Mats Grellsson Kavalainen

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Mats Grellsson

Notater:

Fødsel:
Födelse- och dopbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 54 Sida: 99
1719 nr. 21, Humsiön, d 29 Maii föddes Grils Mathesons och Gunnila Jacobsdotters barn i Humsiön af ährl föräldrar och döptes d 31 ejusdem af ... ch blef i dopet Kallad Mathis ...

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Grells Mattsson

Notater:

Note(kopieret fra Kenneth Alexix Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750"
Gunnar Almqvist
--
Hustru Karin Danielsdotter förhöres angående ett rykte hon utspritt, att Johan Olofsson
Håtack i Kymmen som dött sistl. 24/5, blivit illa slagen av Grels Matsson i Humsjön och
dött därav.
Hon berättar att när Olof Håtack i Kymmen höll barnöl söndagen 22 maj var många
grannar där bl a hans bror Johan och Grels Matsson, vilka kom i slagsmål med
varandra. Johan var vid tillfället mycket berusad.
Hans bror Olof uppger att han försökt skilja slagskämparna åt, men att de åter har
börjat tampas och då har Johan blivit liggande på marken och när han vaknat upp
bett Lars i Kymmen om hjälp att komma därifrån varpå Johans hustru Annika Larsdotter
och hustru Britta Jonsdotter lett honom till stugan.
Han har jämrat sig men ej på grund av slagsmålet utan sin vanlig åkomma svår
håll och sting. Han bad brodern Olof att hämta en ask med kvicksilver och annat
hopblandat som han brukar ta vid sådana attacker.
Johans änka Annika säger sig ha frågat sin man innan han dött på tisdagen, om han
hade ont av slagsmålet men då skyllt på sin vanliga åkomma.
Grels Matsson frikännes.
1726 ht 59
--
Grels Matsson i Humsjön besvärar sig på sin mors Maria Pålsdotters vägnar över att
hon ej fått någon lösen för den del hon ärvt efter sin far Pål Matsson i Spettungen och
som nu besittes av hennes syskon och syskonbarn.
1727 ht 51
--
Sextondelshemmanet Humsjön,som asserorn Johan Borgström köpt 1742 28/6
av Grils Matsson Kaflen i Humsjön för 300 d smt.
1742 ht 302

Fødsel:
Födelse- och dopbok Gunnarskog (S) C:1 (1688-1706) Bild: 18 Sida: 13
d 3 Martij Mattes Grelsson föddes i Axl af Ehrliga foräldrar
Maria Påhlsdotter föddes i Spottungen i Frijsdalen
(Meget usikker registrering)

Død:
Dødsår fremgår af hustruen Gunilla Jakobsdotters begravelse 30 juli 1770, hvor det oplyses at manden døde for 2 år siden.

Grells blev gift med Gunilla Jakobsdotter Kailainen cirka 1718. Gunilla (datter af Jakob Isaksson Kailainen og Sofia Larsdotter Kauttoinen) blev født cirka 1687 i Kymmen, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde den 30 jul. 1770 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län; blev begravet den 5 aug. 1770. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Gunilla Jakobsdotter

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gunnarskog (S) C:5 (1753-1795) Bild: 230 Sida: 458
1770 nr. 27, Gla Änkan Gunilla Jacobsdr St. Bogen, Dödde d: 30 Julii af Håll och Styng i Kymmen i Grämark af Par: Jacob Larsson och H: Sophia Larsdr. Gift i 50 år med sin för 2 år sedan afledne man Geels Matthson i Homsiön. Hatt 11 Barn 6 lehva 5 döda. Varit beskedelig Hustru. Lef 83 år. Begr af ... 5 Augl

Notater:

Gift:
Vielsesår fremgår af Gunilla Jakobsdotters begravelse 30 juli 1770, hvor det oplyses at hun havde været gift i 50 år med Gell Geels Matthson i Homsiön. Dette er dog justeret på basis af fødselsår for børn.

