Gunilla Jakobsdotter Kailainen

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Gunilla Jakobsdotter

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gunnarskog (S) C:5 (1753-1795) Bild: 230 Sida: 458
1770 nr. 27, Gla Änkan Gunilla Jacobsdr St. Bogen, Dödde d: 30 Julii af Håll och Styng i Kymmen i Grämark af Par: Jacob Larsson och H: Sophia Larsdr. Gift i 50 år med sin för 2 år sedan afledne man Geels Matthson i Homsiön. Hatt 11 Barn 6 lehva 5 döda. Varit beskedelig Hustru. Lef 83 år. Begr af ... 5 Augl

Gunilla blev gift med Grells Mattsson Kavalainen cirka 1718. Grells (søn af Mats Grellsson Kavalainen og Maria Påhlsdotter Mammoinen) blev født den 13 mar. 1696 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län; døde i 1768 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Gift:
Vielsesår fremgår af Gunilla Jakobsdotters begravelse 30 juli 1770, hvor det oplyses at hun havde været gift i 50 år med Gell Geels Matthson i Homsiön. Dette er dog justeret på basis af fødselsår for børn.

1. Mats Grellsson Kavalainen blev født den 29 maj 1719 i Humsjön, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev døbt den 31 maj 1719.
2. Maria Grellsdotter Kavalainen blev født den 6 nov. 1721 i Humsjön, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev døbt den 12 nov. 1721; døde i 1798 i Tekstebakken, Skinnarbøl, Vinger Sokn, Hedmark, Norge; blev begravet den 18 mar. 1798.
3. Pål Grellsson Kavalainen blev født den 13 nov. 1722 i Kymmen, Gräsmark Församling, Värmland Län; blev døbt den 18 nov. 1722; døde cirka 1753 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län.
4. Jakob Grellsson Kavalainen blev født i 1727 i Humsjön, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde den 3 aug. 1801 i Mjögsjöhöjden, Gunnarskog, Värmland Län; blev begravet den 9 aug. 1801.
5. Gunilla Grellsdotter Kavalainen blev født i 1737 i Humsjön, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde den 19 mar. 1773 i Bogen, Gunnarskog Församling, Värmlands Län; blev begravet den 4 apr. 1773.

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Jakob Isaksson

Notater:

Note(Fra Kennth Alexis Bergmans hjemmeside)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist
--
Kronohemmanen Kymmen och Långenäs utbjudes till högstbjudande
köpare.
Kymmens åbor Jakob, Lars och Isak Isakssöner betalar 100 d smt för
Kymmen, och för långenäs har dessa åbor bjudit 80 d smt. Ingen bjuder
över, och hemmanen anses ej heller vara mera värda.
1712 vt 73
--
Johan Håtack i Kymmen (Olofssob) bötar... (Gift med Lars Larsson i Långenäs syster
Annika Larsdotter, Pål Kristofferssons i Långenäs sondotter )
1713 ht 26,49
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 86 Sida: 161
1705 nr. 31, d 19 Novem: Jacob Isacsson från Kymen

