759) Staden, side 38 Navn Födelses Kom/Flyttet Mäst Olof Gravander 1684 Hr Commis Arvid Lundbak 1711 Hust Lisa Gravander 1724 Flere personer OBS! Det skal bemærkes, at Lars Berg er flyttet Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:3 (1750-1754) Nordmark Hytta, side 17 Navn Födelses Kom/Flyttet Klockar Lars Berg 1724 Håka Lundberg Död 1706 Hustru Britta Ersdotter 1700 Son Johan 1742 Flere personer Klockaren Lars Berg Dr. Jonas Jacobsen 1734 Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:4 (1755-1759) Nordmark Hytta, side 8 Navn Födelses Kom/Flyttet Klockar Lars Berg 1724 Hustru Britta Ersdotter 1700 Son Johan 1742 Dr. Jonas Jacobsen 1734 flere Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:5 (1760-1766) Nordmark Hytta, side 4 Navn Födelses Kom/Flyttet Klockar Lars Berg 1724 Hustru Britta Ersdotter 1700 död 1762 Hustru Britta Gunnarsdr Stiefson Johan Lundbeck 1742 Son Olof 1764 Dott Lisa 1766 m.flere Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:6 (1767-1775) Nordmark Hytta, side 40 Navn Födelses Kom/Flyttet Klockar Lars Berg 1724 Hustru Britta Gunnarsdr 1738 Son Olof 1764 Dott Lisa 1766 Husförhörslängd Nordmark, Värmland Län, AI:10 (1798-1806) Nordmark Hytta, side 8 Navn Födelses Kom/Flyttet Klockaren Lars Berg 1724 död Hustru Britta Gunnarsdr 1738 Son Lars 1777 Son Olof 1764 Dott Lisa 1766 | Berg, Lars (I28276)
|
| 45683 | Noter fra Per Kejlberg: **************************************************************************** Fra Ingolf Mortensen "En sydvestjysk slægt gennem mere end 300 år". Boede på Lykkegård i Jerne Sogn. Lykkegård omtales i en jordbog for Riberhus Len 1537. Det siges udtrykkeligt om denne gård, atden er tilfaldet kronen. Den er altså blevet konfiskeret efter Grevsfejden, der endte 1536, fordi dens ejer har været blandt de oprørske bønder, der støttede Kristian d. 2. Den 12 juni 1542 pantsatte Kristian d. 3. til erkedegnen i Viborg bk. a. " Kgl. majestæts anpart og rettighed, som kronen tilfalden er, i Lychegart, som er årlig 2 ørter korn og hvert andet år gæster i og skovsvin ". Panthaveren tog pantet til ejendom, men den 22 juli 1574 fik kongen skøde på " udi Skatz Herred halvparten af en gård kaldet Lyckegardt, Christian Jensen ibor, giver 21/2 ørtug rug, 1/2 skovsvin, 1/2 gæsteri", og 1581 opføres gården i jordebogen for 21/2 ørtug rug, 21/2 ørtug byg, 1 svin og 1 daler gæsteri. Gårdens anden halvdel har vel været øde og er derfor tilfaldet kongen. I en jordebog for Riberhus Len 1608-09 nævnes Lykkegård og dens fæster Christen Jensen. Den 29. juli 1617 blev Lykkegård fæstet bort til Christen Jensens søn Hans Christensen for 35 rdl. ***************************************************************************** | Jensen, Christen (I8903)
|
| 45684 | Noter fra Per Kejlberg: Den 6. februar 1636 blev der holdt skifte mellem sal. Hans Christensens børn og deres mor Dorthe Hanskone: " Da samme thid offuer sloug di så meget god, som der fandis. Da kunde for:ne Hans Christensens fire børn wed naffn Kiersten Hansdatter, Mette Hansdatter, Else Hansdatter oc Anne Hansdatter en huer barn iche mere thilkome epter deris S. fader ind 250 slette daler, huer daller beregnit til 32 sch.Lybsk oc en seng saa goed som 27 sldlr. oc en kiste for 3 sldl.Da samme thid fremgich Olluff Maadsøn, barnfød i Norup, oc lod sig throloffue met deriss moder til echte schab oc wed thog samme god oc loffuede for:ne 4 piger huer sin part, naar enhuer aff dem bliffuer 20 aar gammel, oc imedler tid schal huer deriss pending stande renttløss hoss for:ne Olluff Madsøn, oc huor som saa scheer, at di bekommer en schamløss brød, inden di bliffuer 20 aar til fulde, da schal deriss penge oc goed were denem følgachtig, oc udi samme pending schal en huer pige anname deris betallning i creter oc sed for 25 sldlr. epter wuillige dannemends thøcke. Disseligeste loffuit for:ne Olluff Madsøn at holde for:ne børn vel ved macht met føde, schu oc cleder, som det sig bør, indtil huer aff dem bliffuer 20 aar fulde.Alt dette forsch:ne loffuit Olluff Madsøn for sig oc sine arffuinger elle epter kommere att holde for:ne fire piger oc deriss arffuinger alldelliss schadessløs i alle maader wed alle ord oc artickler, som forschreffuit staar. Oc stod for:ne Olluff Madsøn thil wedermolss thing oc samtychte denne winde". I en fortegnelse over Tiendeydere i Jerne Sogn 1651 står Oluf Madsen som fæster af en helgård under Riberhus (kronen) sammen med en anden. Efter matriklen 1664 har han 1/2 gård på 9-2-11/2-1/2 tdr hartkorn og er kgl. ma´.s tjener. 