Notater:

Note(kopieret fra Kenneth Alexix Bergman)
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1741-1750"
Gunnar Almqvist
--
Hustru Karin Danielsdotter förhöres angående ett rykte hon utspritt, att Johan Olofsson
Håtack i Kymmen som dött sistl. 24/5, blivit illa slagen av Grels Matsson i Humsjön och
dött därav.
Hon berättar att när Olof Håtack i Kymmen höll barnöl söndagen 22 maj var många
grannar där bl a hans bror Johan och Grels Matsson, vilka kom i slagsmål med
varandra. Johan var vid tillfället mycket berusad.
Hans bror Olof uppger att han försökt skilja slagskämparna åt, men att de åter har
börjat tampas och då har Johan blivit liggande på marken och när han vaknat upp
bett Lars i Kymmen om hjälp att komma därifrån varpå Johans hustru Annika Larsdotter
och hustru Britta Jonsdotter lett honom till stugan.
Han har jämrat sig men ej på grund av slagsmålet utan sin vanlig åkomma svår
håll och sting. Han bad brodern Olof att hämta en ask med kvicksilver och annat
hopblandat som han brukar ta vid sådana attacker.
Johans änka Annika säger sig ha frågat sin man innan han dött på tisdagen, om han
hade ont av slagsmålet men då skyllt på sin vanliga åkomma.
Grels Matsson frikännes.
1726 ht 59
--
Grels Matsson i Humsjön besvärar sig på sin mors Maria Pålsdotters vägnar över att
hon ej fått någon lösen för den del hon ärvt efter sin far Pål Matsson i Spettungen och
som nu besittes av hennes syskon och syskonbarn.
1727 ht 51
--
Sextondelshemmanet Humsjön,som asserorn Johan Borgström köpt 1742 28/6
av Grils Matsson Kaflen i Humsjön för 300 d smt.
1742 ht 302

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 172
1698 nr. 41, d 22 Maj Mates Grelson föddes .sjön af Khelige foreldrar ?, d 5 Juny begrafedes hand ålder 28 åhr

Mats blev gift med Maria Påhlsdotter Mammoinen den 8 mar. 1696 i Gunnarskog Kyrka. Maria (datter af Pål Matsson Mammoinen) blev født cirka 1672 i Spettungen, Mammola, sødra Lekvattnet, Värmland Län; døde den 7 maj 1742 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län; blev begravet den 23 maj 1742. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Fødsel:
Note (Ole Thyge Plannthin)
Ved begravelsen angives, at Maria er født i Bogen. Hvis oplysningen om, at hun er datter af Pål Mattsson Mammoinen er korrekt er hun imidlertid født i Spettungen, Fryksände

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:3 (1719-1731), side 195
1742 nr. 54, Marie Bogen, d 7. Maji dödde fattige Änken Marie i Bogen, föd ibidem, f. Pål m. Kari, begrafs d.23. Maji lefvet 70. åhr

Notater:

Gift:
Vigselbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 13
1696 d 8 Marty Mattes Greelson föddes i Axl. af Ehrlige foräldrar og Maria Påhlsdotter föddes i Spettungen i Fryk..

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Jakob Isaksson

Notater:

Note(Fra Kennth Alexis Bergmans hjemmeside)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
Kronohemmanen Kymmen och Långenäs utbjudes till högstbjudande
köpare.
Kymmens åbor Jakob, Lars och Isak Isakssöner betalar 100 d smt för
Kymmen, och för långenäs har dessa åbor bjudit 80 d smt. Ingen bjuder
över, och hemmanen anses ej heller vara mera värda.
1712 vt 73
--
Johan Håtack i Kymmen (Olofssob) bötar... (Gift med Lars Larsson i Långenäs syster
Annika Larsdotter, Pål Kristofferssons i Långenäs sondotter )
1713 ht 26,49
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 86 Sida: 161
1705 nr. 31, d 19 Novem: Jacob Isacsson från Kymen

Jakob blev gift med Sofia Larsdotter Kauttoinen. Sofia (datter af Lars Simonsson Kauttoinen og Marina Matsdotter Ikoinen) blev født cirka 1664 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; døde i 1720 i Kymmen, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.413/11.425/11.435 (Plannthin)
• Alias: Greger Olsen

Notater:

Note(Finnar i Väst af Jarl Ericson, side 109)

Grells Olovsson Kavalainen kom inte, som många forskara-kåsörer till leda upprepat, under 1600-talets första årtionde til Gunnarskog. Sanningen var at Grells enligt sin egen dödsruna föddes 1610 i Finland och ej antecknad i mantalslängd för Bogen förrän 1674, för at sedan fremstå fram til 1688. Från 1679 finns hans söner i mantalslängd långt in på 1700-talet.