Jakob blev gift med Sofia Larsdotter Kauttoinen. Sofia (datter af Lars Simonsson Kauttoinen og Marina Matsdotter Ikoinen) blev født cirka 1664 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; døde i 1720 i Kymmen, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1602-1700"
Gunnar Almqvist.
--
"Näst stadfästes thet Jordekiöp som Lars Simonsson i Rafwels Kiärn hadegiordt medh Öfwersten aff Närkies och Wermelands Infanteri Wellborne Jonas Hansson Gyllenspets till Gylleby och Åholm som den Skoughstegh Westan om sjön Kymen medh dess fiskie, Norr och Söder som aff Ålder haar legat under Öfwerstens frelsegårdh Hälgeby Sunds Soch, hwilken skougsdehl sträcker sigh i Söder intill Skattegården Tallbergs Uthskough, och räker sedan Norr till dät Råå, eller Röser, som ähr emellan honom och Torpet Kimmens skog- segor, hwilka Rösen ähre satte, then förste wedh Nordare Enden på Skålmåssen, in wedh SkatteRået; then andre något litet i Öster Norr mitt emillan Siöön Kimmen och bemälte Skålmåssen, som lades på Een stor steen; och then tredie wedh Kims stranden; Och therföre gifwit fämtijo Rixdaler in Spetie.
--
Sedan kiöpt af Oluf Pädersson, Elof Halfwardsson, Sigrin och Ragnela Clemetsdöttrer I Hällebergh i Sunds Sochn, Rafwel Kiarn, som ähr Ett Åtton dehls Hemman i samma Sochn, optagit på theras skattehemmans Hälleberghs Skough och mark för Tije tunnor Rogh, medh
dher underliggiandhe afgränsade ägor
1673 vt 16
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn förständigas, att till sin barnlösa sonhustru Annika Eriksdotter i Humsjön överlämna vad hennes sal, man testamenterat henne, inklusive mannens mödernearv."
1694 ht 78
--
"Drängen Anders Larsson i Ragvaldstjärn, som ämnar resa till Finland för efterforskning av arv, får intyg om god vandel och att han är en god och lydig son till Lars Simonsson i Ragvaldstjärn."
1696 vt 72:
--
"Sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Lars Simonsson i Ragvaldstjärn arvingar skall vid nästa ting uppvisa fastebrev, om de vill bemöta hans systers Karin Simonsdotters arvingars krav på systerrätt i Ragvaldstjärn.
1703 ht 96
--
Sal. Lars Simonssons i Ragvaldstjärn barn i äldre kullen Mats, Anders och Lars Larssöner kärar på egna och sina systrars och systerbarns vägnar till sin styvmor Marit Larsdotter och hennes abrn, sina halvsyskon, om arvet efter sin sal. mor Marina Matsdotter i säväl Humsjön som Ragvaldstjärn och söker därvid ändring i sin fars testamente.
han bestämde att äldre kullen skulle äga Humsjön och 1/8 i Solberg, vilka lotter var hans och hans förra hustrus avlingejord. Senare kullen skulle stanna i Ragvaldstjärn.
Av faderns fastebrev från 1673 (vt 16) på Ragvaldstjärn framgår, att de förvärvats genom köp under giftet med Marina Matsdotter.
Han har haft rätt att från sina 2/3 utesluta äldre kullen. Rätten beslutar att testamentet
skall gälla.
1706 ht 73
--
Anders Larsson i Humsjön har instämt sin halvbror Jacob Larsson, som besitter Ragvaldstjärn, angående mätning av skogsägorna i Humsjön och Ragvaldstjärn, vilka bägge är 1/8 hemman.
1713 vt 68
*
Mats Larsson Katt i Solberg (Ekshärad) bror till Simon Larsson i Ragvaldstjärn (Gräsmark) enligt Älvdals häradsrätt AIa:3 (1685-1689) Bild 73
--
Mats Larsson Kauttoinen, i källorna bl a domböcker benämnd som Mats Katan. Föräldrarna var Lars Simonsson Kauttoinen och hans andra hustru Marit Larsdotter. Mats hustru var sannolikt Britta Larsdotter bl a med stöd av en domboksnotis från 1719.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 85 Sida: 159
1702 nr. 35, Lars Simonson från Rafvalskiärn 73½

Lars blev gift med Marina Matsdotter Ikoinen før 1664 i Gräsmark Kyrka. Marina (datter af Mats Eriksson Ikoinen og Sofia Persdotter) blev født cirka 1640 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län; døde cirka 1678 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

"Ett sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1701-1725"
Gunnar Almqvist.
--
Sal. hustru Marina Matsdotters i Ragvaldstjärn arvingar sonen Mats Larsson i Solberg och mågen Daniel Olofsson i Lövåsen fordrar på egna och övriga syskons vägnar sitt mödernearv 1/7 i Långtjärn av sina syskonbarn Henrik Henriksson i Bredsjön samt Per och Henrik Henriksöner i Långtjärn, vilka där innehar varsin 1/3.
Eftersom lotten är för liten för besittning, låter Marianas arvingar lotten stå till de tre åbornas lika brukning tills man kan komma överens om lösen eller genom byte få jord på annat ställe.
1711 ht 87
--
"Ett sammandrag av Fryksdals härads domböcker 1726-1740"
Gunnar Almqvist.
--
På Maria Matsdotters söners Anders Larsson och Lars Larsson i Humsjön vägnar yrkar Grels Matsson och Mats Göransson att utfå 1/7 i Långtjärn av åborna där.
1730 vt 57
--

Andre Begivenheder og Egenskaber:

• Alias: Simon Larsson

Notater:

Noter (Kenneth Alexis Bergman)

Simon Smed, Simon Larsson Kauttoinen, f. omk.1595, var bössesmed och kom från Örebro. Gottlund får sig berättat om Simon Smed, och skriver i sin "Dagbok ..." "som varit en kronosmed i Örebro och ännu sedemera gjorde bössor här i Ragvaldstjärn. Simon Kauttoinen hade varit ett år i Örebro, rymt och blivit efterlyst. Han kom till Elvdalen och tjente hos en smed, men yppade aldrig sin konst.