1681 er gården udlagt til ryttergods, men da er den overtaget af en søn. 1636 den 10 maj behandles på tinge en sag mellem Oluf Madsen og hans nabo Laue Hansen. Det drejer sig om diger, grøfter og huller der hindre Oluf Madsen i at færde4s frit til og på sine marker. Parterne bliver forligt, idet " Laue Hansen schal forferdige oc opfylde sin dig grob met iord, saa mand kand kiøre oc komme uforhindrit frem oc tilbage, som det sig bør, inden ribermarchind først kommendis". Et dige tilhørende Laue Hansen fik lov til at " bliffue standendis, som den nu staar, oc derfor schal han opfylde grob oc pøtter, saa Oluff Madsøn kunde komme der uforhindret frem met hans ploug ubeschoren i alle maader". Den 21. februar 1637 klagede Oluf Madsen m. fl. over, at Søren Hansen i Novruphavde opbrudt noget jord på Tovrup mark, " thi det wor deris feedrøbt thil threngsel oc schade. Oc forbød di hanom samme iord att bruge. Thi di wille haffue det ligendis under feedfoed, som det aff arilds thid ligett haffuer". Sagen endte med, at de implicerede 5 gårde delte Tovrup mark imellem sig. Den 12. december 1637 gav Niels Christensen i Tunge på sin hustru Kirsten Hansdatters vegne Oluf Madsen " en god, trøg affkald for all den arffuelod oc anpart, hun war tilfalden effter hendis sal. fader Hans Christensen i den gaard i Weldbeck, fro:ne Olluff Madsøn nu ibor". Den 16. juli 1639 gav Peter Tygesen i Allerup på sin hustru Mette Hansdatters vegne "Oluff Madsøn en god, nøyachtig affkald for alt, hues hun wor arffuelig tilfalden effter hendis sal. fader etc.". I januar 1640 var Oluf Madsen m. fl. tilsagt at syne den døde Niels Jensen , der ved højvande fra Varde Å var drevet ind på Hostrup enge. Niels Jensen havde i nogle år tjent en enke i Varde, men efter nogle uoverensstemmelser, skænderier og trusler var han forsvundet, og det skulle nu undersøges, om der forelå en forbrydelse.1649 udbetalte Oluf Madsen til sin steddatter Anne Hansdatter i arv efter hendes sal. far Hans Christensen 120 sldlr., hvoriblandt fandtes 50 sølvrigsdaler in specie, hvoraf Oluf Madsen skulle kvitteres 5 mark for hver daler. | Christensdatter, Dorthe (I8807)
|
| 45685 | Noter fra Per Kejlberg: Hans Christensen er vistnok født på Lykkegård i Jerne Sogn sidst i 1500 årene og han døde 1669 i Velbæk og blev begravet i Jerne.I Riberhus Lens jordbog 1581-82 nænves Løckegaard som krongård, og fæsteren hed Christen Jensen. 1593-94 omtales den igen i Lenets jordbog og med samme fæster. 1608-09 er han stadig på Lykkegård, men den 29 juli 1617 bliver gården fæstet bort til Christen Jensens søn, Hans Christensen, for 35 rdl. ( iflg. A. Sundbo). Han havde nu Lykkegård, til han i 1632 byttede gård med sin bror, Christen i Bollesager, men af en eller anden grund gik byttet året efter tilbage, og Hans Christensen fortsatter de følgende år som fæster på Lykkegård, til han omkring 1650 afløstes af en Gregers Nielsen og selv overtog en gård i Velbæk. Her nævnes han i matriklen 1664 som sandemand og fæster på en af kronens gårde sammen med sønnen Hans Hansen. Gården er på 9-2-11/2-1/2 tdr. hartkorn. Han optræder som sandemand allerede i 1640. I 1645 udlånte Hans Christensen i Lykke 70 sldl. til en mand i Tjæreborg, og i stedet for renter skulle han nyde afgrøden af engen Søskift. Kilde: Johannes Kirk ( Lars Lundin) Døde Hans Christensen D. 16-02-1669 på Lykkegaarden i Velbæk. | Christensen, Hans (I8810)
|