För år 1674 och 1675 var Grells antecknad som änkling med två söner och en sonhustru. 1676 var Grells åter antecknad som gift man och hade altså gift om sig någon gång 1675. Vid den tiden utskrevs mantalslängd de första veckorna i januari resp år, varför det som står i mantalslängd gällde förhållandet vid tidspunkt resp år.
***

Note fra GENI(Jan-Olov Ånskog m.fl.)

Greger Olofsson finns med i Prestens Manntall 1664 då han står skriven som oppsitter i Varaldsskogen i Vinger: Akershus fylke, Øvre Romerike prosti, Manntall 4 (RA/EA-4070/J/Ja/Jab/L0004), 1664-1666, oppb: Riksarkivet. Sogneprestenes manntall, sidan 319.
http://arkivverket.no/URN:db_read/ft/35500/160/ Bildlänk: http://www.arkivverket.no/URN:NBN:no-a1450-ft10051005102161.jpg

Han återfinns senare i Bogen i Gunnarskog mellan åren 1674-1688:

Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA55203.19/33 (1674) Bildid: A0003155_00128

Mantalslängder 1642-1820 Örebro län, SE/RA55203.19/46 (1688) Bildid: A0003168_00313 1701 "d 19 October afled Salligen Grells Olufs i Bogen födder i Finland af ehrlige föräldrar. m: Hustru Ilin. 27 ejusdem begrafen hans åhlder 90 åhr".

1674 och 1675 var Grells antecknad solm änkling med två söner och en sonhustru. 1676 är han åter antecknad som gift. Grell var gift minst två gånger. Den första hustrun hette Anna och den andra hustrun Marit Henriksdotter.

Lämning finns efter hans hus i Bogen. Det ligger norr om fastigheten Grillsmon. Källa: Ragnar Nyström, Staffan Eriksson och Larry Eriksson

"Skogsfinnar, eller svedjefinnar, var en grupp finnar främst från Savolax i dåvarande östra rikshalvan av Sverige som flyttade till delar av Norrland, Bergslagen och Värmland samt Norge (Hedmark) från 1590-talet till omkring 1640. Begreppet svedjefinnar var tidigare det vanliga, men har numera oftast för gruppen i Sverige ersatts av begreppet skogsfinnar, eftersom deras näringsfång var vida större än enbart svedjebruk, inte minst konventionellt åkerbruk och boskapsskötsel.[1]

Skogsfinnarna försörjde sig till en början på svedjebruk, men omkring 1640 begränsades svedjebruk i lag för att skog behövdes för bergsbruk. Savolaxarna blev då torpare, i Bergslagen med skyldighet att arbeta som kolare knutna till bergsbruken. De finnar som arbetade inom svenskt hyttbruk sedan mitten av 1500-talet kunde troligen även komma från andra delar av östra rikshalvan.[2] Dessutom var fiske och jakt av betydelse."

Mantalslängder Gunnarskog.

1674: Örebro län 1642-1820 (S, T) 33 (1674) Bild: 1430 Sida: 776
Boogen (v903401.b1440.s777)
Grels 1-0-2-0-0-1
Samull 1-0-0-1

1675: Örebro län 1642-1820 (S, T) 34 (1675) Bild: 2260 Sida: 850
Boogen (v903402.b2280.s852)
Grels 1-0-2-0-0-1
Anders Jacobsen 0-0-0-0 sum 2

1676: Örebro län 1642-1820 (S, T) 35 (1676) Bild: 2030 Sida: 169
Boogen (v903403.b2040.s170)
Grels 1-1-1-1

1677: Örebro län 1642-1820 (S, T) 37 (1678) Bild: 2290 Sida: 209
Boogen (v903405.b2300.s210)
Grels 1-1-2-0-0-1

1678: Örebro län 1642-1820 (S, T) 37 (1678) Bild: 2290 Sida: 209
Boogen (v903405.b2300.s210)
Grels 1-1-2-0-0-1

1682: Örebro län 1642-1820 (S, T) 40 (1682) Bild: 2510 Sida: 238
Bogen (v903408.b2530.s240)
Grels 4
Johan 1