En gång då smeden varit längre bort, och man behövde en gammal yxa reparerad, så gjorde han det. Då smeden kom hem, såg han och betraktade yxan, och sade: "Du är just den mannen, den efterlyste smeden, men det må du vara."
Sedan for han till Ragvaldstjärn och tog därpå skatt, varav stammen ännu finns kvar samt mycket utgrenad."

Domboken 1653

Om Hällebergsborna ej kan med godo få Simon Larsson smed i Ragvaldstjäm att avflytta, bör han få stanna kvar och dessutom tilldelas erforderlig skog från bolbyn.
Samme Simon smed befinnes skyldig att ersätta Hällebergsborna för skada som hans hästar gjort i en rågbråte.
--
Lars Simonsson, en finne som bebodde ett nytt hemman vid namn Ragvaldstjärn. Detta hemman hade så sent som strax före 1640 röjts av finnen Per Larsson, kallad Lekare-Per. Han löste det av Hällebergs åbor med 7 riksdaler och 7 tunnor råg och fick det skattlagt 1642 som 1/8 skattehemman.
Han lämnade det emellertid samtidigt vind för våg och drog norrut i Fryksdalen, där han med landshövding Olof Stakes byggnadssedel av den 16/11 samma år upptog Mangen i nuvarande Vitsand och även där förblev bosat.
Ragvaldstjärn övertogs då för resterande utlagor år 1643 av den ovannämnde Lars Simonsson, som bröt mera mark och byggde till torpet åtskilligt.
Hans son Simon Larsson Smed fick senare vid mitten av 1650-talet genom överenskommelse med hällebergsborna lagt till torpet så mycken skog som erfordrades, för att det i fortsättningen skulle göra skäl för 1/8 hemman, som det blivit åsatt 1642 men svårligen kunnat motsvara.
--

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 77 Sida: 145
1694 nr. 8, Simon Larsson Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Simon blev gift med Kerstin Halvardsdotter cirka 1628. Kerstin blev født cirka 1605; døde i 1696 i Ragvaldstjärn, Gräsmark Församling, Värmlands Län; blev begravet den 18 nov. 1696. [Gruppeskema] [Familietavle]

Notater:

Død:
Död- och begravningsbok Gräsmark (S) CI:1 (1710-1722) Bild: 79 Sida: 149
1696 nr. 71, Kirsten Halvardsdotter i Rafvalskiärn

Notater:

Note(Kopieret fra Kenneth Alexis Bergmans hjemmeside)

Barn:
Per Mattsson Ikoinen (1630 - 1717)
Henrik Mattsson Ikoinen (1633 - )
Matts Mattsson Ikoinen (1635 - 1704)
Mariana Mattsdotter Ikoinen (1640 - 1678)
Erik Matsson Ikoinen
--
"Näst gafs tillkiänna, huru Sigfrid Pedersson i Bredsjön, Fryksände Sochen
en finne hade nyligen mördat sin granne, Matts Erichsson i Långkiernen i samma Sochn, och straxt förrymbdt som man menar åth Norige, och nu skall hans hustrun haffua begynt att föryttra och sällia bort boet och achta sin koos effter honom. Rätten fan för godt att låta Gode Män skiffta boet, och taga twådelen som Mannen kommer till, ifrån hustrun och sättia honom i taka händer, til thes saaken bliffuer edsfört, och i medlertijd låta stämpa honom Sigfrid Pedersson såsom hör nu offentligen aff rätten förmedels förste resan, altingh at swara til sin saak."
--
Långetjärn upptogs omkring 1640 av Mats Eriksson Ikoinen
och inskrevs i Jordeboken 1649, som "Nybygge"; det skattlades 1650 som 1/4 h. Iko-Mattes eller Ikorne-Mattes,

Så länge fick dock icke MATTS vara med; Gottlund berättar i sin "Dagbok..." om varför; "... Den förste som upptagit detta ställe skall varit en Ikoinen

Hans hästar hade en gång gjort skada på en HindrikHaikoinens sveder. De
råkade varandra i skogen och sutto och pratade härom. Ikoinen ville förlikning och bad härom. Haikoinen svarade:
Jag skall nog förlika dig och slog därpå med bösspipan honom i huvudet, varav den andre genast dog. Han nedgömde honom i bäcken Tunturinpuro, Hustrun frågade vid hemkomsten varföre han vore så sorgsen, Han berättade för henne saken och rymde till Norge. Stället heter ännu Murraho.."
--

Mats blev gift med Sofia Persdotter. Sofia døde i 1685 i Långetjärn, Gräsmark Församling, Värmland Län. [Gruppeskema] [Familietavle]