| 45686 | Noter fra Per Kejlberg: I 1657 fik Christen halvdelen af Spangsberggaard i fæste, formentlig gennem sit giftemål med Mette Madsdatter. Gaarden Spangsbjærg der lå - hvor nu teknikerbyen er opstået i Esbjerg - nævnes i 1427. da væbner Lyder Espersen pantsatte " Spongsbiærgh gaard oc Spongsbiærgh Møllæ liggendis i Skas hæret i Jærnæ soghen meth alle synæ tilliggend skaw oc mark, ager oc æng oc fiskewan, woth oc thiur ( Tørt ) inctæ wdtageth " for 100 mark lybsk til en adelig kvinde i Varde. 1624 erhvervedes gården af kronen. Iflg. ekstraskattemandtaller for Riberhus Len 1648-50 er Spangsbjerg fæstet af Søfren Jensen og Mads Michelsen og i en fortegnelse over tiendeydere fra 1651 er det stadig de 2. der står som fæstere på gården, der kaldes en helgård. Men i Matriklen 1664 er de afløst af Christen Gregersen og Jens Sørensen og det samme er tilfældet i matriklerne 1681 og 1688, men da er gården tillagt sognepræstten i Ribe, magister Niels Seerup, hvis løn altså bl. a. bestod i afgiften af Spangsbjærggård. Gårdens samlede hartkorn var i 168814-4-0-0 tdr. i 1657 får Christen Gregersen i Spangsbjærg et arveafkald, som Nis Nissen i Spangsbjærg giver efter salig bror (halvbror) Michel Madsen for arv efter stedfar salig Mads Michelsen af Spangsbjærg. Den sidstnævnte må være Mettes Madsdatters far. På omtrent samme tid opsiger Christen Gregersen på egne og medsøskendes vegne arv og gæld efter deres salig bror Jens Gregersen i Allerup. Allerede i 1661 omtales Christen Gregersen som sandemand. Sandemændene - eller de 8 mænd - var i Jylland en slags faste nævninger, der medvirkede ved domsafsigelse på herredstinget. I skiftet efter faderen Gregers Clemmensen i Andrup den 6 marts 1660 hedder det , at sønnen Christen gregersen i Spangsberg tidligere i medgift har fået 539 sletdaler, og at han derfor ingen arv begærede. Der var 2 børn i første ægtesakb. 1675 var der arveafkald fra sønnen Gregers Christensen til faderen for al arv efter hans sal. mor Mette Madsdatter af Spangsberg. Christen Gregersen blev derefter gift med Else Hansdatter. I et ekstraskatteregnskab 1678 er opført Christen Gregersen og Hustru, 1 tjenestedreng, 1 tjenestepige, 2 heste, 4 køer, 2 plage, 6 ungnød, 14 får og lam, 1 svin og 1 bistok, hvoraf skulle betales 3 rdl. 2 mk. 10 sk. | Gregersen, Christen (I8741)
|
| 45687 | Noter fra Per Kejlberg: Kilde:Bogen Familien Spangsberg af 14 Juli 1835 af Ole Wulff og En Sydvestjysk Slægt gennem mere end 300 Aar. Starten på Spangsbergnavnet, starter med Gregers Clemendsen som må siges at være stamfader til Spangsberg slægten. Gregers var fæster under herregaarden Krogsgaard i Tjæreborg Sogn. Omkring 1640 blev han foged eller fuldmægtig for godset. Det var mens den hårde holstenske herremand Jørgen Ratlow havde gården. Han var ikke afholdt af sine undergivne. I 1640 var Jørgen Ratlow i strid med en af sine fæstere. En af dem påstod, " at siden Gregers Clemend blev foged på Krogsgaard, da kunne der hverken være fogede eller tjenere tilhobe ". Han har måske været mere nidkær i tjemesten, end bønderne brød sig om. Under en retssag, der fandt sted på samme tid, mod en fæster i Skads ved navn Jens Steffensen, blev Gregers Clemendsen overfaldet af Lene Jenskone, der slog ham i hoved og på hånden med en kæp. I munden på hinanden råbte Jens Steffensen og hans kone til fuldmægtigen: " Du har altid lagt os for had og været aarsag til denne trætte ". Og Lene Jenskone føjede til for egen regning: " Jeg skal love dig, at du skal få en djævels færd, din skælm ", en meget farlig bemærkning i en tid, hvor man mente, at enhver kvind var en lantent heks. Jens Steffensen var flyttet fra sin fæstegaard i Skads til Rovst i Grimstrup Sogn, og han havde taget med sig en del nagelfastte ting, som godsejeren mente hørte gaarden til. Gregers Clemendsen var blandt de 24 dannemænd i det stokkenævn, der i 1637 udtalte sig om Marin Tomisdatter ( Maren Splids) vandel. Hun var født i Grimstrup " af erlige, gudfrychtige oc fromme forældre oc hafde altid fra sin barndom, oc al den stund hun hafuer werit udi herett, sogn, by oc omgenggelse hos denom, hafde hun shicket oc forholdt sig erligen, christeligen oc vel, saa ingen kunde andet end gifue hinde et godt windesbiurd " Det hjalp som bekendt ikke, idet Christian den 4. efter 5 års rettergang krævede hende henrettet, hvorefter hun i 1641 blev brændt mellem galgebakkerne uden for Ribe på et bål med 22 læs brænde. Den 4. April 1637 fremlagde Chr. Saderup i Varde et tingsvidende angående 7 skp. korn, som Gregers Clemendsen skulle have lovet Chr. Saderups far.Gregers Clemendsen påstod, at vidnet var falsk. Herredsfogeden gav Jens Hansen I Maade og Peder Christensen i Strandby skriftet ( efterdi de var af de 8 mænd og kunne læse og skrive). De syntes, at et ciffer var forandret. og fogedens segl på skrivelsen var ikke rigtig, og skriverens segl var ikke " undertrykt". Mens Peder Christensen sad og læste i skriftet, tog Chr. Saderup det ud af hans haand " uden forlov og holdt den hos sig og ville den ikke fremlægge ". Fogeden forbød ham på kgl. majestæts vegne " at gange fra tinget, førend han lagde den fra sig, fordi den var erklæret for falsk ".Sagen omtaltes ikke siden, så parterne er nok indgået forlig. I 1642 solgte Jørgen Ratlow Krogsgaard til Wentzel Rothkirch, Christian den 4.