1686: Örebro län 1642-1820 (S, T) 44 (1686) Bild: 2430 Sida: 237
Bogen (v903412.b2450.s239)
Grels 3

Død:
Död och begravningsbok Gunnarskog C:1 (1688-1706), side 180
1701 nr. 15, d 19 october ? Sallige Grells Olöff i Bogen föddes i Finland af eherlige föräldre der m: Hustru Ilin, 27 ejusdem begrafen hans ålder 90 åhr

Grell blev gift med Marit Påhlsdotter Mammoinen cirka 1654 i Vinger. Marit døde cirka 1714. [Gruppeskema] [Familietavle]

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Ane-nr.: Ane 11.436 (Plannthin)

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Bopæl: fra 1649 til 1673, Spettungen, Lekvattnet, Värmland Län

Notater:

Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet.

Note (Fra hjemmeside for Lekvattnet)

Den finska kolonisationen i Spettungen
**************************************
Pål Matsson Mammoinen ryddet Spettungen i Lekvattnet på 1640 tallet.

I juni 1640 vittnar nämnden vid tinget, att torp ej kan upptagas på skogen ifråga, detta tydligen därför att redan något år tidigare en finne bosatt sig där. Vid tinget samma höst befinner sig också en nybyggare Maths Mammoinen på Spetungeskogen i full träta om ängsmarker med finnen Påvel Larsson i Långenäs vid Kymmen. Denne Maths som tydligen är sjuklig, går ur tiden omkring år 1651.

Sonen Pål Matsson, som tidigt tagit vid gården, får denna skattlagd som 1/4 kronohemman redan år 1649. Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.

Sonen Maths efterträder honom till inpå 1690-talet, då släkten Mammoinen av allt att döma försvinner från Spettungen, alldeles som Gottlund uppger, och andra släkter uppträder på hemmanet. Framdeles kvarvarande av dessa blir släkten Riekkinen (eller möjligen Rikkinen), som enligt en av Gottlund anförd tradition sagts leda sitt ursprung från en från Finland inkommen kapten Rek eller Rick (Richard Brobergs ”Finsk invandring till mellersta Sverige, jfr sid. 105).

I början av 1700-talet är den företrädd på hemmanets tvenne gårdar av Anders Sigfridsson i nedre Spettungen och Sigfrid Sigfridsson i övre Spettungen.
Bägge gårdarna är numera avfolkade och öde, byggnaderna rivna och ägorna skogsmark.”


Bopæl:
Pål tillhör släkten Mammoinen – han nämnes 1667 som Påffuel Mam – och står kvar i längderna till och med 1673.

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
"Näst stadfästes thet Jordekiöp som Lars Simonsson i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och Wermelands Infanteri Wellborne Jonas Hansson Gyllenspets till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen; och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie.
--
Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemetsdöttrer I Hällebergh i Sunds Sochn, Rafwel Kiarn, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh
dher underliggiandhe afgränsade ägor
1673 vt 16
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru Annika Eriksdotter i Humsjön överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv."
1694 ht 78
--
"Drängen Anders Larsson i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel och att han är en god och lydig son till Lars Simonsson i Ragvaldstjärn."
1696 vt 72:
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn.
1703 ht 96
--
Sal. Lars Simonssons i Ragvaldstjärn barn i äldre kullen Mats, Anders och Lars Larssöner kärar på egna och sina systrars och systerbarns vägnar till sin styvmor Marit Larsdotter och hennes abrn, sina halvsyskon, om arvet efter sin sal. mor Marina Matsdotter i säväl Humsjön som Ragvaldstjärn och söker därvid ändring i sin fars testamente.
han bestämde att äldre kullen skulle äga Humsjön och 1/8 i Solberg, vilka lotter var hans och hans förra hustrus avlingejord. Senare kullen skulle stanna i Ragvaldstjärn.
Av faderns fastebrev från 1673 (vt 16) på Ragvaldstjärn framgår, att de förvärvats genom köp under giftet med Marina Matsdotter.
Han har haft rätt att från sina 2/3 utesluta äldre kullen. Rätten beslutar att testamentet
skall gälla.
1706 ht 73
--
Anders Larsson i Humsjön har instämt sin halvbror Jacob Larsson, som besitter Ragvaldstjärn, angående mätning av skogsägorna i Humsjön och Ragvaldstjärn, vilka bägge är 1/8 hemman.
1713 vt 68
*
Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73
--
Mats Larsson Kauttoinen, i källorna bl a domböcker benämnd som Mats Katan. Föräldrarna var Lars Simonsson Kauttoinen och hans andra hustru Marit Larsdotter. Mats hustru var sannolikt Britta Larsdotter bl a med stöd av en domboksnotis från 1719.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 85 Sida: 159
1702 nr. 35, Lars Simonson från Rafvalskiärn 73½