`s redningsmand i slaget ved Lutter am Barenberg 1626. Han opførte en ny kostbar hovedgaard med 4 fløje i 2 etager, omgivet af volde og grave. Efter Riberhus lensregnskab 1654-1655 får Gregers Clemendsen sammen med flere andre en bøde, fordi de ikke pågreb "Tommes Terp udi Varde , der han dræbte Peder Nielsen i Forumlund". Hver skulle betale 18 daler curant. Det var en urolig tid, Gregers Clemendsen levede i - 4 krige oplevede han: Kalmarkrigen 1611 - 13, Kejserkrigen 1625 - 29, Torstensonkrigen 1643 - 45, og endelig Karl Gustavkrigene 1657 - 60. Under de 3 sidste var Jylland besat, med alt havd dette indebar af vold. plyndring, afbrænding og pest. Alligevel ser det ud til, at han klare sig nogenlunde helskindet gennem de svære tider, for han efterlod sig det rigeste dødsbo i hele herredet under svenskekrigene. Der blev holdt skifte efter ham den 6 marts 1660, men på grund af de uorlige tider blev skiftet føst tinglæst et år senere. Formuen var på 2269 sletdaler plus uvisse gældsbreve på 440 sldl. - Gælden var på 526 aldl., så nettofformuen blev 2183 sldl. - Deril kommer, at 2 sønner i medgift havde fået 539 og 511 sldl., så der var tale om en betydelig formue efter den tids målestok. Gregers Clemendsen er nævnt talrige gange i Skads herreds tingbøger i forbindelse med retssager. Han er stamfader til den udbredte Spangsbergslægt, der havde en fremtrædende stilling i Jerne Sogn i 1700-tallet. Kilde:bogen " Fra Ribe Amt bind 18". Det rigeste dødsbo i Puglund var Gregers Clemmensens i Andrup, hvor skiftet holdtes 6 marts 1660, men først blev tinglæst næsten et aar senere. Her var formuen 2-269 sdl. plus uvisse gældsbreve på 440 sdl. Gælden var 526 sdl., så nettoformuen blev 2.183 sdl. | Clemendsen, Gregers (I8850)
|
| 45688 | Noter fra Per Kejlberg: Skifte efter Else blev holdt 16 november 1694. ( 06-11-1694 ??) | Hansdatter, Else (I8742)
|
| 45689 | Noter fra Per Kejlberg: Niels Christensen Spangsberg købte Sønderris ( Tidligere en Hovedgaard, senere i 1706 delt op i 2 ) i 1760. Da han døde arvede sønnen Christen Lykke Spangsberg gaarden. da han døde giftede hans enke sig med Thomas Ganer, hvis søn Christen Lykke Ganer arvede gaarden. Kilde: Ester Nørlykke, Middelfart. Niels døde 10-07-1783. | Spangsberg, Niels Christensen (I8894)
|
| 45690 | Noter fra Per Kejlberg: Søren blev båret til dåb af: Søren Hansens Hustru af Bollesager. Faddere var: Christen Sørensen af Strandby, Hans Olesen af Velbæk, Hans Nielsen af Rørkier, Hans Christensen af Velbæk, Laust Christensen af Maade, Christen Hansen Mors af Ugelvig, Niels Hansen af Strandby, Hans Nielsens Hustru af velbæk, Anne Christensdatter af Esbjerg, Else Jensdatter af Spangsberg og Abelone Hansdatter af Nourup. Uddrag fra Hans Nielsens bog om Spangsberg slægten. citat start - "Søren Christensen Spangsberg, der fødes den 13. Marts 1727 og den 20. Januar 1753 blev viet til Mette Sørensdatter, født i Maade den 5. Januar 1729 som Datter af Søren Mortensen og Karen Jesdatter, Maade. Ægteparret havde en stor Børneflok og blev, som nærværende Tavle viser, nærmest Stamforældre til er talrig og vidt forgrenet Slægt. Foruden Gaarden i Uglvig ejede Spangsberg - som foran anført - Bryndum Kirke sammed med sin Broder Niels Spangsberg. Ved Udskiftningen 1788 ejede han en Fæstegaard i Gjesing og i 1799 en Fæstegaard i Kjersing. I Aaret 1780 købte han ved Auktion Gaarden Matr. Nr. 6 i Nourup til sin Søn, Christen Sørensen Spangsberg. Købesummen var 342 Rdl., og dens Hartkorn var 3 Tdr. 3 Skp. 2 Alb. 20 Aar derefter er Gaarden - paa Grund af Skifte hos Enken efter Chr. S. Spangsbergs Død - vurderet og herved ansat til 700 Rdl., hvilket er en mægtig Stigning i dette Tidsrum. Det viste sig ved denne Forretning, at den afdøde efterlod sig Panteobligationer tilsammen lydende paa 2712 Rdl., der hvilede paa Landejendomme i Jerne Sogn og Omegn. Det lyder jo ikke af saa meget i vore Dage, men det var dog værdien af 4 Bøndergaarde i den Tid. Naar man læser om disse forlængst hedengangne Spangsbergere og ser den langvarige og dyre Proces med Præsten Marturin Castensen, deres Køb af store Landejendomme og endelig de kostbare Gravstene, bliver man overtydet om, at Familien har været i Besiddelse af, efter Datidens Forhold, ikke ubetydelige Rigdomme, og der er al Sandsynlighed for, at de har erhvervet disse ved Handel med Ejendomme og Kreaturer. Men som det saa ofte gaar her i Verden, er denne Rigdom forlængst forsvunden. - citat slut". Jerne-Skads kirkebog 1748-1814 C 564-2 kort 5/5: Søren Christensen af Ugelvig gebr. 72 aar, 6 mdr. 1 uge og 3 dage. | Spangsberg, Søren Christensen (I8893)
|
| 45691 | Noter om Peder Rasmussen: 1) Peder Rasmussen betegnes i registreringer i Marslev Sogns kirkebog, Holev som regel som "unge Peder Rasmussen" til forskel fra "gamle Peder Rasmussen" i Holev, der er født ca. 1698. Det må derfor antages, at unge Peder Rasmussen er født efter 1698, men det har ikke været mulgt at finde hans dåberegistrering. 2) Marslev Kirkebog eksisterer fra 1677, så Peder Rasmussen er sandsynligvis født i et andet sogn, måske Vantinge Sogn i Åsum Herred. Dette kan underbygges af registrering i Ulriksholm fæsteprotokol, hvor Erich Madsen 16/4 1758 overtager fæstet på en gård i Holev fra Peder Rasmussen Vantinge, der har misrygtet fæstet. 3) Peder Rasmussens fæstebrev er ikke identificeret i Ulriksholms fæsteprotokol! 4) Jeg antager, at unge Peder Rasmussen er identisk med Peder Rasmussen Vanting i Holev. Ved dåbsregistreringen for det yngste barn Ingeborg Margrethe i 1753 er faderen anført som Peder Vantinge. 5) Datteren Mette Pedersdatter får en søn Anders Jacobsen, døbt 1776 i Marslev. Ovennævnte datter Ingeborg er nævnt ved dåben "Konens Søster Ingeborg i Rastrup bar barnet". | Rasmussen, Peder (I19125)
|
| 45692 | Noter(Bjarne Persson) I bogen "Skogsfinska nybyggare, i Bergslagen, Hedmark och Nordvärmland" side 343 m.fl. indeholder afnittet Tenhuinen i Kindsjön 1649, Älgsjön 1650 och Aspberget 1660 oplysninger om Mårten Staffansson Tenhuinen og hans sønner. Her henvises til oplysninger i Richard Brobergs bog fra 1988 "Finsk innvandring till mellersta Sverig". *** Noteringar(Kenneth Alexis Bergman) Barn: Olof Mårtensson Tenhuinen omk 1630-1667 Pål Mårtensson Tenhuinen omk1632 Britta Mårtensdotter Tenhuinen omk 1634 Anders Mårtensson Tenhuinen omk1635-1690 Matts Mårtensson Tenhuinen omk1637 Kerstin Mårtensdotter Tenhuinen omk 1638 Henrik Mårtensson Tenhuinen 1640 Valborg Mårtensdotter Tenhuinen omk1643 Staffan Mårtensson Tenhuinen omk 1645-1681 -- Mårten upptog Kindsjön. Han och hans söner var flitiga svedjare och dömdes många gånger för olaga fallhuggning. Kindsjön upptaget på Branäs ägor 1649, tillökt 1653 och skattlagt till ¼ hemman 1656. I Kindsjön bodde och betalade Mårten Staffansson Tenhuinen tionde första gången 1651 och har 1654 två egna och fem husfolk mantalsskrivna. 1658 är 12 personer mantalsskrivna, sedan minskar antalet och därefter uppnås åter samma siffra först 1718. Mårten står för Kindsjön Mårten 1651-57, 1660-65. Mordet vid Kindsjön. En dag i november 1667 när bröderna Mats och Olof samt deras far Mårten var samlade vid frukostbordet, började Mats att klaga på att han inte, i motsats till syskonen, fått något för allt slit med att uppröja hemmanet i Kindsjön. Oklart vad Olof eller Mårten svarade, men plötsligt reste sig Mats och högg kniven i Olof. Olof hann bara yttra "Gud nåde" och föll stendöd i golvet. Mats flydde men stannade strax, och huskarlen Michel Jönsson fann honom stående på knäna och rådde honom att gå tillbaka. Han togs fast och fördes till kronolänsman Daniel 'Nilsson i Öjenäs och förvarades till detta ting. Vid tinget var han ånger och uppgav att han haft "yrhet i huvudet" i fyra års tid. Han dömdes till dödsstraff men benådades och levde till ca 1676. | Tenhuinen, Mårten Staffansson (I38199)
|