Lars blev gift med Marina Matsdotter Ikoinen før 1664 i Gräsmark Kyrka. Marina (datter af Mats Eriksson Ikoinen og Sofia Persdotter) blev født cirka 1640 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde cirka 1678 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

"Ett sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Sal. hustru Marina Matsdotters i Ragvaldstjärn arvingar sonen Mats Larsson i Solberg och mågen Daniel Olofsson i Lövåsen fordrar på egna och övriga syskons vägnar sitt mödernearv 1/7 i Långtjärn av sina syskonbarn Henrik Henriksson i Bredsjön samt Per och Henrik Henriksöner i Långtjärn, vilka där innehar varsin 1/3.
Eftersom lotten är för liten för besittning, låter Marianas arvingar lotten stå till de tre åbornas lika brukning tills man kan komma överens om lösen eller genom byte få jord på annat ställe.
1711 ht 87
--
"Ett sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740"
Gunnar Almqvist.
--
På Maria Matsdotters söners Anders Larsson och Lars Larsson i Humsjön vägnar yrkar Grels Matsson och Mats Göransson att utfå 1/7 i Långtjärn av åborna där.
1730 vt 57
--

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Simon Larsson

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst.

En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara."
Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Domboken 1653

Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn.
Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte.
--
Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman.
Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat.
Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt.
Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 77 Sida: 145
1694 nr. 8, Simon Larsson Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Simon blev gift med Kerstin Halvardsdotter cirka 1628. Kerstin blev født cirka 1605; døde i 1696 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; blev begravet den 18 nov. 1696. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 79 Sida: 149
1696 nr. 71, Kirsten Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

Barn:
Per Mattsson Ikoinen (1630 - 1717)
Henrik Mattsson Ikoinen (1633 - )
Matts Mattsson Ikoinen (1635 - 1704)
Mariana Mattsdotter Ikoinen (1640 - 1678)
Erik Matsson Ikoinen
--
"Näst gafs tillkiänna, huru Sigfrid Pedersson i Bredsjön, Fryksände Sochen
en finne hade nyligen mördat sin granne, Matts Erichsson i Långkiernen i samma Sochn, och straxt förrymbdt som man menar åth Norige, och nu skall hans hustrun haffua begynt att föryttra och sällia bort boet och achta sin koos effter honom. Rätten fan för godt att låta Gode Män skiffta boet, och taga twådelen som Mannen kommer till, ifrån hustrun och sättia honom i taka händer, til thes saaken bliffuer edsfört, och i medlertijd låta stämpa honom Sigfrid Pedersson såsom hör nu offentligen aff rätten förmedels förste resan, altingh at swara til sin saak."
--
Långetjärn upptogs omkring 1640 av Mats Eriksson Ikoinen
och inskrevs i Jordeboken 1649, som "Nybygge"; det skattlades 1650 som 1/4 h. Iko-Mattes eller Ikorne-Mattes,

Så länge fick dock icke MATTS vara med; Gottlund berättar i sin "Dagbok..." om varför; "... Den förste som upptagit detta ställe skall varit en Ikoinen

Hans hästar hade en gång gjort skada på en HindrikHaikoinens sveder. De
råkade varandra i skogen och sutto och pratade härom. Ikoinen ville förlikning och bad härom. Haikoinen svarade:
Jag skall nog förlika dig och slog därpå med bösspipan honom i huvudet, varav den andre genast dog. Han nedgömde honom i bäcken Tunturinpuro, Hustrun frågade vid hemkomsten varföre han vore så sorgsen, Han berättade för henne saken och rymde till Norge. Stället heter ännu Murraho.."
--

Mats blev gift med Sofia Persdotter. Sofia døde i 1685 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]