| 45693 | Noter(Henning Jørgensens database) * Overtog 1622 1/3 af Christen Jensens gård i Gjesing (var de brødre??). Forinden havde han ca. 1620 overtaget del af Niels Sørensens gård. * Ikke sikkert at hans børn er som nævnt, undtagen Hans Bennedsen af ægteskab. Men det følger af, at iflg. tb 1663 f 24 ved skifte efter Jens Hansen i Maade, ser det ud til at Jens Bennedsen sammen med Benned Jørgensen i Gjesing optrådte på sin mors (Bodil Hansdatter) vegne. * Hans forældre en teori baseret på tidligere sager, hvor der ikke er tvivl om, at Benned Jensen var beslægtet med Laurids Bennedsen og Gyde Bennedsdatter (under forudsætning af, at Jens Bennedsen var hans søn). Benned Jensens børn havde også penge til gode i Laurids Bennedsens bo (rimeligvis oldarv). Alternativt (og måske mere sandsynligt??) var Benned Jensen søn af en Jens, som måske blev gift med Benned Christensens enke. Benned Jensen skulle dermed være en halvbror til Laurids Bennedsen m. fl.. | Jensen, Benned (I42321)
|
| 45694 | Noter(Kopieret fra Henning Jensens slægtsbase) Johan Sørensen, f. ca 1650-70 ? i Skjødstrup, Aal sogn, (søn af Søfren Bundessøn (Boedssøn) og Ukendt) d. 1719 i Børsmose, Aal sogn. Han ses første gang 1691 som fadder i "Schiødstrup" i Aal sogn, så det må antages at han er født der. Fæster af en halvgård i Børsmose. Han giftede sig anden gang ca 1698 i Ho kirke med Maren Madzdatter af Nørreballe, måske datter af Mads Bodsen, (hun dør i Børsmose ca 1710). Han gifter sig tredje gang i Ho kirke 15.2.1711 med Anne Jensdatter af Sønderballe. Hun bliver efter Johan Sørensens død i 1719 gift i 1720 med Hans Christensen, søn af "salig Christen Hansen". Han blev gift med (1) Gørrit Christensdatter, gift 1691, f. ca 1660-75, d. 18 aug 1697 i Børsmose, begravet i Aal. Han blev gift med (2) Karen Madsdatter, gift 1697-98 i Ho kirke, f. i Ho, (datter af Mads Boiesen og Else Madsdatter) d. ca 1710 ? i Børsmose, Aal sogn. Karen:. Han blev gift med (3) Anne Jensdatter, gift 15 feb 1711 i Ho kirke, f. ca 1675-85 i Sønderballe, Ho, (datter af Jens Jessen og Maren Christensdatter) døbt i Ho kirke. Børn: i. Lisbeth Johansdatter f. 1694. ii. Else Johansdatter, f. 6 jul 1697 i Børsmose, Aal sogn, døbt 7 jul 1697 i Aal kirke. Hun blev gift med Simon Christensen, gift 16 maj 1725 i Henne kirke, f. i Staursø, Henne sogn. Simon: Fra Staursø i Henne/Lønne sogn. iii. Søren Johansen, f. 1693-99 ? i Børsmose. Måske er han ikke fra sin fars 1.ægteskab, men første barn fra det andet, blot glemt af præsten, idet broderen Mads (f.1700) angivet at være 2.barn ? iv. Mads Johansen, f. 10 jul 1700 i Børsmose, Aal sogn, døbt 11 jul 1700 i Aal kirke. v. Jens Johansen, f. i Børsmose, døbt 20 mar 1712 i Aal kirke. vi. Jes Johansen, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 24 jun 1713 i Aal kirke. vii.Karen Johansdatter, f. i Børsmose, Aal sogn, døbt 3 mar 1715 i Aal kirke. viii. Maren Johansdatter. | Sørensen, Johan (I40210)
|
| 45695 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Blandt faddere Drängen Carl Carlsson i Abbatrop nævnt ved Nils Persons og Lucia Månsadotters søn Jons dåb 7. oktober 1687. Ryssby (H) C:1 (1652-1691) Bild: 159 Sida: 303 (v47047.b159.s303) Dåb 13 oktober 1687 af Nils Carlssons og Ingeborg Nilsa dotters i Abbatorp dotter ved navn Maria. (v47047.b160.s305) *** Mantalslängder Ryssby Arkiv Digital 1685, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils i S. gl 1-1-0-0 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-0-1 1688, Carl i Abbatorp 1-1-1-0 v400538.b5010.s975 Nils P: i S. gl 1-1-0-0-1 Nils Carlsson i S. gl 1-1-0-0-0-1 1689, Carls Enkia i Abbatorp 0-1-1-0 v400539.b3110.s607 Carl Carlsson i S. gl 1-0-0-0 Nils Prs i S. gl 1-1-0-0-1 1690, Abbatorp, Carl Enka 0-0-0-0-0-0-0-1 v400540.b2500.s254 Carl Carlsson 1-0-0-0-1 Nils Persson 1-1 Nils Carlsson 1-1-0-0-1 1691, Abbatorp, Carl Larsson 1-1-0-0-1-1 v400541.b2440.s259 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1692, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1 v400542.b2600.s507 Nils Persson 1-1-0-0-1 Nils Carlsson 1-1-0-0 1695, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400545a.b2300.s449 Nils Carlsson 1-1 1700, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400550.b2630.s515 Nils Carlsson 1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1705, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400555a.b321.s625 Nils Carlsson 1-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-0-1 1710, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0-0-1-1 v400560.b6050.s1175 Nils Nilsson 1-1-0-0-0-1-1 Jordan Carlsson 1-1-0-0-1 1715, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 drängen Lars v400565a.b3840.s755 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-0 1722, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400617.b3560.s443 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son Jon 1723, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-0 v400618.b390.s35 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 S:N:N: 1724, Abbatorp, Carl Carlsson 1-1-1 Son Börge v400619.b390.s34 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Jon och Johan 1725, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400620.b2320.s288 Nils Nilsson 1-1-0 Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Joen och Jaen 1730, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 dreng Pär v400625.b5160.s867 Nils Nilsson 1-1-0 ?? Jordan Carlsson 1-1-1-0 Son: Per 1734, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0 v400629b.b310.s24 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon dott Kiers obs 1735 Jordan Carlsson 1-1-1-2 Son: Pär 1738, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Gabriel v400633.b6150.s1016 Nils Nilsson 1-1-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-1-1-1 Ins Föräldrar Hel torp med 1/3 til hver 1740 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400635.b3670.s523 Nils Nilsson 1-1-1-0-0-1 Son Jon Jon Jordansson 1-0-0-0-0-2-1-1 Ins Föräldrar 1741 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400636.b10240.s1319 Sven Månson 1-1-0-0-1-0-1-1 d. Jon, ? föräldrar Jon Jöransson 1-0-0-0-1-2-0-1 d: Carl, ? des moder 1742 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400637b.b14620.s2210b Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 d. Jon ved des föräldr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Moder 1743 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-0-1 dräng Daniel v400638.b8640.s1175 Sven Månsson 1-1-0-0-0-1-1-1-1 des fadr Carl Carlsson 1-0-0-0-0-1-1-0-1 d. Carl ved des Mor 1746 nr. 1, Abbatorp, Börge Carlsson 1-1-0-1-1 dräng Daniel v400366.b1390.s260 Sven Månsson 1-1-0-0-1 S. Jans And Larsson 1-1-0-0-1-0-0-1 d Haak des moder | Familie: Carl Carlsson / Maja Jönsdotter (F10622)
|
| 45696 | Noter(Ole Thyge Plannthin) Dåb i Prästtorp 5. december 1714 nr. 52, Karin från Prästorp Fad: Jon Ifvarsson Mod: Karin Håkonadotter, blandt vidner: Niels Person i Prästorp och Elin Jönsdotter i Prästorp. Dåb i Prästtorp 4 Maij 1722 nr. 17, Anders från Prästorp Fad: Jachris? Andersson Mod: Wallborg Jöns dotter, blandt vidner: Hustru Elin Jönsdotter i Prästorp, Pigan Elin Jöns Dotter i Prästorp, Pigan Maria Jöns Dotter Ibm. Dåb i Prästtorp 6 september 1724 nr. 41, Anders från Prästorp Fad: Pehr Larsson Mod: Karin Andersdotter, blandt vidner: Pehr Olson Ibidem, Hustru Elin Jönsdotter Ibidem. Dåb i Prästtorp 25 October 1730 nr. 44, döptes barnet Brita från Prästorp Fadran Göran Andersson Modran Marie Jönsdotter Vitnen ... Nils Andersson Pr¨storp ... Karin Carlsdotter Prästorp (der måske kan være datter af Carl Andersson) *** Mantalslister Ryssby Arkiv Digital 1710, Prästorp, Jonn Andersson 1/2 1-1-0-0-1-1 v400560.b6040.s1173 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1711, Prästorp, Jonn Andersson 3/8 1-1-0-0-1-2 v400561.b5840.s11393 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1712, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-0-0-0-0-1 v400562.b6360.s1241 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1713, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0-0-1 v400563d.b400.s771 Nills Pährsson 1/8 1-1-0 1714, Prästorp, Carl Andersson 3/8 1-1-0-0 v400564.b6680.s1299 Nills Pärsson 3/8 1-1-0 1715, Prästorp, Carl Andersson 1/4 1-1-0-0 v400565a.b3840.s755 Nills Pärsson 1/4 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1716, Prästorp, Carl Andersson 1/6 1-1-0-0-0-1 v400566.b280.s43 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson1/6 1-1-0-0-0-1 1717, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400612.b3420.s388 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:S: Nills Andersson 1-1-0 1719, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400614.b3930.s653 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1720, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400615.b5560.s880 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 S:P:Snudarn? Nills Andersson 1-1-0 1721, Prästorp, Carl Andersson 1/3 1-1-0-0 v400616.b4630.s764 Nills Pährsson 1/6 1-1-0 Nills Andersson 1-1-0 1722 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400617.b3580.s445 1723 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400618.b410.s37 Pär Olsson 1-1-0 Nils Andersson 1-0-0 Hustrun Blind 1724 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400619.b400.s35 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Olsson 1-1-0 1725 nr. 58, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400620.b2330.s289 Jöran Andersson 1-1-0 Pär Eriksson 1-1-0 1726 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400621.b300.s24 1730 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400625.b5190.s870 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Olsson 1-1-0 På flere registreringer er nr. 84 ½ gård med 1/6 til hver af torparne 1731 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400626.b3080.s407 Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1732 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400627.b4420.s613a Jöran Andersson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1733 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-0 v400628.b11380.s1461 Erik Pärsson 1-1-0 (der overskriver Jöran Andersson) Jon Eriksson 1-1-0 1736 nr. 84, Prästorp, Carl Andersson 1-1-0-1 v400631.b6980.s808 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1737 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 v400632a.b3800.s521 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 1738 nr. 84, Prästorp, Sivan Nilsson 1-1-0-0-0-0-0-1 dess moder v400633.b6180.s1019 Erik Pärsson 1-1-0 Jon Eriksson 1-1-0 *** Husförhörslängder Ryssby (H) AI:1a (1735) Bild: 39 Sida: 65 (v23908.b39.s65) Prestorp Navn Alder Carl Andersson 64 H. Elin d. Anna d. Kirsten Hb. Jon Eriksson H. Kirsten Nilsd. s. Per 3 Pig Brita 16 Hb. Erik Persson 34 H. Maria Jönsd: 26 d. Brita 5 d. Elin 2 | Familie: Carl Andersson / Elin Jönsdotter (F16013)
|
| 45697 | Noter: * Han kjøpte Karterud i 1703 sammen med Ola Siversen og Ola Amundsen, og døde der i 1708. Lars var fadder for Malene Olsdatter Karterud i 1696, og for Sven Sagmesters (ved Merildsaga?) sønn i 1706. * Han er sannsynligvis den samme som Lars Solberg og soldat Lars Solberg som går til alters i Vinger mange ganger på 1690-tallet. Kona var tydeligvis syk og sengeliggende, og måtte få nattverden hjemme f x Lars Eilufsens lenge sengeliggende kvinne i sept 1691, Lars Solbergs skrøpelige kvinne mars 1692, og Lars Solbergs svake kvinne mars 1693. Dessverre står ikke navnet hennes. | Solberg, Lars Eilufsen (I27715)
|
| 45698 | Noter: Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside. "Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725" udarbejdet af Gunnar Almqvist -- Hustru Margreta Andersdotter i Tväråna döms att betala Erik Persson i Gransjön för den fjärding råg sonen Anders Eriksson lånat för 7 år sedan. 1720 ht 131 -- Drängen Anders Eriksson i Tväråna och löskonan Kerstin Eriksdotter i Sörmarks säter bötar för lönskaläge. Anders skall betala henne 5 rd till barnaföda. 1721 vt 7 -- Anders Eriksson i Tväråna och löskvinnofolket Kerstin Eriksdotter i Rattsjöberg, vilka avlat barn i lönskaläge, ämnar ingå äktenskap, varför de hänvisas till predikoämbetet för vigsel. 1723 vt 27 | Suhoinen, Anders Eriksson (I35054)
|
| 45699 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database, bl.a. dette: Sigfrid Henriksson Häkkinen försöker uppta ett torp i Arnsjön, Östmark 1648 men körs bort därifrån. Sigfrid finns i Norra Röjdåsen omkring 1670 hos sin son Abraham Sigfridsson Häkkinen i Multtjärn på 1690-talet. ** Sigfrid Henriksson Häkkinen, född ca 1622 i Finland, uppodlade Arnsjön i Östmark 1648. Sigfrid och en annan finne, Olof Polak hade fått torpsedel för Arnsjön av landshövdingen men inte fått insyning av länsman och nämnd, varför en tredje finne, Anders Jönsson Hotakka år 1652 fick överta egendomen. ** Omfattende omtale af sagn om Häkkinen i Skogfinska nybyggare side 234-237. | Häkkinen, Sigfrid Henriksson (I37590)
|
| 45700 | Noteringar i Kenneth Alexis Bergmanns database. | Porkka, Lars Matsson (I37595)
|